Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-02-25

TEKNIKFÖRETAGEN: FÖRLEGAD SYN ATT LÖNER DRIVER INFLATION

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är förlegad syn att inflationen skulle
drivas av löneökningar. I en allt mer globaliserad värld finns inte längre
något klart samband mellan inhemsk arbetslöshet, löneökningar och inflation.

Det säger Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall till Nyhetsbyrån Direkt.

"Det är en förlegad syn att löneökningarna skulle driva inflationen.
Löneökningarna har på senare år bara varierat några tiondels procentenheter
medan inflationen svajat hejvilt fram och tillbaka med energipriserna. I
enkla statistiska test dyker inte heller löneökningar upp som en signifikant
variabel när man försöker skatta inflationen de senaste tio åren. Den har i
stället drivits av energipriser, kronan och i viss mån livsmedelspriserna",
säger han.

Han säger att tankeramen att den inhemska arbetslösheten driver
löneökningstakten som i sin tur driver inflationen är i stora drag är
förlegad i dag på grund av globaliseringen.

"I modellernas värld är det så, men det förutsätter att man har en sluten
ekonomi där företagen kan vältra över stigande arbetskraftskostnader genom
att ta ut högre priser. Så fungerar det inte i verkligheten, skulle
exempelvis lönerna för Elons anställda skjuta iväg kan de inte höja priserna
på induktionshällar, då är de borta från marknaden direkt", säger Mats
Kinnwall.

Han säger att en allt större del av näringslivet blivit direkt internationellt
konkurrensutsatt, det är inte bara industrin utan även handeln och stora
delar av tjänstesektorn.

"Det är klart att det finns en del branscher som inte är utsatta för
internationell konkurrens, som frisörer och gym, och som därmed kan vältra
över ökade kostnader i form av högre priser. Men de blir färre och färre.
Detta är en konsekvens av att marknader blir mer och mer globala och det är
väl också poängen med EU och en gemensam inre marknad, som rimligtvis måste
betyda att nationella barriärer rivs. På så sätt är detta inget konstigt",
säger han.

Vad är det då som driver inflationen om inte lönerna gör det?

"Kronan har en effekt liksom olika utbudschocker, som påverkar oljepriset,
elpriset och livsmedelspriser. Det enda av detta som Riksbanken kan påverka
är kronan. Globala utbudschocker där matpriserna skjuter i höjden för att det
blivit torka kan vare sig Riksbanken skyllas för eller göra så mycket åt",
säger Mats Kinnwall.

Slutsatsen av hans analys blir att Riksbanken, och andra centralbanker, har
väldigt svårt att styra inflationen när den inte längre i grunden drivs av
inhemsk efterfrågan.

"Slutsatsen blir att inflationsmålsregimin lite spelat ut sin roll eftersom
det inte är faktorer som Riksbanken kan styra över som skapar inflation. Det
är en helt annan värld än när man införde inflationsmålet för 25 år sedan.
Den ökade globala konkurrensen har gjort att arbetsmarknaden blir mer och mer
global. Då spelar det inte längre så stor roll för inflationen hur högt
resursutnyttjandet är på hemmaplan", säger han.

Han säger att detta påverkar både Riksbankens försök på senare år att få upp
inflationen, liksom möjligheten att dämpa en för hög inflation.

"Även om Riksbanken försöker strypa ekonomin och få stopp på prisökningar på
hemmaplan kommer det inte att kunna motverka en importerad inflationschock.
Vi såg exempel på detta med räntehöjningarna 2008, där en sencyklisk
acceleration i oljepriset fick Riksbanken att strama åt samtidigt som
ekonomin bromsade in. Vi får en procyklisk penningpolitik om det är
utbudschocker som driver inflationen", säger Mats Kinnwall.

Även om Riksbanken har svårt att påverka inflationen med reporäntan kan
penningpolitiken fortfarande påverka hur den svenska ekonomin utvecklas.

"Riksbanken kan fortfarande påverka de korta räntorna i ekonomin och det är
ingen tvekan om de har effekt på realekonomin. Vi har till exempel sett hur
Riksbankens räntesänkningar eldat på bostadsbyggandet. En annan möjlig
målformulering för Riksbanken vore att stabilisera resursutnyttjandet över
tid. Jag säger inte att det är enkelt, men jag tror Riksbanken har större
möjligheter att påverka realekonomin och skuldsättningen på sikt än
inflationen, paradoxalt nog", säger han.

Mats Kinnwall tycker för egen del inte att Riksbanken själva förstår de
ändrade förutsättningarna för att bedriva en inflationsmålspolitik i dagens
globaliserade värld.

"De lever kvar i en värld där de traditionella modellerna fortsatt fungerar.
Argumentet de alltid för fram är att gamla samband fortfarande gäller, det
bara tar lite längre tid. Men tiden gröper ur trovärdigheten i det argumentet
när det aldrig sker", säger han.

Han menar dock att Riksbanken verkar ha börjat tänka om något på sistone, där
löneprognoserna successivt skruvats ned.

"De talar om en ökad osäkerhet om löneutvecklingen och löneprognoserna blir
också lägre och lägre, och plattare och plattare. Penningpolitiken bygger på
att de gamla modellsambanden ska gälla, men de nya förhållandena kommer
långsamt in i modellerna i takt med att data ändras, men det tar väldigt lång
tid", säger Mats Kinnwall.

Bild: Löneökningar och inflation

---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.