Storbolagen fortsätter sin dominans - när vänder det?

Analytiker Carl-Henrik Söderberg lyfter varje vecka fram intressanta grafer som på olika sätt belyser de finansiella marknaderna. I dag fokuseras det bland annat på amerikanska skuldtak, stora bolag relativt små, flöden och börshumör

Få våra analyser i realtid via Messenger

Signa upp dig på Aktiespararnas nyhetsbrev här

Bli medlem i Aktiespararna här

Börsen segar sig uppåt

Börsen fortsätter att sega sig vidare uppåt och mycket fokus ligger för tillfället på huruvida det amerikanska skuldtaket ska höjas eller inte. Tiden är knapp och demokrater och republikaner behöver komma överens snarast för att undvika betalningsinställelser.

Börsen räknar nog att det löser sig till slut, det gör ju dessa politiska processer nästan alltid. Nedan ser vi utvecklingen för S&P 500 i år. Big Tech fortsatt väldigt starka.

Svagt sentiment

Trots höga indexnivåer på flera håll så är riskaptiten hos investerare till synes låg. Men som vi har konstaterat tidigare, det i sig behöver inte vara något negativt för börsutvecklingen. Det är lättare att svara pessimistiskt i enkäter men desto svårare att stå utanför en marknad som uppvisar styrka.

Enkätundersökning bland investerare som mäter hur många i procent som är optimistiska, pessimistiska eller neutrala till aktier.

Flöden till aktiemarknaden

Och på samma tema, vi ser ingen kapitulation här heller. Flöden in och ut ur aktiemarknaden. Dock ser vi att trenden är sidledes just nu, något som skett några tillfällen tidigare, samtliga när det varit kris på en eller flera platser i världen. Finanskris, eurokris och Kina-/handelskris.

Återstår att se vad vi kommer att titulera rådande period om några år.

Rotationen som aldrig kommer

Vi noterar att stora index befinner sig på höga nivåer, men hur ser det ut på de mindre listorna? Det skiljer sig ju rätt mycket i form av sektorexponering olika index emellan. OMXS30 är mycket bank och verkstad exempelvis.

Mycket prat på flera håll senaste månaderna att i takt med att vi når en räntetopp så är det revanschdags för många mindre bolag som tryckts ned men där det finns förutsättningar för hög tillväxt.

Vidare argumenteras det för att verkstadssektorn har sprungit för fort och banksektorn tappar snart sin starka medvind från räntenettot. En tes som än så länge inte har materialiserats…

Utveckling senaste året totalavkastning omxs30 (orange), svenska mid cap (lila) och small cap (grön).

Investmentbolagen också relativt svaga

Dags för våra älskade investmentbolag att börja gå lite bättre? Visst, typ Investor och Industrivärden med mycket verkstadsbolag går bra men resten går överlag ganska svagt. Trendvändning i korten när omvärderingen är klar med premier som kommit ned och rabatter som kommit upp?

De svenska investmentbolagen (grön) mot OMXS30 (lila). Källa: Ibindex.se

Hur länge till?

Kopparpriset brukar ses som en bra indikator på vart konjunkturen är på väg. Därför också en bra variabel att hålla lite koll för att få en hint om hur våra svenska verktadsbolag mår. Som vi ser i nedan graf så har korrelationen varit väldigt stark men sedan några månader tillbaka har det sambandet släppt helt. Tillfälligt? Vad ska upp eller ned om vi blickar några månader framåt?

Fortsatt ute i kylan

Det finns som sagt många spännande bolag på de lite mindre listorna med intressanta produkter och tjänster som åtminstone känns som vinnare på sikt.

Samtidigt är det tydligt att marknaden vill se positiva kassaflöden och lönsam tillväxt. Designwins och nya avtal verkar inte spela så stor roll när samma bolag alltjämt brottas med stora förluster och sinande kassor.

Ovan ser vi kassapositionen (blå) och rörelseresultatet (orange) i Sivers Semiconductor, en av många spännande och bland småsparare populära aktier. Källa: Börsdata.

Tillbaka till det amerikanska skuldtaket

Vad som just nu sker är alltså att USA:s kongress måste besluta om att höja skuldtaket för att kunna låna mer pengar och därmed kunna betala amorteringar och avskrivningar av lån.

Oavsett om de kommer överens eller inte så är det ofrånkomligen så att skuldsättningen är hög bland många länder, USA inräknat.

När pandemin brakade loss 2020 sattes sedelpressarna igång med besked. Hög statsskuld fick stå tillbaka för att lösa kortsiktiga problem.

Någon som sett denna “skuldklocka” förut? Lite skraj blir man ändå…

Se hela skuldklockan via denna länk: https://www.usdebtclock.org/index.html?taxpayer

Dessa politiska processer om skuldtakshöjning är dock inget nytt och återkommer med jämna perioder, men hittills har USA undvikit att utebli med skuldbetalningar. Som vanligt med politiker så brukar de bryta arm länge för att till slut komma överens i elfte timmen. Vi får hoppas att så blir fallet även denna gång.

Blir det tal om betalningsinställelser får det enligt USA:s finansdepartement ”katastrofala” konsekvenser och skulle bland annat göra landet oförmöget att betala ut lön till offentliganställda och sannolikt utlösa ränteuppgångar – vilket också skulle skaka om finansmarknader världen över.

Som det skrivits om tidigare i grafpaketet så är åtminstone den svenska statsskulden på låga nivåer. Givetvis en viktig variabel om vi går in i sämre ekonomiska tider.

Skribent: Carl-Henrik Söderberg