Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-10-23

Riksgälden: Inbromsning i ekonomin och ökad upplåning från 2020

Svensk ekonomi mattas av och statsbudgeten väntas vända till underskott
från och med nästa år. Underskottet tillsammans med stora
obligationsförfall gör att statens lånebehov växer. Riksgälden ökar därför
gradvis upplåningen med början i januari 2020.

Det framkommer när Riksgälden i dag presenterar sin nya prognos över den
ekonomiska utvecklingen, budgetsaldot och statens upplåning fram till och
med 2021.

? Avmattningen i ekonomin gör att skatteinkomsterna växer långsammare
samtidigt som utgifterna stiger, vilket bidrar till underskott i budgeten
kommande år. Det större lånebehovet gör att staten behöver öka upplåningen
från dagens historiskt låga nivå och det gör vi framför allt genom att ge
ut mer statsobligationer, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Svag tillväxt bidrar till att statsbudgeten vänder till underskott 2020

Riksgälden räknar i sin nya prognos med en svag ekonomisk utveckling. Såväl
BNP-tillväxten som arbetsmarknaden har mattats av mer än vad som
förväntades i föregående prognos som kom i juni. Nästa år väntas svensk
ekonomi växa långsamt, samtidigt som arbetslösheten ökar. Tillväxten ökar
något mot slutet av prognosperioden huvudsakligen drivet av hushållens
konsumtion, men BNP växer ändå fortsatt under det historiska genomsnittet.

I år väntas överskottet i statsbudgeten bli 113 miljarder kronor, förstärkt
av Riksbankens återbetalning av lån på 67 miljarder kronor. Jämfört med
föregående prognos innebär det ett något lägre överskott. Den ekonomiska
avmattningen gör tydligare avtryck nästa år och överskottet vänds till
underskott på 17 miljarder kronor 2020 och 27 miljarder kronor 2021.

Statens finansiella sparande, vilket bättre speglar den underliggande
utvecklingen i statsfinanserna, väntas istället minska mer gradvis under
prognosperioden, från 0,8 procent av BNP i år till 0,2 procent år 2021.

Svensk ekonomi och statsfinanserna
Förra prognosen inom parentes 2019 2020 2021  
BNP (%) 1,3 (1,8) 1,1(1,4) 1,6  
Arbetslöshet (% av arbetskraften) 6,7 (6,5) 7,1 (6,7) 7,2  
Budgetsaldo (miljarder kronor) 113 (121) -17 (-19) -27  
Finansiellt sparande (% av BNP) 0,8 (0,9) 0,5 (0,5) 0,2  
Statsskuld (% av BNP) 22 (22) 21 (21) 21  

Emissionsvolymer i statsobligationer och statsskuldväxlar ökar

För att hantera de kommande underskotten i statsbudgeten, samt stora
förfall i slutet av 2020, ökar Riksgälden emissionsvolymen i
statsobligationer gradvis. Auktionsvolymen höjs från nuvarande 1,5
miljarder kronor i flera steg med början i januari 2020 för att nå 3
miljarder kronor per auktion i januari 2021, vilket motsvarar en årstakt på
60 miljarder kronor. Under andra halvåret 2020 ökar även upplåningen i
statsskuldväxlar.

Storleken på emissionen av den gröna obligation som Riksgälden ska ge ut
nästa år är ännu inte fastställd och redovisas därför inte i låneplanen.
Riksgälden har dock tagit höjd för detta så att den planerade upplåningen i
statspapper inte kommer att påverkas av den gröna emissionen givet den
nuvarande prognosen på statens lånebehov.

Riksgälden har även prövat frågan om att ge ut en så kallad ultralång
obligation i kronor mot bakgrund av det låga ränteläget. Riksgäldens
sammantagna bedömning är att det inte finns utrymme för en sådan obligation
i denna låneplan. Riksgälden kommer dock att fortsätta analysera
förutsättningarna och undersöka intresset för långa obligationer.

Statens upplåning, miljarder kronor
Förra prognosen inom parentes 2019 2020 2021  
Nominella statsobligationer 30 (30) 51 (30) 60  
Realobligationer 8 (9) 9 (9) 9  
Statsskuldväxlar (stock vid slutet av året) 20 (20) 40 (30) 68  
Obligationer i utländsk valuta 19 (19) 60 (59) 49  
? varav vidareutlåning till Riksbanken 19 (19) 60 (59) 49  

Statsskulden planar ut

Statsskulden slutar enligt prognosen att minska som den har gjort de
senaste åren och väntas uppgå till 1 115 miljarder kronor i slutet av 2021.
Det motsvarar 21 procent av BNP. Skulden enligt Maastrichtmåttet väntas nå
skuldankaret på 35 procent av BNP i år och kvarstå på den nivån till slutet
av 2021. Maastrichtmåttet omfattar hela den offentliga sektorns skulder.

Statens upplåning ? prognos och analys 2019:3, pdf

Kontakt

Riksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01

Riksgälden är statens finansförvaltning. I uppdraget ingår att sköta
statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en
så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög.

I rapporten Statsupplåning ? prognos och analys, som kommer ut tre gånger
om året, presenteras prognoser för den ekonomiska utvecklingen och statens
budgetsaldo de närmaste två åren. Utifrån dessa beräknar Riksgälden statens
upplåningsbehov och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i
rapporten.

Bilaga

* statsupplaning-prognos-och-analys-2019-3

Författare Hugin Nyheter

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.