Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2017-07-18

Sveriges Riksbank: Penningpolitiskt protokoll, juli 2017

Vid det penningpolitiska mötet den 3 juli beslutade Riksbankens
direktion att behålla reporäntan oförändrad på ?0,50 procent. Först i
mitten av 2018 väntas reporäntan börja höjas, vilket är samma
bedömning som i april. Köpen av statsobligationer fortsätter under
andra halvåret 2017 enligt den plan som beslutades i april.

Direktionen var enig om den bild av konjunktur- och
inflationsutsikterna som beskrivs i utkastet till penningpolitisk
rapport.

Utvecklingen i omvärlden har förbättrats i linje med Riksbankens
tidigare prognoser, återhämtningen i euroområdet ser, om något, mer
robust ut och riskerna för bakslag bedöms ha minskat. Det noterades
att inflationstrycket i framförallt euroområdet fortfarande är lågt
och att penningpolitiken i omvärlden väntas förbli expansiv under
lång tid, något som svensk penningpolitik behöver förhålla sig till.

Den svenska konjunkturen är stark och inflationen har stigit och
blivit något högre än väntat de senaste månaderna. Flera ledamöter
betonade dock att det inte räcker att inflationen tillfälligt
tangerar 2 procent. Efter en lång tid med en inflation under målet är
det nu särskilt viktigt att inflationen mer varaktigt ligger nära 2
procent. För att så ska ske behövs en fortsatt stark konjunktur som
gradvis sätter större avtryck i prisökningstakten. Flera ledamöter
poängterade i detta sammanhang också vikten av att kronan i det här
läget inte stärks för snabbt.

Samtliga ledamöter ansåg det välavvägt att nu behålla reporäntan
oförändrad på ?0,50 procent. Först i mitten av 2018 väntas reporäntan
höjas. Eftersom inflationen blivit något högre än väntat den senaste
tiden och riskerna i omvärlden bedöms ha minskat, är det nu något
mindre sannolikt än tidigare att räntan sänks ytterligare den
närmaste tiden. Det innebär dock inte att reporäntesänkningar
framöver är uteslutna. Ett par ledamöter framförde också att det är
viktigt att marknaden inte tar ut framtida räntehöjningar i förskott,
då det skulle försvåra Riksbankens arbete att klara inflationsmålet.

Köpen av statsobligationer fortgår under andra halvåret, så som
beslutades i april, och tillsvidare återinvesteras också förfall och
kupongbetalningar på statsobligationsportföljen.

På mötet diskuterades också varför löneökningstakten framöver väntas
bli relativt låg samt hur detta påverkar inflationstrycket. Vidare
togs riskerna med hushållens höga och stigande skuldsättning upp.

Närvarande:
Stefan Ingves, ordförande
Martin Flodén
Per Jansson
Kerstin af Jochnick
Henry Ohlsson
Cecilia Skingsley

---

Iyad Joudeh, Board Member, Palestine Monetary Authority
Samia Jubran, Board Member, Palestine Monetary Authority
Gary Watson

---

Jan Alsterlind
Carl-Johan Belfrage
Sophie Brauner
Meredith Beechey Österholm
Charlotta Edler
Paul Elger
Mattias Erlandsson
Kerstin Hallsten
Jens Iversen
Pernilla Meyersson
Ann-Lena Mikiver
Christoffer Nordenlöw (§ 1-3A)
Maria Sjödin
Ulf Söderström
Anders Vredin

Det antecknades att Carl-Johan Belfrage och Paul Elger skulle
sammanställa utkast till penningpolitiskt protokoll.

§1. Den ekonomiska utvecklingen

Christoffer Nordenlöw från Avdelningen för marknader inledde med att
redogöra för den senaste tidens utveckling på de finansiella
marknaderna. Sedan det penningpolitiska mötet i april har några
utländska centralbanker skickat signaler om att penningpolitiken kan
komma att bli mindre expansiv framöver. Statsobligationsräntor i
omvärlden steg därför veckan före det penningpolitiska mötet, men är
fortsatt låga. Dollarn har fortsatt att försvagas gentemot såväl
euron som kronan mot bakgrund av svag amerikansk statistik, samt att
den amerikanska administrationen inte längre förväntas föra en lika
expansiv finanspolitik. Sedan det penningpolitiska mötet i april har
kronan stärkts i handelsvägda termer, särskilt de senaste veckorna.
Inför dagens möte förväntar sig en majoritet av analytikerna en
oförändrad reporänta, att Riksbanken kommer att minska sannolikheten
för att räntan sänks den närmaste tiden, samt en oförändrad plan för
obligationsköpen.

Mattias Erlandsson, tillförordnad biträdande chef för Avdelningen för
penningpolitik, redogjorde för ny information som tillkommit sedan
den penningpolitiska rapporten bordlades. Ett svagare än väntat
utfall för detaljhandeln i maj har bidragit till att konsumtionen
reviderats ned något. En förstärkning av kronan och en
oljeprisnedgång under de senaste veckorna har samtidigt lett till
smärre nedrevideringar av inflationsprognosen.

Anders Vredin, tillförordnad chef för Avdelningen för penningpolitik,
inledde med att redogöra för utkastet till penningpolitisk rapport
som Avdelningen för penningpolitik bedömde skulle få stöd av en
majoritet i direktionen. Han konstaterade att prognosen för omvärlden
i stort sett var oförändrad jämfört med föregående prognos i april.
BNP-tillväxten i omvärlden (viktad med KIX-vikter) väntas uppgå till
drygt 2 procent de närmaste åren, vilket bedöms innebära att
resursutnyttjandet i omvärlden stiger. Det råder fortsatt osäkerhet
om såväl den ekonomiska som den politiska utvecklingen, men riskerna
bedöms vara något mindre än i april. Inflationen i omvärlden bedöms
dämpas något den närmaste tiden, bland annat till följd av
oljeprisutvecklingen. Den underliggande inflationen är fortsatt låg
men det stigande resursutnyttjandet bedöms medföra att inflationen
ökar efter hand.

Vredin noterade att BNP-tillväxten i Sverige var lägre än väntat det
första kvartalet men att olika indikatorer fortsätter att visa på en
stark konjunktur och fortsatt god tillväxt. Riksbankens bedömning är
därför att tillväxten stiger det kommande halvåret. Under 2017 och
2018 väntas tillväxten överstiga sin långsiktiga trend, varefter den
dämpas något och närmar sig den långsiktiga trendtillväxten som
uppgår till cirka 2 procent. Sett från produktionssidan är ett skäl
till att BNP-tillväxten dämpas framöver att en långsammare
befolkningstillväxt och ökade matchningsproblem väntas ge en lägre
sysselsättningstillväxt. Sett från användningssidan dämpas
BNP-tillväxten bland annat till följd av att migrationsutgifter
väntas lämna ett mindre avtryck i offentlig konsumtion och att
ökningstakten i bostadsbyggandet blir lägre.

Vredin konstaterade vidare att inflationen mätt med KPIF har stigit
trendmässigt sedan 2014 och uppgick till 1,9 procent i maj. Under de
senaste åren har stigande energipriser bidragit till uppgången och
inflationen mätt med KPIF exklusive energi är just nu längre från 2
procent än KPIF-inflationen. Bidraget från energipriserna bedöms bli
mindre i år, vilket gör att KPIF-inflationen blir något lägre. Ett
högre resursutnyttjande än normalt väntas dock bidra till att
inflationen fortsätter att stiga och den bedöms stabiliseras kring 2
procent i början av 2019.

Konjunkturen har utvecklats i linje med bedömningen som gjordes i
april. Inflationen har blivit lite högre än väntat men det krävs
fortfarande en expansiv penningpolitik för att inflationen ska
stabiliseras nära 2 procent. Prognoserna i utkastet till
penningpolitisk rapport bygger på antagandet att reporäntan behålls
oförändrad på -0,50 procent, att den första räntehöjningen sker kring
mitten av 2018 och att köpen av statsobligationer fortsätter under
det andra halvåret 2017, i enlighet med prognoserna som gjordes i
april. Att inflationen den senaste tiden har blivit lite högre än
väntat och att riskerna för bakslag i omvärlden bedöms ha minskat gör
att det nu bedöms något mindre sannolikt än tidigare att Riksbanken
sänker räntan den närmaste tiden.

Därefter sammanfattade Vredin huvuddragen i den penningpolitiska
beredningsprocessen. Han noterade att prognoserna och de
penningpolitiska antagandena diskuterats med direktionen vid möten
den 19 och 21 juni. På ett möte med direktionen den 27 juni
diskuterades och bordlades utkastet till penningpolitisk rapport.
Vredin identifierade några viktiga teman som diskuterats under
processen. Ett tema är hur man ska se på osäkerheten om den
ekonomisk-politiska utvecklingen i omvärlden. Å ena sidan har
utfallet i det franska valet minskat riskerna för EU- och
EMU-samarbetena. Å andra sidan råder fortfarande stor osäkerhet om
exempelvis den ekonomiska politiken i USA och Storbritannien.
Sammantaget är bedömningen att riskerna är något mindre jämfört med i
april, vilket också är bilden som ges av prissättningen på de
finansiella marknaderna.

Ett annat tema är hur Riksbankens penningpolitik påverkas av
penningpolitiken i omvärlden. Signaler från Federal Reserve och ECB
har lett till förändringar i valutakurser och även i kronan. Detta är
givetvis något som Riksbanken kontinuerligt behöver bevaka eftersom
kronans utveckling har betydelse för hur och när inflationen ska
kunna stabiliseras kring målet på 2 procent.

Ett tredje tema, inte bara i Sverige utan även i omvärlden, är varför
lönerna stiger relativt måttligt när konjunkturläget bedöms vara så
pass gott. Det behandlas i en fördjupningsruta i utkastet till
penningpolitisk rapport. Slutsatsen är att löneökningstakten framöver
väntas vara lägre än man normalt hade kunnat förvänta sig med tanke
på konjunkturläget. Flera olika förändringar på arbetsmarknaden
bidrar till detta. En förklaring, som är relevant i både Sverige och
omvärlden, är att produktiviteten utvecklas relativt svagt. Det
håller tillbaka reallönerna. Men det bidrar också till att
kostnadsökningarna för företagen hålls uppe och därmed till att
inflationen stiger.

§2. Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick inledde med att säga att
hon delar de bedömningar och prognoser som görs i utkastet till
penningpolitisk rapport och att hon ställer sig bakom förslaget att
låta reporäntan ligga kvar på -0,50 procent, att justera
reporäntebanan i närtid samt att, som tidigare beslutat, fortsätta
med köp av statspapper under hösten 2017. Hon tog därefter upp några
områden som har varit viktiga för henne inför dagens penningpolitiska
beslut.

Konjunkturen fortsätter att stärkas i omvärlden och
förtroendeindikatorer ligger högt för både hushåll och företag,
konstaterade af Jochnick. Den positiva utvecklingen i omvärlden
skapar också ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster och
bidrar till fortsatt hög tillväxt och stigande sysselsättning.
Utvecklingen de senaste månaderna följer ganska väl den prognos
direktionen beslutade om i april.

Utvecklingen i euroområdet är något bättre än väntat, fortsatte hon.
Tillväxten bedöms i år bli något högre än i tidigare prognoser. Den
tidigare försvagningen av euron och lägre oljepriser har bidragit
till detta. Förtroendeindikatorerna är starka. Investeringarna väntas
växa snabbare framöver på grund av starkare export och högre
kapacitet...

Författare Cision

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.