Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-01-21

SEB: Nordic Outlook: Kortsiktig lättnad men långsiktiga risker

Pressmeddelande
Stockholm 21 januari 2020

Nordic Outlook: Kortsiktig lättnad men långsiktiga risker 

Sverige: Tillväxt under trend ? stigande arbetslöshet och räntepaus

Världsekonomin ser ut att ha stått emot fjolårets industrisvacka.
Tillväxten växlar upp försiktigt men kvarstående politisk osäkerhet och
utbudsrestriktioner dämpar kraften i uppgången. Central­bankssignaler om
låga räntor under lång tid ger stöd men reser också frågor kring
långsiktiga risker med skulduppbyggnad och upptrissade tillgångspriser.
Finanspolitiken kan spela en ökad roll men stela ramverk och svaga
statsfinanser gör att stimulansdosen ändå blir försiktig. I Sverige tyder
sentimentsindikatorer på svag eller t o m fallande BNP i slutet av 2019 och
början av 2020. Åter­hämtning för hushållens konsumtion och vändning för
bostadsbyggandet talar dock för att BNP fortsätter växa under 2020.
Tillväxten stärks 2021 när Sverige följer med internationell konjunktur
uppåt. Fortsatt stark befolkningstillväxt bidrar till stigande arbetslöshet
det närmaste året. Riks­banken håller räntan oförändrad trots en inflation
som faller ytterligare under målet.

Global tillväxt accelererar försiktigt efter botten 2019

Feds räntesänkningar och minskade handelsrisker i spåren av framstegen
mellan USA och Kina har fått optimismen att återvända på finansiella
marknader. Industrikonjunkturen visar tecken på att bottna ur med små
positiva ?metkrokar? i indikatorer. Den inhemska efterfrågan har förblivit
motstånds­kraftig i de flesta länder med stöd av starka arbetsmarknader.
Det har lagt en stabilare grund för tillväxten fram­över. SEB:s ekonomer
spår att global BNP-tillväxt ökar från 3,0 procent 2019 till 3,1 respektive
3,3 procent för 2020 och 2021, marginellt bättre än prognosen i november.
Återhämtning för tillväxt­ekonomierna (Emerging Markets) är främsta skälet
till acceleration när stora ekonomier som Indien, Ryssland, Brasilien och
Turkiet växlar upp medan Kina fortsätter att bromsa. Bättre världshandel
ger också stöd för exporten i t ex Europa 2021. Global tillväxt ser av
flera skäl ändå ut att bli lägre än genom­snittet de senaste decennierna.
Många EM-ekonomier har nått en mognadsgrad som gör det svårt att hålla uppe
tidigare höga trend­tillväxt. I utvecklade ekonomier flyttar en
arbets­löshet på lägsta nivån på 40-50 år fokus till utbudshinder när
nedåtriskerna för efterfrågan minskar. Utsikterna för ytterligare upp­gång
i förvärvs­frekvensen i USA och sänkt jämvikts­arbets­löshet i euroområdet,
med reformer i t ex Frankrike och Spanien, ger dock möjlighet att förlänga
cykeln ytterligare. Politiska osäkerhets­faktorer kvarstår också med
frågetecken kring USA:s och Kinas handel efter framgångarna med
Fas1-avtalet och för EU:s handel med både USA och Stor­britannien. Därtill
kommer ökade spänningar mellan USA och Iran. Inblandade parter har dock i
samtliga fall starka skäl att undvika en eskalering.

Utdragen period med låga räntor reser nya frågor

Centralbankerna fortsätter att stötta ekonomierna i rådande
låginflationsmiljö. Utrymmet för nya ändringar är dock inte stort. Ökade
insikter om minusräntans avigsidor har höjt tröskeln för ytterligare
stimulanser i t ex euroområdet. Signaler från tongivande centralbanker om
att acceptera en viss ?over­shooting? efter lång period med
inflationstakter under målet innebär samtidigt att tröskeln till höjningar
är hög. Finanspolitiken väntas i denna miljö spela en ökad roll med
satsningar på t ex infra­struktur, klimat och utbildning. I praktiken
väntas stimulansdosen ändå bli begränsad med redan höga underskott i USA
och stela ramverk i Europa. En utdragen period med låga räntor reser
samtidigt frågor kring långsiktiga risker med skulduppbyggnad och
upptrissade tillgångspriser den dag som under­liggande förhållande rörande
t ex inflation och räntor kan förändras. I särskilda temaartiklar behandlas
utrymmet för finans­politiken, höga skulder i Kina och USA, börsvärdering
samt behovet av innovationer för en hållbar energi.

Brantare räntekurvor, svagare dollar i ljusare riskklimat och högre börs

Obligationsräntorna har stabiliserats en bit över tidigare bottennivåer. I
rådande låginflationsmiljö har centralbankerna en asymmetrisk
reaktionsfunktion där sänkningar är närmare till hands än höjningar. Det
pressar ned korta räntor och leder till en brantning av räntekurvorna.
Prognosen om ännu en Fed-sänkning i höst bidrar dock till tillfällig
nedgång i långa USA-räntor. I slutet av perioden handlas 10-åriga
USA-räntor strax över 2,00 procent medan tyska långräntor ligger strax över
noll. Bättre riskklimat med positiva tillväxtsignaler och handelsframsteg
gör att de dollarpositiva drivkrafterna klingar av. Att dollarn långsiktigt
är övervärderad bidrar till en gradvis försvagning och EUR/USD stiger till
1,20 i slutet av 2021. Lite bättre tillväxt och ultralåga räntor ger stöd
för högvärderade börser. Huvudscenariot är en svagt positiv avkastning med
god utveckling för både cykliska industribolag och strukturellt gynnade
tillväxtbolag inom digitalisering och hållbarhet.

Nordisk tillväxt bromsar in, fördröjd negativ global effekt på Baltikum

Norsk ekonomi ser ut att ha toppat hösten 2019. Fastlandsekonomin vänder
ned mot trend när olje­investeringarna faller och efterfrågan från denna
sektor avtar. Fastlands-BNP växlar ned från 2,5 procent till 2,0 respektive
1,8 procent 2020 och 2021. Svag NOK får inflationen att stiga över målet i
år men ökade omvärldsrisker, långsammare inhemsk ekonomi och minskad risk
för finansiell stabilitet gör att Norges Bank ligger still på 1,50 procent.
Dansk ekonomi växer snabbare än euro­området, med stöd av stark
sysselsättningstillväxt och hyfsad privat konsumtion, men bromsar ändå
gradvis in från drygt 2 procent i fjol till 1,5 procent 2021. Bättre
konsumtion och export av tjänster höll uppe finsk tillväxt i fjol och
tillväxten planar ut runt 1,5 procent med stöd av något bättre
omvärlds­konjunktur.

De baltiska ekonomierna börjar nu med eftersläpning påverkas av fjolårets
globala nedgång, med lägre industriproduktion och svagare efterfrågan på
transporter. Trots lägre tillväxt kvarstår relativt strama arbetsmarknader
och hög lönetillväxt. Litauens BNP-tillväxt mattas från drygt 3,5 procent i
fjol till runt 2,5 procent 2020 och 2021. I Lettland följs en tillfällig
svacka på 2,0 procent i år av ny acceleration till 2,5 procent 2021.
Estland bromsar in från 3,8 procent till 2,0 respektive 2,6 procent 2020
och 2021.

Sverige: Tillväxt under trend, stigande arbetslöshet och räntepaus

Trots vissa tecken på stabilisering tyder sentimentsindikatorer på att BNP
var svag eller t o m föll i slutet av 2019 och början av 2020. Svagheten är
tydligast för industrin medan inhemska sektorer visar tecken på en viss
återhämtning; mest markant i detaljhandeln och byggsektorn. Framstegen i
handelsförhand­lin­garna mellan USA och Kina talar för att
industrisentimentet vänder uppåt de närmaste månaderna. BNP-prognosen för
2020 justeras därför ned endast marginellt till 1,1 procent (1,2 procent i
november) För 2021 är prognosen om en BNP-tillväxt på 1,7 procent
oförändrad. På lite längre sikt finns potential på uppsidan.
Utbudsrestriktioner på arbetsmarknaden är mer avlägsna än i jämförbara
länder. Kronan är svag och starka statsfinanser ger utrymme för ökade
finanspolitiska stimulanser. Mycket talar för höjda statsbidrag till
kommuner redan i vårbudgeten. Stram tolkning av finanspolitiska ramverket
samt lås­ningar i januari­avtalet verkar dock tillbakahållande.

Svensk industri visade länge motståndskraft mot svagare omvärld,
framförallt i Tyskland. Efter ett rejält fall ligger PMI-indikatorn nu
klart under tillväxtgränsen 50. Det har satt spår i tydliga nedgångar för
industriproduktion och varuexport under hösten. Tendenser till återhämtning
för internationell industri talar dock för att nedgången blir kortvarig och
redan andra kvartalet väntas exporten börja växa igen.

Maskininvesteringarna har vänt ner medan bostadsinvesteringarna närmar sig
en botten. Under 2020 räknar vi med en försiktig uppgång för påbörjade
husbyggen, vilket leder till svagt stigande bostads­investeringar under
2021. Hög efterfrågan på vård och skola gör att uppgången i offentliga
investe­ringar fortsätter om än i något långsammare takt. Nedgången i
totala investeringar stannar därmed vid 2,0 respektive 1,0 procent 2019 och
2020 för att stiga med 2 procent 2021. 

Hushållens konsumtion påbörjade en svagt fallande trend i mitten av 2018,
men vände upp från och med andra kvartalet i fjol. Utsikterna framöver är
blandade. Stigande sysselsättning och högre reallöner samt i viss mån
sänkta skatter ger stöd. Detsamma gäller rekordstort sparande och ökande
tillgångs­priser, även på bostäder. Tydligt svagare arbetsmarknad har dock
fått hushållsförtroendet att vackla. Det är dock framförallt den allmänna
situationen som oroar medan förtroendet för egen ekonomi återhämtat sig. Vi
räknar med en gradvis uppgång i konsumtionen med 1,3 respektive 1,7 procent
under 2020 och 2021. Den offentliga sektorns konsumtion mattas men får stöd
av stark efterfrågan på offentliga tjänster och prognosen om ökade
statsbidrag. 

Arbetsmarknaden har kylts av ordentligt. Sysselsättningen fortsätter
visserligen att öka men inte i tillräcklig takt för att matcha ett stigande
utbud i spåren av såväl stigande förvärvsfrekvens som snabb
befolkningsökning. Prognosen är att sysselsättningen växer med knappt en
halv procent i år och att arbetslösheten stiger till 7,4 procent i slutet
av 2020 för att sedan plana ut på den nivån.  Svenska löner har avvikit
från det internationella mönstret med en mycket jämn ökningstakt på ca 2,5
procent och väntas bara accelerera måttligt till 2,6 procent 2020 och 3
procent år 2021. Pågående avtalsrörelse väntas leda till en mindre
uppväxling jämfört med den förra avtalsrörelsen 2017. 

Inflationen ligger under målet trots svag krona. Fallande elpriser samt
sänkta nätavgifter väntas pressa tillbaka KPIF-inflationen ned mot 1
procent under det närmaste halvåret innan den vänder upp till drygt 1,5
procent under 2021. KPIF exklusive energi ligger kvar strax under 2 procent
de närmaste månaderna för att sedan falla tillbaka mot 1,5 procent när
växelkurseffekterna avtar. Efter höjningen till noll procent i december
signalerar Riksbankens majoritet oförändrad ränta till mitten av 2022. Ökad
acceptans för att överskrida inflationsmålet tyder på att det kommer att
krävas mycket stora överraskningar på uppsidan för inflationen för att
räntan ska höjas. Decemberhöjningen, som skedde trots stigande arbetslöshet
och inflation under målet, talar samtidigt för att tröskeln för att

Författare Hugin Nyheter

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.