SKR: STÖDET HAR GETT GOD EKONOMI I KOMMUNER UNDER PANDEMIN

STOCKHOLM (Direkt) Kommuner och regioner får goda resultat även i år till följd av tillfälliga statsbidrag. Dessa behövs för att hantera en osäker tid, men framåt krävs även långsiktighet.

Det skriver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Ekonomirapporten som presenterade på tisdagen.

SKR konstaterar att pandemin innebär en hård belastning på välfärden, i synnerhet för vård och omsorg. Den osäkra tiden har krävt flexibilitet och rekordsnabba omställningar såväl i kommuner och regioner som på nationell nivå.

Statsbidragen ger och har gett förutsättningar för kommuner och regioner att hantera den pågående pandemin och en mycket osäker tid.

"Bedömningen av sektorns resultat är samtidigt omgärdat av en stor osäkerhet och pandemin förväntas påverka ekonomin för lång tid framöver", säger Anders Knape, ordförande för SKR, i en kommentar.

SKR spår att den svenska ekonomin återhämtar sig snabbt under 2021 och 2022. BNP väntas öka med 3,3 procent i år och 3,4 procent nästa år.

Osäkerhet kvarstår dock på flera sätt, såsom smittspridningens utveckling och hur restriktionerna kommer att se ut. Trots en förväntad konjunkturuppgång bedöms dock en bestående försvagning av arbetsmarknaden fram till minst 2024.

Förra året fick kommuner och regioner ett överskott och även i år väntas positiva resultat i kommunerna medan regionernas resultat försvagas rejält, bland annat till följd av ökad pensionsskuld.

Det positiva resultatet 2020 (+35 miljarder kronor för kommunerna och +19 miljarder för regionerna) beror på en rad samverkande faktorer, bland annat att skatteintäkterna inte har påverkats av pandemin i förväntad omfattning, då staten har infört korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar. Andra starkt bidragande faktorer är stora tillfälliga pandemirelaterade statsbidrag och statens ersättning av sjuklönekostnader.

Pandemin har även inneburit att kostnader för vissa verksamheter ökat långsammare, så som den minskade efterfrågan på äldreomsorg och förskoleverksamhet samt även till viss del inställda operationer och behandlingar.

Pandemin väntas få långvariga konsekvenser. Kommuner och regioner kommer framöver bland annat behöva hantera uppskjuten vård, inställda omsorgsinsatser och skolverksamhet som inte har kunnat ersättas digitalt fullt ut. Därtill behövs återhämtning för medarbetare i vården och det finns indikationer på att pandemin även påverkar den psykiska hälsan. De ekonomiska utmaningarna framåt kvarstår dessutom, där andelen äldre ökar i snabbare takt än den arbetsföra befolkningen.

SKR spår att resultaten för kommunerna försvagas successivt, men hamnar över 2 procent av skatter och generella statsbidrag 2021-2023 (mot +5,7 procent 2020). År 2024 bedöms kommunerna dock behöva antingen ett tillskott eller vidta kostnadsbesparande åtgärder på 8 miljarder kronor för att uppnå ett resultat på 2 procent.

För regionerna bedöms kostnaderna för pensioner öka med 9,2 miljarder kronor i år på grund av ett nytt livlängdsantagande som kostnadsförs 2021. Regionernas resultat faller därför kraftigt i år. Dessutom beräknas skatteintäkter och generella statsbidrag öka med endast 3,5 procent, vilket är betydligt långsammare än kostnaderna.

SKR bedömer därför att resultatet i år kan komma att landa på cirka 2 miljarder kronor. Åren därefter krävs statliga tillskott eller kostnadsbesparande åtgärder på 6,2 miljarder för 2022, 7,2 miljarder för 2023 och 12,5, miljarder för år

2024 för att klara ett resultat på 2 procent som andel av skatter och bidrag.

SKR framhåller också att när pandemin väl är över behöver den detaljerade statliga styrningen förändras i grunden och många statliga hinder rivas. De riktade statsbidragen med detaljerade villkor behöver minska i omfattning, en del lagstiftning ses över, digitaliseringen snabbas på och samverkan utvecklas.