Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-06-14

Så fungerar det svarta guldet

wysiwyg_image

Denna artikel framgår ursprungligen ur Unga Aktiesparares Stock Magazine nummer 2, 2021

Syntetfiber i kläder görs av olja, liksom asfalt, drivmedel och nästan all typ av plats. För att få bättre koll på oljemarknaden har Stock Magazine pratat med Nordeas energiexpert Thina Saltvedt.

– När jag började som oljeanalytiker fick jag rådet att fokusera på uttalanden om efterfrågan eftersom det var lättare att säga något klokt om det, säger Thina Saltvedt.

Men för att verkligen förstå vad som påverkar oljepriset måste vi ha koll på både utbud och efterfrågan.

Utbud

Utbudssidan styrs till stor del av kartellen Opec som består av 13 oljeproducerande länder i Mellanöstern, Afrika och Sydamerika. Kartellen bildades för att undvika priskrig.

– När oljepriset faller för lågt går länderna samman och enas om att minska sin produktion, vilket minskar utbudet på marknaden och skapar prisuppgång. Om oljepriset i stället blir för högt ökar de produktionen för att sänka priserna. 

Trots att det har varit mycket politisk oro mellan medlemsländerna har deltagarna sedan Opec startades på 1960-talet klarat av att samarbeta, förutom vid några få tillfällen, konstaterar Thina Saltvedt.

Oljekrisen 2014 är ett resultat av en operation som inte gick Opecs väg. För första gången sedan 1970-talet hade USA blivit en nettoexportör av olja vilket gav dem ökad makt på oljemarknaden. Något som medlemsländerna i Opec inte var helt nöjda med. För att tvinga bort USA från marknaden ökade Opec sin produktion våldsamt. Det ledde till ett ras i oljepriset. Det låga priset höll i sig längre än väntat – och ställde till problem.

– Utmaningen för många oljeproducerande länder i världen är att även om de rent krasst klarar av att producera olja när priset är lågt så är deras samhällsekonomi beroende av ett högt oljepris. Saudiarabien är i dag beroende av ett oljepris kring 80 dollar per fat.

När Opec insåg att de inte lyckats bli av med USA på marknaden påbörjade medlemsländerna i stället ett samarbete med en annan stor oljeproducent, nämligen Ryssland. Tillsammans ville de få upp oljepriserna igen. När Ryssland i början av 2020 lämnade samarbetet återgick Opec till taktiken att öka produktionen för att spela ut USA. Taktiken gick inte helt i lås denna gång heller. Den stora utbudsökningen sammanföll med en totalkollaps av efterfrågan på olja till följd av covid-19-krisen. För första gången någonsin såg vi ett negativt oljepris. Kort därefter återgick Ryssland och Opec till att samarbeta för att lämna det negativa oljepriset bakom sig. 

Thina Saltvedt ser med spänning på hur samarbetet står sig framöver.

– Det ska bli väldigt spännande att se vad som händer framöver när tillväxten i världen har lyckats ta sig upp och vi kan börja flyga och köra mer bil igen. Oljeefterfrågan kommer antagligen att klättra upp igen. Vad händer då med samarbetet mellan Ryssland och Opec? Jag tror inte att de kommer att klara att hålla det på sikt.

Efterfrågan

Transportsektorn är den största förbrukaren av olja och står för 55 procent av världens oljeefterfrågan.

– Om vi delar upp de 55 procenten utgör personbilar 45 procent, annan landtransport utgör 35 procent och flyg och skepp står för ungefär 10 procent vardera. När det nu kommer alternativa drivmedel till all landtransport kommer vi se stor förändring i efterfrågan. Tidigare har vi varit beroende av olja, oavsett pris, för att det inte funnits något substitut. När efterfrågan har ökat har även priserna höjts. På så sätt tror jag att oljeproducenterna har bidragit till sitt eget öde. Högre oljepris har uppmuntrat andra till att komma på billigare alternativ, understryker Thina Saltvedt.

Mer hållbara alternativ måste ersätta oljan för klimatets skull. Thina Saltvedt är tydlig med vad hon tror om framtiden.

– Jag tror att vi i framtiden inte kommer vara så beroende av en enskild energikälla som vi är i dag. Speciellt inte på transportsidan.

En volatil energikälla

Oljepriset är känsligt för händelser i omvärlden och det gör att det ofta uppvisar stora rörelser. Strax innan samtalet med Thina Saltvedt ska avslutas ser hon att oljepriset har sjunkit efter de senaste dagarnas uppgång. Rörelsen kan förklaras av det lastfartyg som har fastnat och blockerat hela Suezkanalen.

– Det här visar så tydligt på hur sårbar oljemarknaden är, säger hon.

Skribent: Kajsa Thor

Författare Unga Aktiesparare

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.