Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-12-13

Staten och kapitalet

wysiwyg_image

Detta framgår ur en artikel i Aktiespararen nummer 11 2016.

Agarstyrningen utgår från Näringsdepartementet med Mikael Damberg som ansvarig minister. Med få undantag är bolagen helägda, två är börsnoterade. Sammantagna bildar dessa en portfölj med tyngdpunkt i basindustri. Angivet portföljvärde är cirka 430 miljarder kronor eller runt 45 000 kronor per svensk. Det är ett inte obetydligt belopp och sammantaget ruvar staten på nästan två Investor.

Statligt ägande har alltid ifråga­satts. Handlar det om lagreglerade monopol gäller kritiken att kunderna skulle få bättre varor eller tjänster om fri konkurrens fick råda. Därtill skulle kostnadseffekti­vi­te­ten förbättras och priserna bli lägre.

Handlar det om statliga helägda eller delägda bolag som agerar på en marknad tillsammans med privata aktörer gäller kritiken att konkurrensen sker på ojämlika villkor, om inte annat för att det statliga bolaget kan låna billigare.

Mer allmänt gäller kritiken att staten är en dålig ägare som missköter affärsverksamhet. På den punkten kan i varje fall vissa känna sig lugna: Aktiespararnas tidigare vd Carl Rosén är sedan i våras departementsråd på Näringsdepartementet, högste, opolitiske tjänsteman och chef för avdelningen för innovation och statliga bolag.

Det övergripande målet med verksamheten är att skapa en långsiktig värdeutveckling och att samhällsuppdragen, som till exempel Samhall har, utförs väl.

Förvaltningsorganisationen på Näringsdepartementet är professio­nell och förefaller inte olik den som Investor har. För portföljbolagen sätts mål för bland annat lönsamhet, avkastning och finansiell ställning, som utvärderas löpande.

Rapporter påminnande om börsbolagens delårsrapporter lämnas två gånger per år och en verksamhets­berättelse, lik ett börsnoterat investmentbolags årsredo­visning, summerar året och ger, liksom Ratos, detaljinformation om portföljbo­lagen. Portföljb­olagens egen finansiella rapportering följer samma krav som börsbolag följer.

Bolagen har professionellt rekryterade styrelser. KappAhls ti­digare vd Christian Jansson är till exempel ordförande i Apoteket och en av drygt 270 styrelseledamöter fördelade på 6–8 ledamöter per bolag.

Styrelserna utses i en struk­turerad process lik koden för bolagsstyrning som gäller för börsbolag.

Riktlinjerna för anställningsvill­kor för ledande befattnings­havare är heltäckande och betonar bland annat måttfullhet i lönesättning, ingen rörlig ersättning, och högst två års fallskärm vid uppsägning, med avräkning mot nya inkomster.

Det finns inget statligt holding­bolag. Portföljbolagen har ge­men­sam ägare men ingår inte i en koncern i aktiebolagslagens mening. Bolagsstämmor hålls i portfölj­bolagen var för sig. För toppen, det vill säga staten, fungerar riksdagen, utsedd av folket, som ”bolagsstämma”.

Vill staten förändra det statliga ägandet, i normalfallet sälja, måste förslag om det gå från Näringsdepartementet till regeringen, som begär mandat, kallat bemyndigande, från riksdagen.

Sådan begäran blir i praktiken en del av budgetprocessen och då regeringen är beroende av stöd från vänster i riksdagen ska man nog inte förvänta sig några stora grepp i närtid.

Dock finns redan mandat att sälja fem innehav däribland Bilprovningen, delägda Bostadsgaran­ti som är under avveckling, utbild­nings­företaget Lernia, verksamt på 100 orter, Orio (reservdelar till Saab) och SAS.

I oktober användes mandatet att sälja SAS-aktier. Staten sålde 13,8 miljoner aktier och norrmännen 9,2 miljoner aktier till kursen 15,50 kronor. Tillskottet till statskassan blev styvt 200 miljoner kronor.

Ägar­andelen minskade från 21 till 17 procent. Åtgärden beskrevs som ett första steg. Att SAS var hälften­ägt av de tre skandi­naviska staterna från starten, då bolaget fick monopol på utrikestrafiken, har troligen i längden varit en nackdel.

Redan när SAS formerades på 1940-talet utbröt en strejk som stoppade flygningar i över fyra månader. Det bådade inte gott. Viljan att slå vakt om Kastrups position som trafiknav kan förklara att danska staten inte sålde utan behöll sin ägarandel på drygt 14 procent intakt. Nu har staten en lock-up på sex månader och kan alltså återkomma med ytterligare försäljningar till våren.

Statligt ägande förefaller komma i vågor, ibland långa. Postverket bildades på 1600-talet, blev Posten AB 1994 och nu delägda, 60 procent, Postnord. För runt 100 år sedan bildades statliga monopol inom alkohol, tobak, järnväg, teletrafik och spel.

Statsföretag AB bildades 1970 och blev ett konglomerat av statliga bolag som kom att fyllas på under 1970-talets industrikris för att sedan delas upp, börsnoteras under namnet Procordia, bli uppköpt och splittras.

LKAB var ett kapitalslukande, riskabelt projekt som drogs igång med engelskt kapital i slutet på 1800-talet. Staten kom in som ägare med en kapitalinjektion 1907 och köpte ut Gränges 1957. Forskning och innovation är likt gruvprojekt kapitalslukande och riskabla.

Staten och Wallenberg slog påsarna ihop 1968 och bildade Asea-Atom som Asea slukade 1981. Samma år gick staten in i JAS-konsortiet. I dag är det projektet, liksom huvuddelen av svensk försvarsindustri, under Wallenbergarnas kontroll via Saab.

Kungliga Vattenfallsstyrelsen bildades 1909 och byggde sitt första vattenkraftverk i Trollhättan, strax följt av Älvkarleby och Porjus i Lule älv och byggde givetvis samtidigt upp stamnätet för el, nu statliga myndigheten Svenska Kraftnät, och distribution till slutkunder.

Vin & Sprit bildades 1917 och fick så småningom monopol på all partihandel av alkohol. Systembolaget bildades 1955, samtidigt som motboken avskaffades, ur ett antal lokala monopol vars överskott på detaljhandel med rusdrycker gick till statskassan.

Systembolagets mono­pol finns intaget i Sveriges EU-fördrag men det undantaget omprövas med jämna mellanrum.

Statens Bilinspektion blev Svensk Bilprovning AB 1963 och strax blev besiktning obligatorisk och flitig. Monopolet på bilprovning avskaffades 2010 och Bilprov­ningen har sedan dess kluvits genom försäljning av stationer till börsnoterade Opus och till privat­ägda Besikta.

Apoteket har en snarlik nutidshistoria. Monopolet avskaffades och för att konkurrenter skulle få plats på marknaden såldes 2009 ungefär hälften av apoteken, för cirka 6 miljarder kronor. Därigen­om kom apotekskedjorna Hjärtat och Kronan med flera in på marknaden.

Apoteket, med drygt 370 apotek, återstår liksom Apoteksgruppen, som är en serviceorganisation med uppdrag att, i praktiken utan vinstintresse, möjliggöra för 180 egenföretagare att driva apotek på ett konkurrenskraftigt sätt. Apotek Produktion & Laboratorier specialtillverkar läkemedel för indi­vidanpassad behandling.

wysiwyg_image

Att förstatliga bankerna var ett omhuldat tema för 50 år sedan. Två statliga banker gick 1974 samman och bildade PK-banken, som börsnoterades på 80-talet, växte genom förvärv, kraschade på 90-talet, tillsammans med andra banker, och återförstatligades för att så småningom återkomma till börsen och bilda Nordea.

Statens ägarandel på 20 procent såldes i tre omgångar 2011 och 2013 till kurser kring 75 kronor eller totalt 60 miljarder kronor. ”Statens roll är att reglera bankerna, inte att äga dem.”, kommenterade finansmarknadsminister Peter Norman.

Men en bank finns kvar i statlig ägo: SBAB, som har en bolåneportfölj på 300 miljarder kronor, ett eget kapital på 12 och tjänar 1,5 miljarder kronor. Svensk Exportkredit, med uppdrag att på kommersiella grunder främja svensk export, är storleks- och lönsamhetsmässigt i paritet med SBAB.

Det statliga läkemedelsbolaget Kabi (Kärnbolaget AB Bioteknisk Industri) startade 1952 en penicillinfabrik i Strängnäs. Den kom 1973 att få heta Fermenta och hälftenägas med Astra, som efter några år tog över helt och därefter, 1981 sålde till en viss Refaat El-Sayed.

Den flod av företagsaffärer på och utanför börsen som därefter tog fart skulle knappt 20 år senare sluta med att hela den svenska läke­medelsindustrin hamnade i utländska ägarhänder och i stora stycken lades ned.

Just som i det privata närings­livet har statligt företagande en brokig historia. Allt går inte väl. Hur har det gått på senare år? Inget vidare, men innan dess gick det riktigt bra.

Försäljningen av Vin & Sprit 2008 för 58 miljarder kronor blev en långt bättre affär än förhandstipsen. Värdet vilade dessutom nästan helt på entreprenörssuccén Absolut Vodka.

Samma år såldes fastighetsbolaget Vasakronan för 25 miljarder kronor i en intern­affär med de fyra AP-fonderna, som bjöd högst. Uppskattat värde på portföljen var 580 miljarder 2011 och har sedan dess sjunkit med 150 miljarder kronor.

Det är ett fall som heter duga. Innan man drar slutsatsen att den beror på ägarformen finns skäl att påminna om Stora Koppar­bergs tyska förvärv runt 1990, och upprepade fadäs med förvärvet av amerikanska tidningspapperskoncernen Consolidated Paper ett decennium senare, som slog upp ett hål på 30 miljarder kronor i balans­räkningen.

Sedan 2013 har det varit tyst på försäljningsfronten. Av värdenedgången sedan 2011 beror cirka 120 miljarder kronor på portföljbolagens utveckling. Ett av bolagen är boven i dramat. Att fallande järnmalmspriser slagit mot välskötta LKAB är olyckligt men ofrånkomligt och normalt.

Sviterna efter Vattenfalls vårdslösa internationella expansion till tysk kärnkraft och brunkol samt 2009 holländsk gaskraft (Nuon) under dåvarande vd Lars G Josefs­sons ledning märks år efter år.

Redan 2013 beräknades förlusten över fem år till 70 miljarder kronor. På den tiden kunde Vattenfall ändå betala utdelning med 6 miljarder kronor per år. Därefter ställdes den in. I fjol skrevs tillgångsvärdena ned med 37 miljarder kronor.

I årets niomånadersrapport visar Vattenfall en förlust på 22 miljarder kronor varav förluster hänförliga till det nu sålda brunkolet på 24 miljarder kronor. Innan året är slut kan en förlust på 4 miljarder kronor hänförlig till tysk kärnkraft, som är under nedläggning, tillkomma.

Värdena på krafttillgångar beror givetvis i hög grad på elpriser, som fallit. Vattenfall har positiva kassaflöden och minskar sin netto­skuld som var 124 miljarder kronor vid halvårsskiftet.

Kanske återupp­tas utdelningen på våren 2018?

Katastrofen i Vattenfall har en positiv sida: portföljens slagsida mot basindustri/energi sjunker. Från att ha varit dominerande är den andelen nu under 30 procent.

Staten lyfter utdelningar från övriga portföljbolag, i vissa fall av engångskaraktär, som på nivån 20 miljarder kronor ger ägaren en direktavkastning på närmare 5 pro­cent. När Vattenfall tillfrisknat krävs inte längre extrautdelningar för att hålla den nivån.

Från ett börsperspektiv är det två uppenbara avknoppningar som skulle välkomnas. För Svensk Bilprovning finns redan mandat att sälja och Opus att jämföra med. För staten handlar det om närmare 1 miljard kronor.

Det är ingen stor sak. Svenska Spel, däremot, skulle kunna bli en het börspotatis som många vill ta i när spelutredningens betänkande presenterats och ett svenskt licenssystem, med förlaga från andra
EU-länder, införts. Det kan bli aktuellt om ett år, men kanske ändå inte, för 2018 är valår. Leker vi med tanken handlar det om en börspjäs på 50 miljarder kronor.

Men, kan man oavsett parti­färg fråga sig, varför sälja något som ger en direktavkastning på 6 procent när vi på tio år kan låna till noll?

Vattenfalls utlandsäventyr gick av stapeln under näringsministrar av olika politisk kulör. Med portföljens nuvarande sammansätt­ning är statligt ägande ingen poli­tisk stridsfråga. Förvaltningen jobbar på med samma kompetens, men mindre pre­stige, som privata, stora kapital­förvaltare.

Det blir ömsom vin, ömsom vatten framöver. Vågar man framföra ett önskemål om knark i stället för spel? Det som hände med svensk läkemedelsindustri är ett sorgligt kapitel. Det är i ”Avdelningen för innovation och statliga bolag” som portföljbolagen ingår.

Ett nytt läkemedel som rör sig från innovation till statliga bolag, blir en blåkopia på Absolut Vodkas framgångssaga men avslutas med börsnotering i Stockholm, är en önskedröm från ägarna, folket.

Dag Rolander

Författare Dag Rolander

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.