Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-05-18

SEB: Nordic Outlook: Svåra policyval i global lågtillväxtmiljö - Sverige gasar på men vägen framåt är inte riskfri

Parallellt med nya nedjusteringar av flertalet tillväxtprognoser har några av
de globala orosmolnen från början av året delvis skingrats. T ex har oljepris
och börser återtagit en del av tidigare kraftiga fall och centralbanker har
gjort politiken än mer expansiv - eller skjutit på normaliseringsprocesser.
En del Kinaoro har också bedarrat. Global tillväxt förblir likväl anemisk och
bräcklig 2016: BNP-tillväxten för OECD-området blir 1,9 procent i år, ned
från 2,1 procent 2015. Nästa år 2017 accelererar tillväxten till 2,3 procent.
Nedåtriskerna fortsätter att dominera utsikterna, om än i lite mindre grad än
tidigare. Politiska risker i USA (presidentval) och EU (Brexit samt val i bl
a Spanien, Frankrike och Tyskland 2016-2017), kinesisk hårdlandning, global
skuldsättning samt den ekonomiska politikens bristande trovärdighet och
begränsade manöverutrymme är faktorer som oroar.

Flerdimensionella policyutmaningar när samband försvagas

Begreppet sekulär stagnation, d v s en utdragen period med lägre tillväxt samt
låga räntor och låg inflation, får allt mer fotfäste i den ekonomiska
debatten. Tydliga globala tecken på hög sparbenägenhet och svag
investeringsvilja fortsätter pressa ned reala räntor. Räntepolitiken blir
snarare ackommoderande än proaktiv när nominella styrräntor tvingas ned av
fallande realräntor. Framtida höjningscykler blir mycket försiktiga.
Finanspolitikens roll lär också bli större i takt med att penningpolitikens
ammunition håller på att ta slut och dess verkningsgrad försvagas. Frågan är
om politiker har styrkan, och budgetutrymmet, att plocka upp stafettpinnen.

Samtidigt växer frågetecknen kring det ekonomisk-politiska systemets
hållbarhet på sikt. Efter decennier med finansiell och ekonomisk avreglering
har marknadsekonomins beroende av politiska beslut aldrig varit större.
Prissignaler på finansmarknaden sätts ur spel av centralbankers enorma
värdepappersköp som i sin tur driver upp tillgångspriser, trots en syrefattig
tillväxt. Att centralbankerna de facto får allt större inflytande på
kreditförsörjning innebär tydliga risker för sämre resursallokering.
Penningpolitiken har även bidragit till ökad ekonomisk ojämlikhet, men vi ser
nu att minusräntor får politiska dimensioner i motsatt riktning när de tolkas
som en dold förmögenhetsskatt, främst i länder med tradition av omfattande
räntesparande t ex Tyskland. Att gränsdragningen mellan centralbanker och
politiska system blir alltmer flytande reser också frågor kring
centralbankers oberoende.

Svag lönerespons förvirrar centralbanker

Japan, Tyskland, Storbritannien och i viss mån Sverige är exempel på länder
där stramare arbetsmarknad hittills inte gett upphov till normal
löneacceleration. I flera länder har såväl politiker som centralbanker
signalerat att högre löneökningar vore önskvärda och höjda lagstadgade
minimilöner i t ex USA och Storbritannien är tecken på försvagad tilltro till
att marknadskrafterna ska ge jämvikt och balans. Framöver finns ändå tecken
på att stramare arbetsmarknad i USA till slut pressar lönerna uppåt.
USA-lönerna väntas växa med 3,5 procent 2017, vilket leder till stigande
inflation i en utsträckning som blir ganska bekväm för Fed. I flera länder
fortsätter dock ökande konkurrens i globaliseringens och digitaliserings
spår, samt överskott på produktionskapacitet, att hålla ned inflationstakten.
Ett oljepris (Brent) som förutses ligga på lite högre nivåer runt 45-50
dollar per fat 2016-2017 reducerar deflationsriskerna.

Inflationen är inte död men det blir svårt för centralbanker att nå
inflationsmålen. Vår inflationsprognos för USA räcker för att Fed ska
fortsätta och höja räntan - nästa gång i september till 0,50-0,75 procent. I
slutet av 2017 ligger Feds ränta på 1,00-1,25 procent. Detta bidrar till att
EUR/USD pressas ned till 1,10 i slutet av 2016, innan kursen åter vänder
svagt uppåt under 2017 i riktning mot sin underliggande jämviktskurs. Trots
frågetecken kring penningpolitikens verkningsgrad fortsätter flera
centralbanker att stimulera. Besvärande låg inflation i både eurozonen och
Japan får ECB att hålla dörren öppen för mer värdepappersköp medan Bank of
Japan sänker sin ränta från dagens -0,10 till -0,30 procent i desperata
försök att bl a försvaga yenen. Storbritannien och Sverige väntas följa USA
och inleder höjningscykler under första halvåret 2017. Penningpolitiken
väntas bli mer samordnad inom ramen för en översyn av det internationella
monetära systemet för att undvika destabiliserande kapitalströmmar och
konkurrensdevalveringar.

Goda kinesiska tillväxtutsikter - sämre för USA främst 2016

Kinas inbromsning följer relativt väl våra prognoser om att ekonomin ska
undvika en hårdlandning. Pekings uppmjukade finans - och penningpolitik
mildrar de negativa effekterna från överskott på produktionskapacitet och
bostäder samt hög skuldsättning i såväl statliga som privata företag. Kinas
inhemska ekonomi har goda förutsättningar att ta över som framtida ekonomisk
motor, men osäkerheten är stor om när i tiden rebalanseringen får ökat
genomslag. BNP-tillväxten 2016 väntas bli 6,5 procent, en nedväxling från 6,9
procent 2015, för att bromsa till 6,3 procent 2017. I BRIC-gruppen spretar
utvecklingen påtagligt. Medan Indien växer med 7,5 procent uppvisar både
Ryssland och Brasilien djupa recessioner i år p g a strukturella problem,
lågt oljepris och politisk oro. En viss stabilisering för EM-länder generellt
väntas dock för 2017.

USA:s bredbasiga tillväxtsvacka i början på året bedöms inte spegla
underliggande svagheter. De finansiella förhållandena har blivit lättare på
senare tid genom bl a låga räntor, rekylerande börskurser och svagare dollar.
Hushållen kan se fram emot bättre ekonomiska förhållanden - arbetsmarknad,
löner och förmögenhetseffekter. I kombination med att ett något högre
oljepris stabiliseras situationen i tillverkningsindustrin och tillväxten
återhämtar sig andra halvåret. För helåret 2016 stannar BNP-tillväxten ändå
vid 1,9 procent, ned från 2,4 procent 2015. Nästa år uppgår tillväxten till
2,5 procent.

I höstens presidentval har enligt vår bedömning republikanen Donald Trump
35-40 procents chans att bli president. Trots ett provokativt och bitvis
orealistiskt och protektionistiskt program attraherar Trump väljare genom att
spela på en underliggande frustration avseende den ekonomiska politiken och
USA:s roll i världen. Om Trumps ekonomiska politik blir allvar hotar bakslag
för USA:s och världens ekonomiska tillväxt.

Återhämtning i Västeuropa trots politiska orosmoln

BNP-utvecklingen i Västeuropa har varit relativt stabil den senaste tiden. I
början av 2016 nådde eurozonen samma BNP-nivå som före Lehman-kollapsen 2008.
Vi bedömer att eurozonen har förutsättningar att växa över trend (1,0
procent) de närmaste två åren. Eurozonens BNP väntas öka med 1,7 procent 2016
(marginellt upp från 2015) och nå 1,8 procent 2017. Men det är en valutaunion
med obalanserad utveckling och som omges av stora politiska orosmoln.
Tyskland möter växande kritik från IMF, USA och övriga euroländer för sitt
290 miljarder euro (8 procent av BNP) stora finansiella sparöverskott och
alltför försiktiga ekonomiska politik. Banksektorn i främst södra Europa
pressas av höga företagsskulder, osäkra lån och lågräntemiljön och utgör en
tillväxthämmande faktor. Att populismen vinner terräng i ökat antal länder
utgör stora påfrestningar för EU-samarbetet. Hur flyktingkrisen hanteras -
både kort- och långsiktigt - och relationen till Turkiet utvecklas är
obesvarade politiska och viktiga frågor. De ekonomiska effekterna blir ändå
små.

Den brittiska s k "Brexitomröstningen" 23 juni är en politisk vattendelare för
Europa och EU-samarbetet. Vi sätter 65 procents sannolikhet till att
"stanna-sidan" vinner. Blir det en svag majoritet för att lämna (25 procents
sannolikhet) finns rimligen utrymme för nya EU-förhandlingar och ny
folkomröstning.

Nordisk divergens - baltisk konvergens

Dennorska ekonomin
har passerat bottenläget när inhemsk efterfrågan stärks trots sjunkande
oljeinvesteringar. Arbetsmarknad och tillverkningsindustri uppvisar vissa
ljusglimtar. Finanspolitiken blir än mer expansiv - den största stimulansen
sedan 2009 - och ytterligare en räntesänkning till 0,25 procent är att vänta
från Norges Bank. Norges BNP väntas växa med 1,2 procent i år, ned från 1,6
procent 2015. 2017 blir tillväxten marginellt högre: 1,5 procent. Förra årets
tillväxtbesvikelse för dendanska ekonomin
är svårförklarad. Utsikterna är dock positiva med hjälp av starkare inhemsk
ekonomi. Dansk ekonomi väntas växa med 1,5 procent i år och 2,2 procent 2017.
Även den finska ekonomin har haft bottenkänning men uppförsbacken är lång.
Exporten ger viss förbättring medan hushållen pressas från flera håll. Låg
inflation ger dock köpkraftsförbättring som balanseras mot fortsatta
offentliga åtstramningar.Finlands BNP-tillväxt
2016 väntas bli 0,7 procent, marginellt högre jämfört med förra året. Nästa år
växer ekonomin med 1,1 procent.

Utsikterna förEstland, Lettland och Litauen
förbättras men nedåtriskerna kvarstår. Privat konsumtion är en viktig kraft
för den ekonomiska tillväxten och gynnas av starka arbetsmarknader. Tecken på
stigande löner ger hushållen köpkraft i en miljö där inflationen fortfarande
är låg men den utgör samtidigt ett hot mot konkurrenskraften framöver.
Estland och Lettland får 2017 en inflation som överstiger ECB:s mål. De
offentliga finanserna är starka och utgör en krockkudde och ger regeringarna
flexibilitet i händelse av ny ekonomisk svaghet. BNP-tillväxten för de tre
länderna väntas landa nära 2,5 procent i år för att växla upp med ytterligare
0,5-1,0 procentenheter 2017. Det innebär att länderna når sin potentiella
tillväxt.

Svensk opinion splittrad kring EU - "euron ett pris att betala för EU"

Ett brittiskt EU-utträde påverkar Sverige mer politiskt än ekonomiskt och
ändrar EU:s maktbalans till eurogruppens fördel. Pressen på Sverige att ta
ställning skulle öka. I maj valde SEB att låta Demoskop göra en undersökning
för att mäta viljan att stanna kvar i EU eller acceptera euron. Mätningen
visar att 47 procent vill att Sverige lämnar EU istället för att införa
euron; 38 procent skulle acceptera euron i det valet. Vår tolkning är att
svenskarna är överraskande villiga att acceptera euron som "ett pris man får
betala" för att få stanna i EU. Samma mätning bekräftar också att svenskar
till skillnad från britter just nu inte är beredda att ta strid för att
omförhandla EU-relationerna.

Svensk BNP-tillväxt
bromsar in 2017 utan dramatik. En rekordtillväxt i offentlig konsumtion -
högsta på 20 år - driven av flyktingrelaterade utgifter, bostadsbyggande samt
lite snabbare exportuppgång i spåren av en svag krona bidrar till att
BNP-tillväxten 2016 blir 4,0 procent (ned från 4,1 procent 2015). Nästa år
blir tillväxten 2,8 procent, d v s fortfarande en bra bit över trendtillväxt.
Mindre migrationsflöden samt resursrestriktioner i byggsektorn dä...

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.