Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-11-30

Saxlund: 2018 kan vi glömma!

wysiwyg_image

När Aktiespararna insisterade på en frågestund på Saxlunds extra bolagsstämma så mottogs det med viss skepsis. Men när frågorna började hagla medverkade trots allt såväl styrelsens företrädare som bolagets verkställande ledning till att räta ut en lång rad frågetecken.

Frågestunden handlade bland annat om närståendetransaktioner. Aktiespararna ifrågasatte de höga räntorna som Saxlund betalar på lån från huvudägarna.

Styrelseordföranden gick i svaromål. Han menade att det fanns exempel på mycket högre räntor i andra sammanhang. Räntenivån beror på säkerheter, löptider och risk, argumenterade han. Han påpekade också att Saxlund har omförhandlat och flyttat fram återbetalningstidpunkt för ägarlånen till 2020.

Styrelseordföranden ställde även ett antal retoriska frågor, exempelvis: Vad ska Saxlund göra när det går som det gör? Hans slutsats var att Saxlund inte borde ge upp den svenska verksamheten. Hans bedömning var att det borde gå att uppnå lönsamhet i Sverige.

Saxlunds ledning ville inte svara på frågan om konkurrenternas lönsamhet på den svenska marknaden. Ordföranden svarade att han inte visste.

Aktiespararna ville veta vad felet med inköpsstrategin var. Christopher Ödmann, som var Aktiespararnas ombud på stämman frågade: ”Vilka åtgärder har vidtagits för att avhjälpa brister”?

Det svar som lämnades gav vid handen att Saxlund skaffat externa partners utomlands i syfte att sänka kostnaderna. Den åtgärden utgör en mycket viktig del för att nå lönsamhet i Sverige, enligt uppgift som lämnades på stämman.

På fråga från Aktiespararna gällande skillnader mellan Saxlunds olika geografiska marknader konstaterade ledningen att vi här i Sverige har ägnat oss åt omställning sedan 1972. Än idag när alla, forskare och politiker, säger att det är viktigt och bråttom och att Saxlunds teknik behövs, så går det fortfarande trögt på den svenska marknaden.

Svenska kommuner har inte pengar utan måste prioritera annat. Saxlund har stundom problem med upphandlingar, stundom med försenade projekt. Saxlund upplever att det finns en tröghet i Sverige som förhindrar utveckling av Saxlunds verksamhet. Ledningen hoppas kunna lösa detta genom att lägga delar av produktionen hos aktörer i andra länder.

Ledningen svarade jakande på frågan om projektverksamheten i Sverige kan bli lönsam 2019. Såväl vd som styrelseordföranden bekräftade att Saxlund med krympt kostym har möjlighet att bli lönsamt redan nästa år.

Någon lönsamhet under innevarande år är däremot inte att vänta. Ledningen utbrast med emfas: ”Ja, 2018 kan vi glömma”!

En aktieägare ville veta om man kunde lita på att det skulle bli en nystart nästa år. Efter åtta nyemissioner så kände aktieägaren sig långt ifrån hoppfull. Hen trodde att det skulle ta lång tid innan Saxlund kunde återfå förtroendet.

Vd konstaterade i replik att Saxlunds verksamhet fungerar dåligt i en kvartalsekonomi eftersom verksamheten är mycket långsiktigt inriktad. Vd uttryckte det som så: ”För mig känns viktigare att jobba i verksamheten istället för att presentera kvartalsrapporter och vara här på styrelsemöten och bolagsstämmor”.

Vad gäller den stundande emissionen ville Aktiespararna veta om delar av emissionsbeloppet skulle komma att kvittas mot sådana lån som huvudägare gett Saxlund?

Något svar på den frågan erhöll inte deltagarna på stämman, men löfte gavs från styrelsens sida att informationen härom skulle kommuniceras senare.

Aktiespararna frågade också om emissionen var offensiv eller defensiv, det vill säga om emissionspengarna i första hand skulle fylla ”svarta hål” i form av exempelvis projektfinansiering och amorteringar eller om den var framåtriktad?

Styrelsen bekräftade att de pengar som skulle inflyta i emissionen skulle användas för åtgärder som var framåtriktade. ”Emissionen kommer ta oss framåt, vi kommer satsa mycket på efterhandsmarknaderna som vi tror mycket på”, sade man bland annat. 

Emissionsvillkoren var vidare uppe för diskussion på stämman. Både emissionspriset och den höga utspädningen kritiserades.

Författare och bevakare: Christopher Ödmann

Författare Bolagsbevakningen