Du är här

2018-06-06

Så gör vi Sverige ledande igen

wysiwyg_image

Nationaldagen

Det är den 6 juni, 2018 och solen skiner.

Sommaren står vid dörren och det blir fortfarande ljusare för varje dag som går.

Midsommar är två veckor bort och det är svårt att inte känna sig tacksam en dag som denna.

Att vara född och bo i detta land är på många sätt en välsignelse. Levnadsstandarden är i största allmänhet god och alla möjligheter finns för den ambitiöst lagda som är villig att arbeta hårt.

Lyckligt lottade

Sannolikheten för att födas i just detta land är närmast en statistisk omöjlighet.

För enkelhetens skull kan vi ta Sveriges totala befolkningsmängd på sammanlagt 10 142 686 individer och dividera med den, i skrivande stund, totala uppskattade befolkningsmängden i världen på cirka 7 627 178 200.

Gör vi denna enkla sifferexercis förstår vi snabbt att vi är otroligt lyckligt lottade.

Självklart finns det andra utvecklade nationer där ute – Norge, USA, Japan, Tyskland och så vidare – men i rena sannolikhetstal har vi haft turen att hamna i ett utvecklat och industrialiserat land.

För majoriteten av jordens befolkning är det inte så.

wysiwyg_image

Sverige var mycket fattigt under 1800-talet

Nationen har kommit långt

Vår nation har tveklöst kommit långt. Men det har inte alltid varit så.

Faktum är att Sverige var ett av Europas absolut fattigaste länder på 1800-talet.

De svåra levnadsförhållandena så här långt norrut – med i princip vinter 8 av 12 månader om året – och begränsade möjligheter fick många att emigrera till främst USA, men även till andra nationer under 1800-talet.

Vid tidpunkten var det sannerligen svåra tider i Sverige med allmän misär och brist på det mesta.  

Men efter 1900-talets ekonomiska mirakel är kontrasterna onekligen stora idag.

I dagens Sverige har vi ett materiellt överflöd på det mesta. Företagen tävlar om konsumenternas gunst och allt mellan himmel och jord är tillgängligt på nätet eller i butiken runt hörnet.

wysiwyg_image

Ansvar att förvalta våra gåvor

Att ha ett historiskt perspektiv är alltid viktigt när det kommer till aktuella samhällsfrågor.

Men bara för att vi har kommit långt som nation, innebär det inte att vi saknar utmaningar.

Tvärtom är många av Sveriges problem smärtsamt uppenbara i vardagen.

Och när vi lyssnar på våra politiska företrädare går debatten något åt det här hållet:

Problem. Problem. Problem

Eller den återkommande pajkastningen: ”Men ni då? Under er mandatperiod gjorde ni si eller så”.

Såväl visioner, ansvar som praktiska lösningar lyser dessvärre med sin frånvaro hos våra beslutsfattare. 

Samtidigt måste vi själva vara den förändring vi vill se hos andra – enbart genom engagemang, hårt arbete och ett tydligt ställningstagande kan vi påverka samhällsutvecklingen i rätt riktning.

Det är vårt ansvar att förvalta de gåvor vi har blivit välsignade med. 

Här kommer därför mina åtta, i huvudsak ekonomiska, förslag på hur vi kan göra Sverige till en ledande nation igen

wysiwyg_image

1. Människor skapar välståndet i Sverige, inte staten

Första punkten kan låta märklig, men denna utgångspunkt kan inte betonas tillräckligt i detta land.

Fria människor i fri företagsamhet är det som skapar ett långsiktigt och uthålligt välstånd i en nation och det gäller även i Sverige. 

Med hjälp av en stor idérikedom, entreprenörskap och innovationskraft kan individen – med rätt förutsättningar - skapa mirakel och lösa problem som inte staten, i rådande utformning, kan.

Staten ska därför låsa upp denna potential – inte kväva den.

wysiwyg_image

2Det ska vara enkelt att starta företag

Med utgångspunkt i individen blir punkt två enkel. Företagsamhet är något som ska uppmuntras och premieras. Och det ska naturligtvis vara enkelt. Dessvärre är det lättare sagt än gjort i dagens Sverige.

Trösklarna för att starta ett nytt företag är i dagsläget höga. Lagstiftningen är samtidigt komplex och det är en kostsam och tidsödande process att försöka förverkliga sitt livsprojekt.

Det måste ändras för att fler ska våga ta steget från sin säkra anställning in i det okända, särskilt när det kommer till kunskapsintensiva FoU-bolag.

wysiwyg_image

3. Hushållens skuldsättning behöver åtgärdas

Det går inte en dag utan att vi får höra nya varningar om riskerna med de svenska hushållens aggregerade skuldsättning.

Riksbankschefen Stefan Ingves har även skuldsättningen som en återkommande punkt i riskbilden mot den finansiella stabiliteten och den svenska ekonomins välmående. 

Angreppssättet från politiker och Finansinspektionen har hittills varit ett märkligt amorteringskrav. Jag säger inte att det är fel att amortera på sina lån, det borde vara naturligt för alla låntagare.

Men det finns fler sätt att adressera en skuldproblematik – däribland att uppmuntra tillgångssidan. Sparande är en central del i att bygga upp individers tillgångssida och nationens motståndskraft.

Här finns mycket att göra.

wysiwyg_image

4. Marginal- och värnskatten måste sänkas

Med utgångspunkt i den första punkten är det logiskt att ge högpresterande individer incitament till att arbeta mer. Arbete ska alltid löna sig, oavsett ersättningsnivå.  

Som det ser ut idag är det varken ekonomiskt lönsamt att vidareutbilda sig eller arbeta extra timmar. Vill vi att forskare, ingenjörer eller läkare med flera andra ska arbeta mer ”på marginalen” krävs att rådande lagstiftning ses över. Värnskatten var dessutom en ”tillfällig” skatt som antogs vid kristider. 

Vidgar vi perspektivet kan vi också konstatera att den svenska staten är lågt skuldsatt (internationellt sett), medan hushållen är högt belånade. Att det ser ut så är inte särskilt förvånande. Ett sätt att jämna ut denna mix – och minska hushållens skuldsättning – är att reformera skattepolitiken.

En förenklad, platt skatt på allt förvärvsarbete är därför ingen dum idé.

Kom också ihåg att pris och volym avgör totalen – om individer arbetar mer till en lägre beskattning behöver inte totalen bli avsevärt mycket lägre än innan, tvärtom kan skattebasen förstärkas.

wysiwyg_image

5. Ränteavdraget bör trappas ned

Människor styrs av incitament. Om du subventionerar skuldsättning kommer människor välja den vägen. Om du straffar sparande kommer människor, på marginalen, att minska sitt sparande.

Här behöver vi – som nation – tänka om. Särskilt om räntenivåerna förändras.  

Men eftersom ränteavdraget är viktigt för många familjer är det klokt att trappa ned detta avdrag under ordnade former – inga hastiga beslut bör genomföras. Kombinera exempelvis denna nedtrappning med en lägre beskattning av inkomst eller liknade åtgärder.

wysiwyg_image

6. Sparande behöver uppmuntras

Kapital är helt centralt i välfungerande kapitalism. Och kapital kommer främst från sparande.

Ökat sparande kan även bidra till att minska hushållens totala skuldsättning och ge lovande tillväxtföretag eller entreprenörer tillgång till finansiering via sparkapital.

Att ge människor incitament till sparande är därför en samhällsekonomisk ”no-brainer”.

Öppna exempelvis PPM-torget för aktiehandel, gör det möjligt att göra egna insättningar i denna förmånliga miljö och rör inte investeringssparkontot eller kapitalförsäkringen igen.

Inför även en ny regel att aktier  som ägs långsiktigt (5+ år) eller där ägaren deltar i tillväxtorienterad kapitalanskaffning (nyemissioner), är undantagna från beskattning. 

wysiwyg_image

7. Riksbanken måste normalisera sin politik

Riksbanken gör omfattande utredningar gällande alla tänkbara ”hot” mot den finansiella stabiliteten. Dessvärre missar man alltid att Riksbankens egen extrempolitik utgör ett hot mot den svenska ekonomin.

Eftersom det inte går att ha kapitalism utan kapital kan vi fråga oss hur en minusränta fungerar i detta sammanhang. Svaret är enkelt: inte alls.

Minusräntan har inget att göra med en fri marknad.

Att uppskjuten gratifikation och sparsamhet på något sätt skulle resultera i mindre, snarare än mer i framtiden, bevisar att denna politik inte har något som helst att göra med en sund ekonomisk styrning.

I en sann marknadsekonomi har kapital ett stort värde. Kapital är för värdefullt för att plöja ned i projekt med tveksamma kalkyler. Riksbankens räntesättning och stödköp uppmuntrar det omvända.

Den svenska kronan har också ofrånkomligen påverkats av Riksbankens politik.

Svagheten i nationens valuta gör det svenska folket fattigare. Men den svaga kronan medför även att mindre effektiva verksamheter kan hävda sig, enbart baserat på kostnadsfördelen via växelkursen. Det hämmar innovationstakten. 

Den svaga kronan gör också att ledande svenska företag reas ut och blir uppköpta av utländska företag. Denna dränering är mycket problematisk på sikt och Riksbanken behöver normalisera sin räntestyrning innan nästa recession är ett faktum.

wysiwyg_image

8. Glöm inte landsbygden

När vi lyssnar på politiker är det lätt att tro att Sverige enbart består av tre städer: Stockholm, Göteborg och Malmö. Även om befolkningstätheten är som störst i dessa regioner, måste hela landet delta i den ekonomiska och sociala utvecklingen framöver.

Landsbygden fyller en mycket viktig funktion för vårt avlånga land, inte minst för jordbruket, som vi alla är beroende av. Att Sveriges självförsörjandegrad av livsmedel minskat kraftig på senare år är i sig ett stort problem som, förr snarare än senare, behöver adresseras.   

Att skapa ekonomiska kluster på landsbygden med hjälp av skatterabatter och/eller andra lösningar, kan i sin tur uppmuntra företagen att flytta ut. Ute i landet är även markpriserna en bråkdel av dess motsvarighet i storstäderna. Det ger förutsättningar för att förädla marken till något produktivt. 

Vi behöver således använda våra resurser och vår mark klokare – alla behöver inte trängas i Stockholm, särskilt inte när Sverige är så oändligt mycket större än huvudstaden. Om Sverige ska lyckas med en hållbar ekonomisk tillväxt behöver vi inkludera alla i vårt land, oavsett geografisk placering. 

wysiwyg_image

Avslutande diskussion

Där har ni mina förslag. Naturligtvis finns det än mer saker att skriva och fundera över. 

Självklart sitter inte jag inne med ett facit i denna krönika, utan uppmuntrar alla att delta i debatten.

Ni kanske har några andra genomtänkta förslag? Hur gör vi Sverige bättre?

Avslutningsvis hoppas jag att alla har en fin nationaldag!

Christoffer Ahnemark

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.