Du är här

2018-08-28

SEB: Nordic Outlook: Global konjunkturstyrka trotsar politisk osäkerhet

Sverige: Tillväxt över trend men låg inflation gör att Riksbanken tvekar

SEB håller fast vid en optimistisk prognos där global BNP ökar med ca 4
procent per år 2018 och 2019 följt av en mild inbromsning 2020.
Världsekonomin växer därmed över trend ytterligare ett par år och trotsar
förhöjd politisk osäkerhet. Sencykliskt bränsle från investeringar och
optimistiska hushåll samt finanspolitiska stimulanser väger tyngre än
negativa effekter från handelsstörningar. Trots låg arbetslöshet finns
fortfarande en del lediga resurser och måttliga löneökningar gör att
inflationen mattas när impulsen från energipriser klingar av. Fler
centralbanker hänger nu på Fed med en försiktig normalisering av räntan och
dollarn tappar under kommande år mot bl a euron. Riskbilden är dock ovanligt
komplicerad och den positiva ekonomiska spiral som tecknas i SEB:s
huvudscenario utmanas av bl a hot om eskalerat handelskrig. I Sverige hålls
tillväxten uppe av export och industriinvesteringar när bostadsbyggandet
minskar och hushållen tvekar. Låg underliggande inflation får Riksbanken att
avvakta till april 2019. Finansmarknaderna har större fokus än vanligt på
valet men en politisk riskpremie är ändå avlägsen. Den låga räntan spelar
dock större roll för kronan som förblir svag.

Hanterbara tillväxtrisker från handelskrig

Världsekonomin har visat en blandad utveckling på senare tid med oväntat
utdragen svacka i eurozonen och svaga indikatorer i Kina och flera andra
viktiga tillväxtekonomier. Däremot accelererade tillväxten i USA andra
kvartalet och positiva överraskningar har dominerat också i Japan,
Storbritannien och Indien. Sammantaget står sig helhetsbilden från prognosen
i maj.Indikatorer för eurozonen ligger trots fall kvar på nivåer som
signalerar tillväxt över trend. I Storbritannien är huvudscenariot att en
överenskommelse med EU kan nås och att tillväxten därefter växlar upp. En
långsammare tillväxt i Kina kompenseras av en uppväxling i andra EM-länder. I
USA drivs ekonomin på alla cylindrar även om handels- och finanspolitiken
skapar risker på längre sikt.

Den politiska osäkerheten förblir förhöjd. Sommaren har präglats av upptrappad
handelskonflikt mellan USA och Kina, kris i Turkiet och en komplicerad
Brexitprocess. SEB håller dock fast vid synen att det i första hand är de
underliggande konjunkturkrafterna som avgör utvecklingen de närmaste
åreneftersom handelsstörningarna i nuläget ser ut att bli begränsade.

När konjunkturuppgången är på väg att slå historiska längdrekord väcks frågor
om kommande recession. Historien visar att mjuklandningar, där luften gradvis
går ur ekonomin, är ovanliga. Tvärtom brukar efterfrågan ha en stark dynamik
i slutet av konjunkturcykelnnär kapacitetsutnyttjandet når nivåer som på
allvar sätter press på en utbyggnad av produktionskapaciteten. Att
investeringarna i G20-ekonomierna nu ökar i snabbare takt tyder på att vi är
inne i en sådan fas. Stark arbetsmarknad och goda förmögenheter driver på
konsumtionen i slutet av cykeln. Stora skattesänkningar i USA, trots att
arbetslösheten redan fallit till låga nivåer, spär på den sencykliska
styrkan.

Arbetsmarknaden avgör uppgångens varaktighet

Hur inflation och löner reagerar på ett alltmer ansträngt resursläge är
nyckeln till hur länge den globala högkonjunkturen kan hålla i sig.
Arbetslösheten är nu nere på historiskt mycket låga nivåer i många länder,
men troligen finns fortfarande lediga resurser på många håll som gör att det
är en bit kvar till den kritiska nivå där lönerna kan tänkas ta fart på
allvar. Dämpade löneökningar gör att inflationen troligen faller tillbaka den
närmaste tiden när impulsen från energiprisuppgången klingar av. Riskbilden
för inflationen har ändå förskjutits.I vissa länder, t ex Japan, syns tydliga
tecken på löneacceleration. I en mogen konjunktur ökar också sannolikheten
för generella spridningseffekter från tidigare energiprisökningar.
Handelshinder och kostnadspress från låg produktivitetstillväxt är andra
faktorer som spär på riskerna på uppsidan. På kortare sikt kan också
konsekvenser av torka och extremväder bidra.

Låg arbetslöshet gör att flera centralbanker börjar lägga större vikt vid
avigsidorna av den lätta penningpolitiken, t ex ökad privat skuldsättning.
Trots ganska låg inflation följer allt fler efter Fed och börjar normalisera
räntan.I USA bedöms styrräntan stiga till en milt åtstramande nivå på 3,25
procent 2020. Efter nästa års EU-utträde återtar Storbritannien höjningarna
till en nivå på 1,75 procent i slutet av 2020, medan ECB inte når högre än
0,75 procent. Långa räntor möter motstridiga krafter från stark konjunktur
och vacklande
riskaptit men drar sig gradvis högrefrån nedpressade nivåer. 10-årsräntan
ligger i slutet av perioden runt 3,50 procent i USA och på 1,40 procent i
Tyskland. Dollarn har vunnit ny styrka när riskklimatet försämrats men tappar
mark
framövernär räntan höjs snabbare utanför USA. EUR/USD handlas i slutet av 2020
på 1,28. Börserna går in i en mer defensiv fasmed måttliga uppgångar och ökad
volatilitet. Värderingen dämpas men stigande vinster ger fortsatt stöd.

Tillväxt över trend i Norden trots osäker omvärld

De nordiska länderna gynnas av god internationell konjunktur och expansiv
ekonomisk politik.Handelsstörningar innebär generellt ett extra stort hot mot
små exportberoende ekonomier men de hinder USA är på väg att införa får bara
marginella effekter. I Norgeförändras tillväxtens sammansättning med ökat
stöd från oljesektorn och övriga näringslivet när bostadsinvesteringarna
krymper. Tekniska faktorer håller tillbaka BNP i Danmark2018, men stark
dynamik för konsumtion och investeringar gör att underliggande tillväxt
ligger över trend 2018-2020. I Finland har ekonomin stått emot europeisk
svaghet i början på året. BNP-tillväxten väntas överstiga 3 procent 2018 och
därmed ta tillbaka förlorad mark efter 10 års stagnation. I Baltikumsaktar
tillväxten in till nivåer mer i linje med den långsiktiga trenden.
Arbetskraftsbrist och stigande kostnadstryck är en utmaning i alla tre
länderna.

Sverige växer över trend, låg inflation gör att Riksbanken tvekar

Den relativt ljusa tillväxtbilden har förstärkts. Efter det starka andra
kvartalet justeras den svenska BNP-prognosen upp med
tre respektive två tiondelar för 2018 och 2019 till 2,9 respektive 2,4
procent.Exporten och industrin har under det senaste året blivit allt
viktigare tillväxtmotorer, vilket motverkar det negativa omslaget i
bostadsbyggandet. Expansiv ekonomisk politik bidrar till att BNP även 2020
växer något över trend i en takt av 2,3 procent. Kapacitetsrestriktioner
börjar dock gradvis göra sig gällande såväl i exportindustrin som på
arbetsmarknaden generellt. Den svaga kronan ger därför bara begränsad
stimulans. Obalanserna på bostadsmarknaden förblir den främsta nedåtrisken,
men indikatorer för både huspriser och byggande pekar på en stabilisering.
Sannolikheten för en mjuklandning har därmed ökat, även om ett stort utbud
kommer att testa marknaden under hösten.Trots stöd från sysselsättning,
inkomster och förmögenheter sviktar hushållens framtidstro. Allt högre
sparande bidrar till en dämpad konsumtionsökning, speciellt i relation till
snabb befolkningsökning.

Sysselsättningen saktar in efter den snabba uppgången 2017, men arbetslösheten
sjunker ändå under 6 procent i slutet av året. Trots högt resursutnyttjande
förblir pris- och lönetrycket svagt. När effekterna från energiprisuppgången
faller bort vänder KPIF åter ned under inflationsmålet och närmar sig åter 2
procent först i slutet av prognosperioden. Låg underliggande inflation gör
att Riksbanken avvaktar med sin första
räntehöjning till april 2019.Tendenser till ökad splittring i direktionen gör
dock att höjning i slutet av 2018, i enlighet med gällande räntebana, inte
kan uteslutas. I slutet av 2020 ligger reporäntan på 0,75 procent. 10-åriga
obligationsräntor närmar sig tyska nivåer på kort sikt, drivet av bl a
Riksbankens förtida återinvesteringar av statsobligationer, men stiger
därefter gradvis till 1,90 procent.

Finansmarknaderna har större fokus än vanligt på riksdagsvaletoch det mesta
tyder på att det parlamentariska läget förblir komplicerat med svaga
regeringar och risk för extraval de närmaste åren. En politisk riskpremie är
ändå avlägsenmot bakgrund av starka statsfinanser och en tradition att kunna
nå breda överenskommelser i krislägen. Låg ränta och osäker omvärldsmiljö är
ett större problem för valutan.Kronan ligger kring 10,50 mot euron vid
årsskiftet för att sedan nå 10,00 i slutet av nästa år och 9,70 i slutet av
2020.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO maj
2018)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2017 2018 2019 2020 |
| USA 2,2 3,0 (2,8) 2,5 (2,5) 1,9 |
| Eurozonen 2,4 2,1 (2,4) 2,1 (2,3) 1,9 |
| Japan 1,7 1,1 (1,2) 1,0 (1,0) 0,8 |
| OECD 2,5 2,5 (2,5) 2,3 (2,3) 2,1 |
| Kina 6,9 6,6 (6,6) 6,3 (6,2) 6,0 |
| Norden 2,3 2,4 (2,4) 2,3 (2,3) 2,1 |
| Baltikum 4,3 3,6 (3,4) 3,3 (3,1) 2,8 |
| Världen (PPP) 3,8 4,0 (4,0) 3,9 (3,9) 3,8 |
| Norden och Baltikum. BNP Årlig förändring i % |
| Norge 2,0 1,4 (2,0) 2,4 (2,3) 2,4 |
| Danmark 2,3 1,5 (2,2) 2,5 (2,3) 2,0 |
| Finland 2,7 3,1 (2,5) 2,3 (2,4) 2,3 |
| Estland 4,9 3,4 (3,5) 3,5 (3,0) 2,8 |
| Lettland 4,5 4,2 (3,7) 3,5 (3,5) 3,2 |
| Litauen 3,9 3,4 (3,2) 3,0 (3,0) 2,6 |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % |
| BNP, faktisk 2,3 2,9 (2,6) 2,4 (2,2) 2,3 |
| BNP, dagkorrigerad 2,5 3,0 (2,7) 2,4 (2,3) 2,1 |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) 6,7 6,2 (6,0) 5,9 (6,2) 6,2 |
| KPI 1,8 2,0 (1,9) 1,8 (1,8) 2,0 |
| KPIF 2,0 2,1 (2...

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.