Du är här

2018-12-19

Vad ska Riksbanken göra?

wysiwyg_image

Trots negativa inflationsöverraskningar räknar samtliga
ekonomer som SME Direkt tillfrågat med att Riksbanken kommer att leverera på
sina tidigare signalerade planer om en räntehöjning i december eller i
februari.

Meningarna går dock isär om vilken av månaderna.

Riksbanken lämnar nästa räntebesked den 20 december, och enligt fyra av
ekonomerna kommer räntehöjningen redan då. Övriga åtta tror dock att den
dröjer till i februari. Det betyder också att ekonomerna för första gången på
ett bra tag inte eniga om vilket räntebeslut Riksbankens direktion kommer att
fatta vid nästkommande penningpolitiska möte.

Vid föregående räntebesked, den 24 oktober, upprepade Riksbanken budskapet
från i september om att räntebanan "indikerar att räntan höjs med 0,25
procentenheter i antingen december eller februari".

Även om de finansiella marknaderna, globalt och i Sverige, redan hade börjat
uppvisa en betydande nervositet och oro över utsikterna inför det
penningpolitiska mötet den 23 oktober så var det inte något som märktes
särskilt tydligt i Riksbankens pressmeddelande i samband med räntebeskedet.

Riksbanken konstaterade att utvecklingen i omvärlden var fortsatt god, "även
om till exempel utvecklingen i Italien och den upptrappade handelskonflikten
mellan USA och Kina innebär att osäkerheten kring utsikterna för
världsekonomin har ökat".

Beträffande Sverige konstaterade Riksbanken att konjunkturen "varit god under
en längre tid" och att läget på arbetsmarknaden väntades förbli starkt även
om BNP-tillväxten dämpas framöver.

Inflationstrycket bedömdes vara fortsatt måttligt, men Riksbanken såg tecken
på att "inflationstrycket stiger" och fastslog att "förutsättningarna är goda
för att inflationen ska ligga nära målet på 2 procent de kommande åren".

Inkommande information sedan oktobermötet har dock kanske inte varit
uteslutande uppbygglig för Riksbankens ambitioner att inom kort höja
styrräntan för första gången sedan juli 2011.

Efter att ha överraskat på uppsidan i september sjönk KPIF-inflationen
tillbaka något i oktober, och även om den fortsatt var så hög som 2,4 procent
så var det lägre än de 2,5 procent som Riksbanken räknade med. Ett ännu sämre
besked, åtminstone för Riksbanken, var att KPIF-inflationen exklusive energi
sjönk tillbaka till 1,5 procent i oktober, från 1,6 procent i september.
Riksbanken hade penslat in en uppgång till (knappt) 1,7 procent.

Riksbanken hade inte heller räknat med att BNP skulle sjunka, 0,2 procent,
under tredje kvartalet, för första gången sedan andra kvartalet 2013
(Riksbanken hade antagit en ökning med knappt 0,3 procent).

Givet att en tidigare i stort sett genomgående stark BNP-utveckling under de
senaste åren inte har påverkat Riksbankens ambition att hålla
penningpolitiken extremt expansiv så kanske inte heller ett svagt utfall ett
kvartal borde påverka Riksbankens planer på en räntehöjning särskilt mycket.
Men att höja räntan för första gången på drygt sju år när tillväxten är
negativ och inflationen lägre än väntat kanske ändå skulle vara lite
magstarkt för åtminstone några av direktionsledamöterna.

Därtill har marknadsturbulens och tilltagande konjunkturoro globalt bidragit
till att dämpa förväntningarna om kommande åtstramningar från Federal Reserve
och ECB, och sjunkande oljepriser bidrar åtminstone inte till något behov av
att justera upp inflationsprognoserna framöver.

Analytiker har ändå hållit fast vid sina prognoser om att Riksbanken skulle
leverera på sin indikation om en räntehöjning i december eller i februari,
och kanske något otippat kvarstod de flesta prognoserna även efter att
inflationsdata för november bjudit på en negativ överraskning.

KPIF-inflationen sjönk till 2,1 procent från 2,4 procent vilket innebär att
Riksbankens prognosfel ökade från 0,2 till 0,3 procentenheter.

Mätt som KPIF exklusive energi sjönk inflationen samtidigt till 1,4 procent,
från 1,5 procent, och även här ökade Riksbankens prognosfel från 0,2
procentenheter i oktober till 0,3 procentenheter i november.

Ryggmärgsreflexen på valutamarknaden efter inflationsutfallet blev en tydlig
kronförsvagning, vilket signalerade ökad misstro om att Riksbanken kommer att
leverera räntehöjningen enligt tidigare plan.

Reaktionen var knappast överraskande givet Riksbankens tendens, åtminstone på
senare år, att luta över mot den mjuka sidan i räntebesluten. Men
uppseendeväckande nog valde ekonomer och makroanalytiker överlag att hålla
fast vid tidigare prognoser om en första räntehöjning även efter
november-KPI, även om flera av de som räknar med en decemberhöjning noga
påpekade att risken för en fördröjning hade ökat.

Michael Boström, chefsanalytiker på Danske Bank, frågade sig i ett kundbrev om
räntehöjningen i december var "i fara" efter inflationsutfallet.

"Hade det varit för några år sedan - eller kanske bara ett år sedan - skulle
vi utan tvekan svarat ja. Nu är det dock mindre uppenbart av olika skäl".

Enligt Michael Boström var inflationsutfallet egentligen ingen stor sak om man
jämför med deras och andra bankers prognoser, han noterar att de prisökningar
på livsmedel som alla väntar, och alla indikationer pekar mot, ännu inte har
dykt upp i statistiken: "Vi är fullt medvetna om att livsmedelspriserna kan
'poppa upp' lägre fram."

Han har också svårt att tro att Riksbanken kommer att revidera ned sina
tillväxtprognoser i en sådan utsträckning att de pekar mot en ekonomisk
nedgång.

"Man kan säga att Riksbanken har möjlighet att vänta till i februari. Tja, den
har alltid den möjligheten att vänta, men frågan är hur mycket klokare den
kommer att vara då", skriver Michael Boström.

För Riksbankens del kan det vara viktigt att marknaden har förtroende för att
den kommer att leverera på den tidigare antydda räntebanan, det minskar
risken för att den eventuella räntehöjningen ska utlösa en kraftig
kronförstärkning som riskerar att pressa ner inflationen ytterligare
framöver.

I det sammanhanget var det sannolikt också goda nyheter för Riksbanken att
Prosperas stora undersökning om inflationsförväntningarna visade att de är
fortsatt väl förankrade på eller marginellt över inflationsmålet, och det
inkluderat de gradvisa räntehöjningar som deltagarna i enkäten också väntar
sig. Löneförväntningarna steg samtidigt marginellt, även om de fortsatt är
låga jämfört med Riksbankens egna.

Och även om i stort sett alla ekonomer väntar en svagare ekonomisk utveckling
framöver, såväl i Sverige som internationellt, så kommer det fortsatt en rad
styrketecken som talar emot att Riksbanken behöver skruva ned förväntningarna
i en sådan utsträckning att inflationsutsikterna behöver justeras kraftigt
nedåt. Riksbanken antog i oktober att BNP-tillväxten i Sverige skulle dämpas
till 1,9 procent 2019, från 2,3 procent i år, och det står inte ut som
särskilt högt i jämförelse med senare prognoser från andra bedömare.

Mest påtagligt är kanske att SCB fortsätter att rapportera om en tydligt
starkare arbetsmarknad än marknadsaktörer räknat med, och så länge man inte
helt ger upp om Phillips-kurvan så talar det åtminstone emot att
inflationsprognoserna behöver sänkas.

I november ökade antalet sysselsatta med 119.000 personer (+2,4 procent)
jämfört med november 2017, och den säsongsjusterade arbetslösheten var 6,1
procent. Enligt SME Direkts enkät väntades 6,2 procent och Riksbankens
prognos för fjärde kvartalet var i oktober 6,4 procent.

Sentimentsindikatorer för näringslivet har visserligen dämpats något den
senaste tiden men ligger fortsatt på goda nivåer överlag. Inte ens de
notoriska konjunkturpessimisterna på Teknikföretagen hittar riktigt något
stöd för sina negativa utsikter i sin egen barometer.

"Vi har fortfarande ett i grund och botten starkt läge i teknikindustrin, med
en viss ökning av orderingången och ett högt kapacitetsutnyttjande. Än så
länge ser man inte så mycket av den avmattning som vi räknar med ska komma
nästa år", sade Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall till Nyhetsbyrån
Direkt i samband med publiceringen av barometern för fjärde kvartalet.

I någon mån kan också det faktum att riksdagen antog M/KD-budgeten, som är
något mer expansiv än "övergångsbudgeten", stärka argumenten för de
direktionsledamöter som vill höja räntan nu.

Enligt KI-chefen Urban Hansson Brusewitz är dock skillnaden gentemot
övergångsbudgeten liten.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, konstaterar i ett kundbrev att
man visserligen kan göra olika bedömningar om hur tillfällig avmattningen i
den svenska ekonomin är.

"Det framstår dock som allt mer tydligt att en räntehöjning i december inte
syftar till att kyla ned konjunkturen. I stället tycks Riksbanken se ett
egenvärde i att lyfta räntan från den nuvarande extremt låga nivån", skriver
han.

Oavsett vad Riksbankens direktion beslutar sig för vid det penningpolitiska
mötet den 19 december finns det skäl att anta att åtminstone Per Jansson inte
vill höja räntan nu; han behöver se en uppgång i den underliggande
inflationen innan han röstar för en höjning.

"I vår penningpolitiska plan förutsätts en viss uppgång i den underliggande
inflationen, mätt som KPIF exklusive energipriser och den utvecklingen vill
jag se, åtminstone tendenser, till att den börjar hända", sade han den 4
december, veckan innan hans hopp om en vändning i novemberdata sprack.

Om Riksbanken ändå bestämmer sig för att höja räntan före jul räknar
åtminstone några ekonomer med att det blir en "duvaktig" höjning, exempelvis
genom att räntebeskedet åtföljs av mjuk kommunikation om framtida
räntehöjningar och/eller ett besked om att Riksbanken samtidigt fortsätter
med förtida reinvesteringar inför att statsobligation 1047 löper ut i
december 2020.

Torbjörn Isaksson skriver att ett sätt att tillmötesgå de mer mjuka
strömningarna i direktionen är att sänka slutpunkten på räntebanan (som var
1,23 procent fjärde kvartalet 2021 i oktoberprognosen). (Det kan i
sammanhanget noteras att Norges Bank sänkte slutpunkten för sin räntebana,
med 13 punkter, i samband med räntebeskedet på torsdagen).

"Räntebanan torde dock fortfarande indikera en räntehöjning i mitten av 2019,
vilken dock inte kommer att ske enligt vår bedömning", skriver han.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.