Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-10-27

SN-PROGNOS: FLASKHALSAR HÄMMAR ÅTERHÄMTNINGEN, BNP +4,3% I ÅR

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter, men hålls tillbaka av diverse flaskhalsar, inte minst på arbetsmarknaden.

Det bedömer Svenskt Näringsliv i sin nya konjunkturprognos, som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

"Ekonomin är inne i en tydlig återhämtning efter pandemin, men vi har flaskhalsproblem med brister på vissa varor och framför allt på arbetsmarknaden, med svårigheter att få tag på personal. Det hämmar återhämtningen", säger Svenskt Näringslivs tillförordnade chefekonom Jonas Frycklund till Nyhetsbyrån Direkt.

BNP väntas öka med 4,3 procent under 2021, 3,6 procent 2022 och 2,2 procent under 2023. I den senaste prognosen, i april, räknade Svenskt Näringsliv med att BNP skulle växa 3,8 procent i år och 3,9 procent 2022.

Bakom den uppreviderade prognosen för i år ligger en starkare utveckling under det första halvåret än väntat samt en fortsatt stark återhämtning nu när restriktionerna slopats.

Hushållens konsumtion kommer att vara en viktig tillväxtmotor de närmaste åren när hushållen nu har möjlighet att konsumera de pengar de sparat under pandemin. Investeringar i grön omställning och digital teknik, liksom ett ökat bostadsbyggande, bidrar också till BNP-tillväxten.

"Vi ser att det finns en stark investeringsvilja hos företagen, i digitalisering och grön teknik, men många pusselbitar måste falla på plats för att de verkligen ska bli av, som miljötillstånd och att företagen får tag på personal", säger Jonas Frycklund.

Svensk export har fått ett lyft av återhämtningen i omvärlden, men hämmas nu av att den snabba återhämtningen efter pandemiraset lett till allehanda brister, leveransproblem och stigande transportkostnader. Dessa gör att företagens produktion och export blir lägre än den hade kunnat vara.

"Den fortsatta återhämtningen för utrikeshandel beror i hög grad på hur väl man löser dessa logistikproblem och de olika bristerna i de globala värdekedjorna. Trots att brist på halvledare och containrar har orsakat ibland betydande störningar i exportflödet, bedöms fortfarande dessa problem vara övergående utan större påverkan på handeln på längre sikt", skriver Svenskt Näringsliv i prognosen.

Till detta kommer även en omfattande och för konjunkturläget ovanligt stor brist på arbetskraft.

"Företagen har svårt att få tag på personal, trots att arbetslösheten fortfarande är hög. Man måste bland annat höja kvaliteten på yrkesutbildningen, som dessutom måste vara bättre i samklang med företagens behov. Men det är svårt att få tag på personal även i exempelvis restaurangbranschen. Här handlar det om drivkrafter för arbetslösa att ta jobb och då måste a-kassan sänkas igen. Det är oroväckande att man tänker ha kvar de högre nivåerna hela nästa år. Det är också en trovärdighetsfråga att tillfälliga åtgärder är just tillfälliga", säger Jonas Frycklund.

Medan bristen på insatsvaror och komponenter troligen mildras framöver riskerar bristen på kompetens att kvarstå betydligt längre.

"Det tar tid att utbilda och omskola för morgondagens efterfrågan på arbetskraft. Detta hinder för tillväxt har varit en realitet för många företag också innan pandemin. Det är därmed till stor del ett strukturellt problem som förvärras när konjunkturutvecklingen nu förbättras", skriver Svenskt Näringsliv.

Bristen till trots väntas sysselsättningen öka i snabb takt det närmaste året, när stora delar av tjänstesektorn, som hotell och restauranger, skalar upp verksamheten igen. Arbetslösheten sjunker därför snabbt det närmaste året, till 7,6 procent under 2022.

Men sedan går det klart långsammare nedåt och arbetslösheten minskar bara några tiondelar 2023, till 7,3 procent. Detta förklaras av just de omfattande matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad, som dessutom väntas förvärras ytterligare i och med omställningen mot ökad digitalisering, elektrifiering och hållbart klimat

"Nedgången i arbetslösheten stannar upp när vi närmar oss jämviktsarbetslösheten, som är ungefär 7 procent. För att få ned den måste man genomföra strukturåtgärder, som att se över drivkrafterna till arbete samt förbättra matchning och utbildning", säger Jonas Frycklund.

Bristerna bidrar även, tillsammans med högre energipriser, till att inflationen nu stiger. Svenskt Näringslivs bedömning är att det dock är tillfälligt. I år och nästa år blir inflationen över Riksbankens mål, men den sjunker sedan under 2 procent igen 2023.

"Inflationstakten bedöms inte heller denna gång, trots hög BNP-tillväxt de närmaste åren och trots alla brister, stiga påtagligt över Riksbankens mål om 2 procent annat än tillfälligt", skriver de i prognosen.

Detta gör att Riksbanken också ligger kvar med nollränta 2023 ut.



Svenskt Näringsliv 2021 2022 2023
==============================================================
BNP 4,3% 3,6% 2,2%
KPIF 2,4% 2,1% 1,7%
==============================================================


Bild: BNP-prognos





Författare Direkt-SE