Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2015-11-24

SEB: Nordic Outlook: Trevande tillväxt under förhöjd osäkerhet

Huvudbilden är att global tillväxt - trots flertalet motgångar och nya
utmaningar - stärks 2016-2017
.

Ekonomin i OECD-länderna drivs av en relativt stark inhemsk efterfrågan som bl
a lyfts av centralbankernas extrema stimulanspolitik. Därmed gynnas bl a den
arbetskraftsintensiva tjänstesektorn trots varningssignaler från
tillverkningsindustrin som fortsätter visa svaghetstecken världen över. Kinas
inbromsning pågår ännu och sätter negativa avtryck på global riskaptit, men
förutsättningarna är goda för tillväxtförbättring. Likväl kvarstår
prispressen på råvaror och energi. Det ger osäkra och starkt
valutaorienterade centralbanker. Samtidigt måste flera tillväxt- och
oljeproducerande länder anpassa sig till lägre inkomstflöden och ompröva
tillväxtmodeller och ekonomisk politik.

BNP-tillväxten i OECD-området förväntas bli 2,4 procent både 2016 och 2017, en
uppväxling från 2,1 procent för 2015. De disinflationistiska krafterna är
fortfarande starka men inflationen stiger gradvis under prognosperioden från
låga nivåer p g a ökat resursutnyttjande och mindre press från tidigare
råvaruprisfall.

Tredje gången gillt för Fed i december - men ECB gör tvärtom

USA:s ekonomi växer
med stadiga 2,9 procent 2016 för att bromsa in till 2,6 procent 2017; klart
över trend. Tillverkningsindustrin pressas av dollarstyrka och svag
utlandsefterfrågan samt av lågt oljepris som hämmar investringar i
energiutvinning. Å andra sidan visar både hushåll och byggkonjunktur styrka.
Arbetslösheten faller till 4,2 procent i slutet av 2017. Därmed växlar USA:s
lönetillväxt upp till 3-3,5 procent från årliga ca 2 procent sedan 2011.

Efter sju år med "nollränta" höjerFederal Reserve (Fed)
i december, efter att ha försökt initiera en normaliseringsprocess både i juni
och september. Men det blir en mjuk höjningscykel när hänsyn tas till en
USA-inflation under kontroll, ekonomins räntekänslighet, omvärldseffekter
samt risken för en oönskat stark dollar. Nästa Fedhöjning sker i juni 2016
och i slutet av 2017 ligger räntan på 2,0 procent. Feds politik inklusive
monetär effekt från den stora penningpolitiska värdepappersportföljen på 4
500 miljarder dollar är klart expansiv under prognosperioden.

USA:s penningpolitik har de senaste åren i allt högre grad blivit en global
angelägenhet av flera skäl: valutaeffekten har i flera länder spelat en
viktigare roll för inflationsutsikterna och politiken; tillväxtekonomiernas
växande dollarskulder; länder med mer eller mindre starka valutakopplingar
till dollarn tvingas "importera" USA:s penningpolitik även om landets
konjunkturläge kan avvika från det amerikanska. Men Feds höjning är förberedd
och förankrad i de flesta centralbankers omvärldsanalys. Vi tror därför inte
attEuropeiska centralbanken
(ECB)
, blott halvvägs in i senaste QE-programet (1 100 miljarder euro), avstår från
att leverera ytterligare lättnader. Oro för starka disinflationistiska
krafter och behov av svag euro gör att ECB sänker inlåningsräntan med 10
punkter till -0,30 procent och adderar 10-20 miljarder i tillgångsköp till
dagens månatliga 60 miljarder euro. Monetär divergens driver EUR/USD till
paritet men dollarns långsiktiga värdering och global reducering av
USA-tillgångar samt Feds dollarfokus bromsar valutarörelsen. I december 2017
ligger EUR/USD på 1,05, d v s nära dagens nivå.

Dyrare dollarfinansiering är en utmaning för flera tillväxtekonomier som
samtidigt måste anpassa den offentliga sektorns storlek till betydligt lägre
inkomstflöden.En kinesisk
hårdlandning är troligen den största risken för tillväxtekonomierna, men en
mjuklandning är fortfarande det mest troliga scenariot med hjälp av en snabbt
växande tjänstesektor, reallöneökningar på ca 8 procent och mer
ekonomisk-politisk stimulans. Kinas BNP väntas växa med 6,5 procent 2016, en
nedväxling från 6,9 procent i år. Under 2017 växer ekonomin med 6,3
procent.Indien
växer snabbare än Kina: 7,5 procent i år och 7,8 respektive 8,0 procent 2016
och 2017. Inflationstrycket förblir historiskt lågt i flera EM-länder vilket
ger hushållen köpkraft samtidigt som penningpolitiken kan föras i mer
expansiv riktning. Kinas centralbank väntas sänka sina räntor med uppemot en
halv procentenhet och samtidigt kortsiktig tillåta yuanen att röra sig mot
6,70 mot dollarn.

Flyktingkris och terrorhot sätter politiska avtryck på EU-samarbetet

Trots stora orosmoln växereurozonens ekonomi
i hyfsad takt; 2,0 procent 2016 och 2,1 procent 2017, stimulerad av en svag
euro och låga räntor. Förutom Tyskland och Spanien visar nu också stora
euroländer som Frankrike och Italien tillväxt om än en svag sådan. Pågående
flyktingkris och risker för eskalerande spänningar efter terrordåden i Paris
innebär nya politiska utmaningar för EU- och eurosamarbetet. Sannolikt står
vi nu inför mer gränskontroller och mindre rörlighet. Än så länge är dock
krisen främst av humanitär och politisk karaktär, inte ekonomisk även om
flera länder nu erbjuds möjlighet till mer flexibel tolkning av budgetregler.
Allt detta sker i ett läge där långsiktiga och grundläggande frågor är
obesvarade om t ex ekonomisk integration och politiska unionen och vilka
anpassningar EU måste göra för att behålla Storbritannien i EU.Ökad osäkerhet
kan generellt hämma tillväxten
.

Den norska ekonomin
pressas av fallande oljeinvesteringar med tydliga spridningseffekter till
övriga delar av ekonomin. BNP-tillväxten hålls uppe av expansiv finanspolitik
och tidigare försvagning av norska kronen.Norsk BNP
väntas växa med 1,5 procent nästa år och med 1,6 procent 2017 jämfört med 1,9
procent i år. Norges Bank sänker räntan till 0,50 procent i december och
först om två år väntas den första höjningen. Det innebär att den norske
kronen förblir undervärderad.Tillväxten i Danmark
fortsätter att förbättras trots ökade externa risker. ECB:s expansiva politik
transmitteras via fastkurspolitiken in i den danska ekonomin; BNP-tillväxten
blir 2,2 procent 2016 och 2,5 procent 2017 (upp från 1,8 procent i år).
Svagast utveckling i den nordiska regionen uppvisar Finland. Även om vissa
indikatorer ger framtidshopp, arbetslösheten faller och de monetära
förhållandena blir mer expansiva genom ECB-politik och starkare svensk krona
pressas aktiviteten av fortsatta struktur- och branschsvagheter samt
problemen för den ryska ekonomin.Finsk BNP
växer med 0,7 procent nästa år och 1,3 procent 2017 efter en i stort sett
stillastående ekonomi 2015.

Starkare svensk tillväxt men riskerna ökar snabbt på flera håll

Pågående omfattande flyktingkris av historiska dimensioner sätter betydande
avtryck isvensk ekonomi och politik.
Flyktingmottagandet kräver stora resurser som till största delen blir
ofinansierade i budgetprocessen. "Tre heliga statsfinansiella kor"
snabbslaktas: överskottsmålet, krona-för-krona-principen och utgiftstaket.
Det rådande läget motiverar större statsfinansiell flexibilitet. På kort sikt
uppstår en finanspolitisk stimulans som bidrar till att vi lyfter
BNP-tillväxten för 2016 och 2017 med 0,8 och 0,3 procentenheter till 3,6
respektive 2,8 procent. Ett växande arbetskraftsutbud innebär att
arbetslösheten börjar stiga igen under 2016 för att i slutet av 2017 ligga på
ca 7 procent. En starkare BNP-tillväxt kortsiktigt innebär likväl att den
offentliga skulden, som andel av BNP, ligger stabilt nära 44 procent av BNP
trots växande budgetunderskott.

För den svenska ekonomin som helhet ökar nu riskerna genom växande obalanser
på bostadsmarknaden samt ökade påfrestningar på de offentliga finanserna.
Bostadsbyggandet stiger snabbt (ger 1 procentenhet till BNP-tillväxten både
2016 och 2017) och byggsektorn går mot överhettning. Ändå gör den snabba
befolkningstillväxten att bristen på bostäder blir än mer akut; bopriserna
stiger även 2016 trots väntade beslut om amorteringskrav och reducering av
ränteavdragen. Först under 2017 planar bopriserna ut då Riksbanken inlett sin
räntehöjningscykel.

Det är svårt att överblicka krisernas långsiktiga ekonomiska och politiska
konsekvenser
. Även om vi räknar med att politiska beslut kommer att genomgöras som
kraftigt minskar flyktingflödet kommer den svenska modellen framöver att
utmanas. Känsliga politiska frågor avseende t ex låglönejobb och arbetsrätt
kommer att stå i fokus och förändrade synsätt behövs för att potentialen i
den ökade befolkningen ska kunna realiseras och mildra t ex de demografiska
obalanserna. Om inte samhällets förmåga att integrera nyanlända förbättras
risker Sverige att komma in i en negativ spiral med ökad social segregering
och där t ex behov av höjda skatter och försämrad utbildningskvalitet hotar
konkurrenskraften gentemot omvärlden. De stora utmaningarna ökar
sannolikheten - bl a via växande tryck från väljarna - för någon form av
regeringsombildning och/eller fördjupat blocköverskridande samarbete.
Sveriges sätt att hantera krisen - ekonomiskt, finansiellt och politiskt -
ifrågasätts redan av omvärlden genom att t ex räntedifferensen mot bl a
Tyskland ökat de senaste veckorna, trots Riksbankens utökade köp av
obligationer så sent som i slutet av oktober.

Riksbanken gör kursomläggning 2016 efter en sista sänkning i december

Kontrasten blir alltmer iögonfallande mellan å ena sidan den kraftigt
expansiva penningpolitiken och å den andra sidan en BNP-tillväxt över trend,
stigande resursutnyttjande och accelererande hushållsskulder. Det talar för
att en omläggning av penningpolitiken förbereds under 2016.På kort sikt
väntas ytterligare stimulans från ECB göra att även Riksbanken
sänker räntan till -0,45 procent men att man avstår från både utökning av
värdepappersköp och riskabla och ineffektiva valutainterventioner.
En första riksbankshöjning väntas i slutet av 2016, d v s sex månader tidigare
än vad Riksbanken i dag anger. Att inflationen börjar gå Riksbankens väg
innebär också att hushållens skulder får förnyad betydelse för
penningpolitiken framöver. I december 2017 ligger reporäntan på 0,75
procent. Kronan stärks något mot euron men försvagas mot dollarn fram till
halvårsskiftet 2016; i slutet av 2017 ligger EUR/SEK på 8,60 och USD/SEK på
8,20.

Stark sysselsättningsökning samt matchningsproblem innebär att
resursrestriktioner och flaskhalsar blir mer påtagliga i den svenska
ekonomin; vi räknar med att flyktingkrisen lyfter löneökningstakten med
0,2-0,3 procentenheter trots stigande arbetslöshet under 2017. Trots att
LO-samordningen spruckit i Avtalsrörelsen 2016 och att industrifackens
utgångsbud är ettåriga avtal tror vi ändå att avtalen till slut blir
fleråriga. Lönetillväxten 2016 och 2017 väntas landa på 3,2 respektive 3,4
procent, något högre än vi räknade med i augusti och närmare nivån som
Riksbanken ser som kompatibel med inflationsmålet 2 procent.
Förutsättningarna att nå inflationsmålet är således i dag bättre än tidigare
- vilket ger stöd till vår höjningsprognos - men det är besvärande att
minusräntor och omfattande statsobligationsköp hittills har fått ett så
begrä...

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.