Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-03-28

Universitetskanslersämbetet: Framtida lärarbrist i sikte - men vissa ämnen drabbas hårdare

Allt pekar på att Sverige står inför en tilltagande brist på lärare.
En statistisk analys från UKÄ fördjupar nu kunskapen genom att
studera behoven av behöriga lärare i specifika undervisningsämnen.
Bristen ser ut att bli störst på högstadielärare inom matematik,
naturvetenskapliga ämnen och teknik samt svenska som andraspråk,
slöjd och hem- och konsumentkunskap.

UKÄ och Skolverket har tidigare konstaterat att det skulle behövas 8
000 fler nybörjare på lärarutbildningarna varje år för att
lärarförsörjningen ska kunna täckas genom den reguljära utbildningen.
Risken för tilltagande brist finns enligt prognoserna för de flesta
skolformer. Därför har debatten ofta hamnat på en mer övergripande
nivå. Men inte minst på högstadiet och i gymnasiet har skolan också
behov av behöriga lärare i specifika undervisningsämnen.

- I vår analys fokuserar vi särskilt på dem som hittills har tagit en
examen mot årskurs 7-9 eller gymnasieskolan. Vi redovisar antalet
examinerade per undervisningsämne samt utvecklingen över tid. Andelen
med respektive undervisningsämne jämförs också mot fördelningen av
timmar i timplanen och relateras till de framtida behov som
Skolverkets prognoser visar, säger Julia Elenäs, utredare på UKÄ, som
ansvarat för analysen.

Engelska vanligaste ämnet bland examinerade högstadie- och
gymnasielärare

Läsåret 2017/18 tog 2 630 personer ut en ämneslärarexamen eller en
äldre lärarexamen mot grundskolans senare år och/eller
gymnasieskolan. Bland dessa var engelska det vanligast förekommande
undervisningsämnet, tätt följd av historia och svenska.

- Under den tioårsperiod som vi har studerat har svenska varit det
vanligaste ämnet ända fram till 2017/18 då engelska tillslut gick om,
efter att succesivt ha ökat sin andel bland de examinerade under en
längre period. Exempel på andra ämnen som ökat, framför allt de
senaste åren, är svenska som andraspråk och teknik, säger Julia
Elenäs.

Det finns ett fortsatt behov av lärare i högstadiet och gymnasiet i
samtliga undersökta ämnen, men risken för brist väntas bli större i
vissa ämnen, i synnerhet i årskurs 7-9. Bland annat gäller det för
matematik, svenska som andraspråk, naturvetenskap, slöjd och hem- och
konsumentkunskap.

- Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer rapporterar många arbetsgivare en
brist på nyutexaminerade ämneslärare i matematik och
naturorienterande ämnen, främst i högstadiet men även i
gymnasieskolan. Historia är ett av de ämnen där de framtida
lärarbehoven ser ut att stämma bäst överens med antalet som förväntas
ta en examen, om lika många väljer ämnet även framöver, säger Julia
Elenäs.

I analysen redovisas även nybörjare och examinerade inom all
lärarutbildning, och för första gången redovisas dessutom antalet som
har tagit en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
grundskolans årskurs 4-6, fördelat på de tre fördjupningsområdena.

Läs och ladda ner analysen: Ämneslärare i årskurs 7-9 och gymnasiet
(https://www.uka.se/publikationer--beslut/publikationer--beslut/statistis...)

För mer information kontakta:
Julia Elenäs, utredare på UKÄ:s analysavdelning. Tfn: 08-563 085 23
eller 073-662 85 23. E-post: julia.elenas@uka.se

UKÄ:s presstjänst: 08-563 086 33 alt press@uka.se

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den
svenska högskolan och Sverige som kunskapsnation. Vi granskar
kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp
utvecklingen inom högskolan, vi ansvarar för högskolestatistiken samt
vi utövar tillsyn och bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se.
Följ oss på Twitter (https://twitter.com/UKambetet).

-----------------------------------------------------------
https://news.cision.com/se/universitetskanslersambetet/r/framtida-lararb...
https://mb.cision.com/Main/5686/2772705/1015278.pdf

Författare Cision

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.