Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2015-08-25

SEB: Nordic Outlook: Starka disinflationskrafter trots stigande resursutnyttjande

Fed höjer mjukt, Kina mjuklandar, Grexitrisker kvarstår

Världsekonomin tvekar. När vårens och sommarens utveckling summeras kvarstår
bilden av en global tillväxt som inte riktigt vill ta fart. En förklaring är
det alltjämt försiktiga agerandet bland företag och hushåll i
industriländerna. Låga räntor, stigande tillgångspriser och förstärkt
köpkraft från fallande oljepriser ger därmed inte samma stimulans för
investeringar och konsumtion som normalt hade varit fallet. Samtidigt har
osäkerheten kring utvecklingen i tillväxtekonomierna (Emerging Markets, EM)
tilltagit. I Kina skapar börsnedgången i kombination med förändrad
valutapolitik (devalveringen av yuanen) frågetecken kring stabiliteten i
ekonomin, fallande råvarupriser pressar valutor i många andra EM-länder,
medan länder som Brasilien, Ryssland och Ukraina genomgår fördjupade
ekonomiska och politiska kriser. EM-ländernas demografiska och strukturella
problem har blivit tydligare när globaliseringskrafterna mattats och
tillväxten i världshanden växlat ned jämfört med situationen före krisen.

Mjuk penningpolitik stöttar världsekonomi i otakt

Huvuddragen i vår prognosbild står sig ändå.USA-ekonomin är på väg att växla
upp
till en tillväxttakt runt 3 procent, från närmare 2,5 procent i år.
Tillverkningsindustrin hämmas av stark dollar men tjänstesektorn andas
optimism, bostadsmarknaden har åter medvind och hushållens inkomster får stöd
av växande sysselsättning och, så småningom, även snabbare lönetillväxt. I
Japan har första halvåret präglats av besvikelser för konsumtion och export
medan konjunkturen i Västeuropa har stabiliserats. Trots stark valuta och
stram finanspolitik visar Storbritannien en ganska snabb expansion.Eurozonen
visar god motståndskraft
mot greklandskrisen och det är svårt att skönja några större smittoeffekter.
Tyskland växer i god takt men framförallt Spanien har överraskat positivt.
Svagare valuta, lättare kreditförhållanden i spåren av den europeiska
centralbanken ECB:s stimulanser samt låga energipriser bidrar till
attBNP-tillväxten i eurozonen accelererar
från drygt 1,5 procent i år till över 2 procent 2016. Vi står också fast vid
bilden attden kinesiska inbromsningen sker gradvis och kontrollerat
. Den senaste tidens exportnedgång kan indikera ett visst konkurrensproblem,
men Kinas export är betydligt mer känslig för förändringar i
omvärldsefterfrågan än valutanivå; vi tror att devalveringarna i första hand
ska ses som ett led i avregleringen av finansmarknaden. Den kinesiska
inbromsningen drivs främst av svag bostadsmarknad samt lägre investeringar,
och här syns vissa tecken på stabilisering samtidigt som Peking har både
penning- och finanspolitiska muskler att stötta ekonomin. Konjunkturbilden
har dock fördunklats av sommarens kraftiga börsfall och yuandevalvering;
osäkerheten kring reformarbetet har ökat och även risken för policymisstag
kopplat till avregleringen av finansmarknaden. Stark tillväxt i Indien bidrar
till att tillväxten i EM-ekonomierna som helhet hålls uppe.Sammantaget
beräknas den globala BNP-tillväxten bli 3,2 procent i år och 3,8
procent 2016
; något lägre änNordic Outlook Maj 2015
för båda åren.

Ett mer ansträngt arbetsmarknadsläge gör att BNP-tillväxten i USA toppar 2016,
för att sedan åter närma sig den långsiktiga trenden 2017. Flera faktorer
talar för att ekonomin fortsätter att expandera under ganska lång tid
framöver, t ex fortsatt uppsida för cykliska sektorer och en mycket maklig
normalisering av räntan. I eurozonen däremot är arbetslösheten alltjämt hög
och några utbudsbegränsningar gör sig inte gällande under prognosperioden
varför BNP-tillväxten ligger kvar på ungefär oförändrade nivåer 2017. I
OECD-området som helhet mattas tillväxten därigenom något i slutet av
prognosperioden. Tilllväxten i EM-ekonomierna förbättras å andra sidan 2017
när läget i krisländer som Ryssland och Brasilien stabiliseras, samtidigt som
Indien fortsätter att växa i snabb takt.Global BNP-tillväxt hamnar på 3,9
procent 2017
, marginellt högre än 2016,

Arbetsmarknaden närmar sig jämvikt på flera håll

Bedömningen av resursutnyttjandet i olika regioner är viktig som grund för
prognoserna avseende centralbankspolitik och finansiella
marknader.Arbetslösheten i de tre största OECD-länderna (USA, Japan och
Tyskland) ligger
nära sin jämvikt men ännu syns få tecken på snabbare löneökningar.
Global prispress, inte minst på råvarusidan, innebär att dedeflationistiska
krafterna fortsätter att dominera
. Att sambandet mellan inflation och arbetslöshet inte är sig likt skapar
huvudbry för den amerikanska centralbanken Fed. Kan man lita på att
inflationen och löneökningar förblir låga eller riskerar man en ketchupeffekt
när arbetsmarknaden blir tillräckligt het? Centralbanken har nu tydligt
signalerat att man är beredd att påbörja räntehöjningar vilket tyder på att
man inte är beredd att överge gamla analysramar. Risken för att bryta
återhämtningen i förtid ses dock troligen som större än risken för ett
överhettningsscenario om centralbanken skulle avvakta för längre. Detta
innebär attFed kan väntas gå mycket försiktigt fram med räntehöjningarna
. Vårt huvudscenario är fortfarande attförsta höjningen kommer i september
men att den andra höjningen dröjer till mars 2016. Den räntehöjningsbana vi
ser framför oss är betydligt mjukare än såväl det historiska mönstret som
Feds egen signalerade bana, vilket speglar att Fed möter ganska hård motvind
i en låginflationsmiljö där flera andra centralbanker fortsätter att
stimulera. Vi tror att Bank of England följer i Feds spår och inleder
höjningar i februari. Bank of Japan utökar dock stimulanserna under hösten
medan ECB fortsätter sina månatliga obligationsköp åtminstone enligt plan
till september 2016; om något kan köpen komma att utökas. Skillnaderna i
penningpolitik mellan å ena sidan USA och Storbritannien och eurozonen och
Japan å den andra driver valutautvecklingen det närmaste året. Vi räknar
därför attEUR/USD åter vänder nedåt och når paritet (1,00) i mitten på 2016
. Den långsamma Fed-banan är samtidigt grunden för vår syn
attobligationsräntorna visserligen rör sig uppåt men förblir historiskt sett
låga
. Även om de globala ekonomiska och finansiella trenderna ter sig mer blandade
och osäkra än tidigare befinner vi oss fortfarande i en fas av
konjunkturcykeln som brukar vara bra för aktier. EM-länderna är mest utsatta
från Fed-höjningar men historien visar att EM-tillgångar vanligenstår mot
stramare Fed-politik om höjd ränta baseras på starkare USA-tillväxt.

God svensk tillväxt men stora ekonomisk-politiska utmaningar

Prognosen om en svensk BNP-tillväxt på 3,0 procent i år ligger fast och svensk
BNP fortsätter att växa över trend även under 2016 och 2017
med stöd av en gradvis starkare omvärld.Industrikonjunkturen lyfter ändå inte
riktigt.
Varuexport och industriproduktion har stigit under första halvåret men
framåtblickande indikatorer tyder inte på att någon stark återhämtning är på
väg; bättre tillväxt i Europa och USA motverkas av inbromsningen i Kina och
flera andra EM-länder. Produktionen i metall- och gruvnäringen faller medan
fordons- och telekomsektorerna gynnas av ett starkare Europa. Att
tjänsteexporten ser ut att stiga med nästan 10 procent i år bidrar ändå till
en relativt snabb ökning för total export. Trots lägre handelsöverskott hålls
bytesbalansen uppe av ökade kapitalinkomster.

Den snabba befolkningsökningen präglar på flera sätt utvecklingen i inhemsk
ekonomi.Privat konsumtion växer i relativt god takt
; konsumtionen per capita ökar dock något långsammare än det historiska
snittet då hushållen fortsätter att hålla upp sitt sparande. Det snabba
bostadsbyggandet bidrar till att lyfta de totala investeringarna trots
försiktiga företag, men ärinte tillräckligt för att mildra
obalanserna på bostadsmarknaden
. Att sysselsättningen stiger i god takt är också delvis en följd av snabb
befolkningstillväxt ocharbetslösheten sjunker mycket långsamt
.

Nästa vår löper avtalen för huvuddelen av arbetsmarknaden ut. Nedpressade
inflationsförväntningar och en lång period med goda reallöner talar trots
ökade spänningar emot höga löneavtal.Lönerörelsen löser därmed inte
Riksbankens dilemma.
Inflationen stiger med hjälp av bl a svagare krona men når inte målet. På
kort sikt förblir Riksbanken under press från låga inflationsförväntningar
och oljeprisfall. Vi räknar medytterligare en sänkning av reporäntan till
-0,45 procent i höst
när Riksbanken fortsätter att slåss för att återställa förtroendet för
inflationsmålet. Så småningom väntas Riksbanken ta litet större hänsyn till
riskerna från stigande bopriser och skuldsättning och den första höjningen
kommer i slutet av 2016. Ytterligare räntesänkning missgynnar kronan i närtid
men tecken på litet högre inflation gör att Riksbanken kan sänka garden och
tilllåta en något starkare krona.EUR/SEK ligger på 9,20 i slutet av året och
8,80 i slutet på 2016.
En ytterligare räntesänkning leder troligen till att svenska 10-årsräntor
handlas under tyska, men långräntorna stiger sedan mer än tyska inför starten
på Riksbankens räntehöjningar. Den politiska situationen präglas av låsningar
och brist på konstruktivt samarbete mellan de politiska blocken. Vi räknar
med en relativt försiktig budget i september, men trycket på mer offensiva
satsningar ökar.

Ganska goda utsikter för Norden

Konjunkturutsikterna i de övriga nordiska länderna är blandad.I Danmark har
återhämtningen befästs
,medan den norska ekonomin hämmas av konsekvenserna av fallande oljepriser
.Den finska ekonomin brottas sedan en längre tid med strukturella problem
; 2015 blir ett år med nolltillväxt efter tre år med fallande BNP. För
regionen som helhet ser tillväxtutsikterna framöver ganska goda ut. Svag
valuta och motståndskraftiga hushåll begränsar omfattningen av inbromsningen
i Norge samtidigt som dansk tillväxt tar fart med stöd av expansiv
finanspolitik och god konsumtionstillväxt. Norges Bank är mer fokuserad på
risker för tillväxt och konkurrenskraft snarare än inflationen, som sedan en
tid tillbaka varit i linje med målet, och centralbanken har fortsatt
signalera hög sannolikhet för ytterligare sänkning under hösten. Vi tror att
Norges Bank överskattar spridningsriskerna från oljeindustrin och att nästa
steg blir en höjning, i slutet av 2016.

Växande privat konsumtion fortsätter att staga upp Baltikums tillväxt när
export och investeringar även nästa år hämmas
av rysk recession och importrestriktioner samt av geopolitisk osäkerhet från
Ukrainakonflikten. BNP-tillväxten i regionen accelererar men förblir måttlig
och når potentiell takt först 2017. Estlands starkt exportberoende ekonomi är
sakta på väg upp ur en relativt djup svacka. Lettland tycks mest
motståndskraftig mot rysk svaghet och importsanktioner, medan Litauen
påverkas mer negativt än vad vi räknat med; BNP-prognosen sänks där
påtagligt.

Nyckeltal: Internationell&svensk ekonomi
(siffror inom parent...

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.