Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-11-23

Sociala medier: En tillgång eller belastning?

wysiwyg_image

Är sociala medier en tillgång eller en belastning när det kommer till att ta goda beslut på börsen?

Det är både och men genom att undvika de mentala fällorna och flockmentaliteten kan du mer genomtänkta beslut.

Flockbeteende

wysiwyg_image

Flocken, stammen, gruppen … kärt barn har många namn men oavsett vilket vi väljer kommer vi inte undan det faktum att människan har varit och fortsätter att vara beroende av vad andra gör.

Att gå med och följa flocken har gjort att vi har den höga position som vi har i dag. Förr var samlingsplatserna, torg och ­basarer – platser som då ansågs som stora.

Här samlades och diskuterade individer och grupper utifrån sina perspektiv, övertygelser och värderingar. I dag har våra torg och mötesplatser förflyttats till den virtuella världen.

Hur speglas detta på aktiemarknaden och för investeraren? Och hur exponeras vi?

Aktieintresset har ökat de senaste åren, framför allt sedan coronavåren förra året. Det är roligt och positivt.

Men många av investerarna som gjorde entré när det mesta lyste illrött har liten erfarenhet. De har bara varit med om en uppgång som saknar motstycke historiskt.

FOMO

Som ny på börsen är risken stor att man faller för olika mentala fallgropar. Inte minst om man vistas på olika sociala plattformar som Instagram, Facebook och Twitter.

De mest vanliga är FOMO (Fear Of Missing Out) och flockbeteende.

Flockbeteende har alltid funnits. Det har räddat oss från faror och gjort att vi inte har förpassats till historieböckerna. Men det har även gjort att många har råkat illa ut, för om du inte är med flocken är du emot den och då blir du utesluten.

Har du inte verktyg att klara dig själv är risken stor att du på ett eller annat sätt går under.

På savannen för en ungefär 30 000 år sedan var en uteslutning detsamma som döden.

Hur skulle du ensam klara av att samla föda, bygga skydd och fortplanta dig?

I dag är det inte lika hårt, men detta (tanke)arv lever kvar hos oss. Tekniken må ha utvecklats, men hjärnans utveckling har inte hållit samma takt.

För att inte riskera att göra fel, och därmed riskera vår plats i stammen, väljer vi att ta rygg på andra. Andra som vi upplever har mer erfarenhet och kunskap.

När de säger hoppa, så hoppar vi och när de säger sluta, så slutar vi.

När de köper en viss aktie gör vi det också. Det behöver inte vara dåligt, men ofta är det det.

Hur vet vi att den vi tar rygg på gör verkstad av det som han eller hon skriver och säger? Hur vet vi när personen köper och säljer?

Har personen samma placeringshorisont som vi? Samma ekonomiska och vardagliga situation som vi?

Ofta glömmer vi att tänka på detta i stundens hetta. Vi glömmer att ta ett steg tillbaka, zooma ut och se på situationen från ett metaperspektiv.

Ofta när någon twittrar eller postar ett inlägg på en social medieplattform känner vi en stress och press att agera snabbt – tåget håller ju på att lämna perrongen.

Vi upplever att alla sittplatser håller på att fyllas och om vi inte skyndar oss är risken stor att vi blir kvarlämnade på stationen, ensamma och utstötta.

Den mentala fallgrop som uppenbarar sig då kallas för FOMO. Men i det läget måste vi fråga oss om det verkligen är det absolut sista tåget.

Hur många tåg har inte gått, kommit tillbaka och sedan gått igen? En sak kan man vara säker på. Det kommer hela tiden nya avgångar.

Hur många aktier finns det inte i världen?

Förr träffades vi, vistades och umgicks på fysiska platser som basarer och torg.

Det var här vi interagerade med flocken och det var här grupperingar skapades.

I dag sker samma sak, men de fysiska mötesplatserna har bytts ut mot virtuella.

Emellertid har vi samma psyke och tankesätt som våra anfäder på de öppna slätterna.

Ändrade platser samma beteende

wysiwyg_image

Mötesplatserna må ha ändrats, men hur vi tänker, resonerar och (för)dömer är i princip desamma. Förr var platserna och källor som vi fick information från tämligen små och begränsade, men i dag är de allt annat än det.

Det gör att vi utsätts ännu mer för flockbeteende och FOMO.

Perspektiv är ytterligare en pusselbit för att förstå hur utsatta vi är på de sociala plattformarna i allmänhet, särskilt som investerare. Den mentala fallgrop som lurar här är framingeffekten.

Fallgropen innebär att vi omedvetet låser fast oss vid ett perspektiv, en synvinkel. Vi ser en händelse utifrån vår snäva ram. För att klara av att hitta, se och tolka nya fakta krävs det att vi intar ett nytt perspektiv medvetet.

Sociala medier

När vi sitter framför skärmen och är på Instagram, Twitter, Facebook eller TikTok är det lätt att vi fastnar i nuet. Det är lätt att vi ser och tolkar utifrån det trånga perspektiv som dessa plattformar erbjuder.

Sociala medier är inte något ont i sig. Rätt använda erbjuder mötesplatser på digitala plattformar möjlighet att finna inspiration, kunskap och nya uppslag för investeringar.

Ett mynt har dock som bekant två sidor. Om du inte är uppmärksam på de mentala fallgroparna finns det en risk att du hamnar snett. Genom att vara medveten om hur hjärnan utsätts för fällor och att alltid föra en journal över dina investeringar ökar du sannolikheten att agera mer rationellt och genomtänkt. Följ inte flocken bara för att.

Gå med medveten om att det kommer fler tåg. Och se till att gå utan för ramen ibland så att du får distans till dig själv och andra. 

Cristofer Andersson

Författare Redaktionen