Du är här

2017-05-24

Sveriges Riksbank: Bostadspriser och hushållens skuldsättning - den främsta risken

Hushållens höga och stigande skuldsättning utgör ett allvarligt hot
mot den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten. Ytterligare
åtgärder som ökar motståndskraften hos hushållen och minskar riskerna
behöver genomföras. Det finns även sårbarheter i det svenska
banksystemet och dess motståndskraft behöver därför stärkas. Det
gäller såväl bankernas förmåga att hantera likviditetsrisker som
deras kapitalnivåer. Samtidigt är det nödvändigt att Riksbanken har
en tillräckligt stor valutareserv om det uppstår likviditetsbehov i
utländsk valuta som inte bankerna själva kan hantera.

Fortfarande stiger hushållens skuldsättning, liksom bostadspriserna,
och bedömningen är att skuldsättningen kommer att stiga även
framöver. Detta medför stora risker för svensk ekonomi. Det är därför
angeläget att fortsätta med åtgärder som ökar motståndskraften hos
hushållen och minskar riskerna. Det behövs dels åtgärder som skapar
en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden,
dels skattereformer som minskar hushållens vilja eller förmåga att
skuldsätta sig. Även ytterligare makrotillsynsåtgärder behöver
vidtas.

Sårbart svenskt banksystem

Sårbarheterna i det svenska banksystemet är kopplade till dess
storlek, koncentration och sammanlänkning, liksom bankernas stora
andel marknadsfinansiering och deras omfattande exponering mot
bostadssektorn. Bankernas begränsade kapital och motståndskraft mot
likviditetsrisker bidrar ytterligare till att det finansiella
systemet är känsligt för störningar.

Viktigt att bankerna självförsäkrar sig

Likviditetsrisker uppkommer bland annat av att Sverige har en stor
gränsöverskridande banksektor med betydande åtaganden i utländsk
valuta. Det är angeläget att bankerna själva försäkrar sig genom att
bland annat hålla tillräckliga likviditetsreserver så att de har god
förmåga att på egen hand hantera dessa risker. Riksbanken anser
därför att Finansinspektionen bör ställa krav på de svenska bankernas
likviditetstäckningsgrader (LCR), i för bankerna viktiga valutor.
Samtidigt är det nödvändigt att Riksbanken har en tillräckligt stor
valutareserv om det uppstår likviditetsbehov i utländsk valuta som
inte bankerna själva kan hantera.

Kan vara lämpligt med ett högre bruttosoliditetskrav än 5 procent

Sårbarheterna i bankAppendix till Finansiell stabilitet 2017:1,
sifferunderlag
(http://mb.cision.com/Public/1460/2272920/9f37321fe8877535.xlsx)systemet
gör samtidigt att det är viktigt att storbankerna har tillräckligt
mycket kapital. Riksbanken anser därför att Finansinspektionen bör
införa ett bruttosoliditetskrav på 5 procent för de svenska
storbankerna från och med januari 2018, som ett komplement till de
riskvägda kapitalkraven. Riksbankens nya beräkningar visar även att
det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt med ett högre krav än 5
procent. Det kan därför visa sig vara lämpligt att höja kravet
ytterligare framöver.

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Kerstin
Hallsten, senior rådgivare vid avdelningen för finansiell stabilitet,
hålls i dag klockan 11:00 på Riksbanken.

Presslegitimation eller motsvarande krävs. Presskonferensen kommer att
sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den
också finns tillgänglig i efterhand.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00

-----------------------------------------------------------
http://news.cision.com/se/sveriges-riksbank/r/bostadspriser-och-hushalle...
http://mb.cision.com/Public/1460/2272920/b8986e3dd8cc4d33.pdf
http://mb.cision.com/Public/1460/2272920/b49b75bf7c5a454d.pdf
http://mb.cision.com/Public/1460/2272920/b7a295b4b2a74b50.pdf
http://mb.cision.com/Public/1460/2272920/a82dd2fee8ff407f.pdf

Författare Cision

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.