Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-11-22

SEB: Nordic Outlook: Trumpismen sätter osäkra avtryck Svensk konjunkturoptimism och Riksbanken har sänkt klart

På tröskeln till 2017 har världen, ur ekonomisk och politisk synvinkel, blivit
både mer spännande och skrämmande. Det fastslår SEBs ekonomer i nya Nordic
Outlook. Att USA prövar ny finanspolitisk strategi ger tillväxtförhoppningar
när penningpolitiken nått vägs ände. Men växande och starka
anti-etablissemangskrafter ändrar den inrikes- och utrikespolitiska
spelplanen på ett oroväckande och oförutsägbart sätt. Prognosbilden bekräftar
en starkare, men långt ifrån imponerande, global tillväxt som bl a hämmas av
skev inkomst- och förmögenhetsfördelning och hög skuldsättning. Inhemska
drivkrafter i form av bostadsbyggande och offentlig konsumtion kombinerat
med något starkare export ger en god svensk tillväxt också 2017. Riksbanken
har sänkt klart, men tvingas köpa statspapper ett tag till.

Vår bild av de internationella konjunkturutsikterna har inte förändrats
speciellt mycket sedan Nordic Outlook i augusti. Sentimentsindikatorer har
vänt uppåt och finansmarknaden har reagerat oväntat positivt på möjligheterna
för en mer tillväxtorienterad politik i spåren av Trumps valseger. Utsikterna
för tillväxtekonomierna förbättras något när recessionen i Ryssland och
Brasilien är över och Kina bromsar in i kontrollerad takt.Tillväxten för
OECD-området blir 1,7 procent i år
, ned från 2,3 procent 2015. För2017 och 2018 blir den årliga BNP-tillväxten
2,0 procent
. Med tanke på centralbankernas historiskt låga räntor och omfattande
värdepappersköp (QE-politik) är detta ändå en ganska medioker tillväxttakt.

De politiska förutsättningarna har dock förändrats på ett dramatiskt sätt
efter brexitomröstningen och USA-valet. Anti-etablissemangskrafterna är på
frammarsch och kan förstärkas ytterligare i de politiska nyckelval som
genomförs i Västeuropa 2017. En generell förändring hos de etablerade
partierna i riktning mot mer nationella hänsyn på bekostnad nedprioriterade
internationella åtaganden är trolig. Att finanspolitiken kan få en mer
framskjuten roll i det ekonomisk-politiska ramverket kan förbättra
tillväxtmöjligheterna. Men stora och växande frågetecken om global handels-
och säkerhetspolitik öppnar upp för helt nya scenarier som på sikt kan få
stora negativa ekonomiska konsekvenser.

Amerikansk finanspolitisk "murbräcka" med globala effekter

Valet av Trump som USA:s näste president förväntas leda till en mer expansiv
amerikansk finanspolitik - ca 0,5-1,0 procent per år 2017 och 2018 - genom
skattesänkningar fördelat lika på hushåll och företag samt
infrastruktursatsningar. Det är klart mindre än vad som annonserades i
valkampanjen, vilket återspeglar vår osäkerhet om såväl den kommande
administrationens faktiska ambitioner som dess möjligheter att lotsa
politiken genom kongressen.

Förhöjd politisk osäkerhet och potentiellt negativa handelseffekter innebär
att vi sammantaget gör små prognosjusteringar:USA:s BNP-tillväxt blir i år
1,6 procent för att därefter öka till 2,3
respektive 2,2 procent 2017 och 2018
- något över potentiell nivå på ca 2 procent. Tillväxten hålls tillbaka av
svag produktivitet som hämmar investeringarna samt demografisk motvind som
dämpar konsumtionen. Arbetslösheten faller till 4,5 procent (under
jämviktsnivån) i slutet av 2018 och lönetillväxten stiger till 3,5 procent
2018; en nivå som är kompatibel med Federal Reserves (Fed) inflationsmål på 2
procent.

Politisk EU-karta ritas om - eurons stabilitet kan undermineras

Populismens kraft och framfart väntas bli bekräftad av valen 2017 i
Nederländerna, Frankrike, Tyskland och kanske också i Italien i
efterdyningarna av närstående folkomröstning. Regeringar och etablerade
partier pressas på sikt till att föra en mer expansiv finanspolitik, t ex via
ökade försvarsutgifter i spåren av förändrat säkerhetspolitiskt läge.
I mars 2017 väntas konturerna av EU:s nya färdplan avslöjas i anslutning till
60-årsfirandet av Rom-fördraget. Vår bedömning är att federalismens
förespråkare tvingas sänka rösten för att inte utmana opinionen i
medlemsländerna på ett riskabelt sätt. De etablerade partierna, inte minst på
vänsterkanten, kommer att tvingas hitta nya vägar och samarbetsformer för
bromsa nya populistiska partiers frammarsch. EU:s och eurozonens
ekonomisk-politiska regelverk och samarbete kommer att sättas under press med
risker för växande spänningar mellan bl a Tyskland och flera euroländer.
Trots politiska orosmoln, brexit-osäkerhet och svagheter i banksystemet
väntaseurozonen växa med 1,8 procent i år och därefter bromsa in försiktigt
till 1,6
procent både 2017 och 2018
.

Brexitprocessen
omgärdas av stora frågetecken. Brittiska ekonomin har visat motståndskraft i
linje med våra förväntningar, men en viss BNP-inbromsning väntas nästa år
till 1,4 procent (2,0 procent i år och sedan 1,7 procent 2018). De nya
rättsliga turerna väntas frånta regeringen makten att själv aktivera
exitklausulen. Det leder till tre slutsatser: utträdet kan försenas, en
"mjuk" brexit är mer sannolikt och möjlighet till nyval 2017 öppnas upp.

För de stora tillväxtekonomierna står sig prognosbilden; bottenkänningen
inträffade sannolikt i våras. IRyssland
ochBrasilien
har de värsta BNP-nedgångarna därmed passerats och ekonomierna vänder till
tillväxt kommande år.Indien
är fortsatt ljuspunkten bland BRIC-ekonomierna. ÄvenKina väntas leverera god
tillväxt på mellan 6-6,5 procent
men hög skuldsättning, svajig bostadsmarknad och överkapacitet fortsätter att
ge utmaningar för Peking.

Penningpolitiken avlastas men stafettväxlingen är komplicerad

Flera inslag i Trumps ekonomiska politik ligger väl i linje med vad ekonomer
och internationella organisationer efterlyst under lång tid. En ny finans-
och strukturpolitik kan ge öka efterfrågan och höja potentiell
tillväxtförmåga. Därmed kan centralbankerna avlastas i en situation då
penningpolitikens verkningsgrad blir allt svagare och avigsidorna i form av
ökad ekonomisk ojämlikhet, försvagat omvandlingstryck och risker för ökad
finansiell instabilitet blir allt mer uppenbara.

Men stafettväxlingen mellan politikområdena är långt ifrån problemfri;
politiska beslutsprocesser tar tid och centralbankens självständighet är i
frågasatt t ex i USA, Storbritannien och i viss mån Sverige. Ytterligare
förlängningar av QE-programmen kan också tvingas fram för att dämpa hotande
långränteuppgångar i länder med svaga statsfinanser som t ex Italien. Bank of
Japans nya verktyg för att direktstyra hela avkastningskurvan kan också
anammas av andra centralbanker. Huvudscenariot är attEuropeiska centralbanken
(ECB)i december förlänger värdepappersköpen
med ett halvår t o m september 2017 och sedan ger försiktiga signaler om
nedtrappning 2017. Bank of Japan förändrar inte nuvarande kraftigt expansiva
penningpolitik.

Den internationella låginflationsmiljön testas de närmaste åren när
resursutnyttjandet når relativt höga nivåer i flera länder. Att länder som
USA och Storbritannien är på väg i riktning mot mer slutna ekonomier bidrar
till att försvaga globala disinflationskrafter. Därmed får nationella
förhållanden större genomslag på prisbilden och finansmarknadernas
inflationsförväntningar har redan stigit en del.Fed höjer räntan i december
och genomför därefter halvårsvisa höjningar under
2017 och 2018 till nivån 1,50-1,75 procent
. Globala hänsyn, risk för starkare dollar samt nedjusterad syn på neutral
styrräntenivå bromsar Fed. Bank of England och Norges Bank höjer räntan under
2018 medan ECB ligger still. Amerikanska och tyska långa statsräntor väntas
under prognosperioden stiga med 60-90 räntepunkter och når högre nivåer än vi
tidigare räknat med. EUR/USD handlas till nära paritet under 2017 för att
senare åter röra sig uppåt mot 1,10 i slutet av 2018.

Trög återhämtning i flera nordiska och baltiska ekonomier

Den expansiva politik som satts in för att bromsa de negativa effekterna av
oljeprisfalletbidrar till en viss återhämtning i norsk ekonomi
.BNP-tillväxten är dock tudelad och når inte högre än 1,3 procent i år och 1,4
procent 2017.
2018 blir tillväxten 1,8 procent med hjälp av en starkare privat konsumtion.
Norsk inflation backar tillbaka när valutaeffekten klingar av.Svag tillväxt
noteras även i Finland
, även om utsikterna har förbättrats.BNP-tillväxten blir i år 0,8 procent för
att växla upp till 1,0 respektive 1,2
procent nästkommande två år
bl a med stöd av ökade investeringar. Den finanspolitiska åtstramningen
fortsätter.I Danmark breddas återhämtningen framöver
.BNP-tillväxten stannar i år på 1,4 procent men stiger därefter till 2,1
respektive 2,4 procent 2017 och 2018.
Tillväxtstödet kommer från en starkare arbetsmarknad som ger konsumtionskraft
medan ökat kapacitetsutnyttjande och stigande bostadspriser lyfter
investeringar.

Även för de baltiska ekonomierna visar konjunkturkurvorna rätt färdriktning
med hushållens konsumtion som viktigaste drivkraft.
Konkurrenskraftsutmaningar bl a till följd av höga löneökningar och
demografisk motvind begränsar dock tillväxpotentialen.Estlands BNP-tillväxt
stannar i år vid svaga 1,3 procent men växlar upp till
2,2 respektive 2,8 procent 2017 och 2018
. Även förLettland
är dagens tillväxt otillfredsställande men EU-fonder och privat konsumtion
väntas lyfta BNP-tillväxten från1,6 procent i år till 3,5 respektive 3,0
procent 2017 och 2018
.
ILitauen
hämmar lägre offentliga investeringar tillväxten. Den kommersiella
fastighetsmarknden är dock stabil och landet visar upp den
starkastetillväxten i regionen i år på 2,2 procent
. Förutsättningarna är sedan goda för att tillväxten kan landa på2,5
respektive 3,0 procent 2017 och 2018
.

Svensk BNP-tillväxt fortsatt väl över trend - hushållen tvekar

Trots att prognosmakare de senaste månaderna har sänkt utsikterna för Sveriges
ekonomi håller vi fast vid en mer optimistiska syn.BNP-tillväxten blir i år
3,7 procent
och även nästa år växer ekonomin klart över trend när BNP ökar med2,8. År 2018
bidrar en del flaskhalsproblem till en dämpning till 2,3 procent.
Främsta BNP-drivkrafter är offentlig konsumtion (flyktingmottagandet) och
investeringar (bostadsbristen). En undervärderad krona ger gradvis stöd till
exporten. Blandade signaler om hushållskonsumtionen utgör nedåtrisk: trots
stark sysselsättningsökning, goda reallöneökningar och positiva
förmögenhetseffekter ligger sparandet på en rekordhög nivå på 16 procent av
disponibelinkomsten. Hushållen tycks tvivla om framtiden p g a osäkerhet om
omvärlden, Sveriges inrikespolitiska läge och Riksbankens minusränta.

Svensk inflation har stabiliserats på en högre nivå mellan 1 och 2 procent men
underliggande cykliska krafter är ännu inte tillräckligt starka för att ge en
stabil inflation på 2 procent. Nästa års löneavtal väntas bli tvåårigt och
landa 0,2 procentenheter högre än årets avtal; med löneglidning blir
lönetillväxten 2,9 respektive 3,1 procent 2017 och 2018, upp från årets
väntade 2,6 procent. I slutet av 2018 ligger arbetslösheten på 6,5

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.