Du är här

2017-09-20

Vad står på agendan onsdag

Finansminister Magdalena Andersson har 40 miljarder kronor, eller nästan 1% av BNP, att spendera på ofinansierade reformer och regeringen har på närmast daglig basis portionerat ut de kommande gåvorna de senaste veckorna.

Den största posten, 4,4 miljarder kronor, går till sänkt skatt för pensionärerna. Andra områden där miljarder läggs är välfärden, polisen, försvaret och miljön. Höjt barnbidrag med 200 kronor i månaden väntas, enligt mediauppgifter.

SEB:s prognoschef Håkan Frisén tycker att den expansiva politiken för med sig risker på längre sikt men saknar framför allt sto¬ra strukturgrepp inom skatte-, bostads- och arbetsmarknadspolitiken.

Han konstaterar att "ladorna" knappast var tomma när den rödgröna regeringen tillträdde, utan att det statsfinansiella läget i själva verket var rätt gott 2014 med tanke på de långvariga påfrestningar som finanskrisen förde med sig.

"Men finansministern har rätt i att det ser bättre ut i dag", säger Håkan Frisén i ett kundbrev.

Han gör bedömningen att regeringen uppfyller budgetmålen i tillräckligt hög grad för att få godkänt på den punkten.

"Sammantaget är den ekonomiska politiken väldigt expansiv, vilket för med sig en del risker på längre sikt. Men det är ändå svårt att beteckna finanspolitiken som oansvarig. Med inflationsmål och rörlig växelkurs är det Riksbanken som har huvudroll för stabiliseringspolitiken och därmed ansvaret för att i slutänden se till att pusslet går ihop", enligt SEB:s prognoschef.

Han konstaterar att de flesta nog tycker att huvuddelen av de utgiftssatsningar som regeringen gör är angelägna och att det inte verkar rimligt att skjuta dessa på framtiden för att invänta en lämpligare konjunkturfas.

Håkan Frisén säger samtidigt att man kan "bli lite irriterad" av att Riksbank och regering tar åt sig lite väl mycket av äran för styrkan i ekonomin. Det kan också vara värt att lyfta fram att den exceptionella politiken med till exempel minusräntor också skapar osäkerhet bland annat när det gäller hushållens syn på stabiliteten på bostadsmarknaden.

Swedbanks ekonomer lyfter fram att satsningar på resurssvaga hushåll kommer att bidra till högre ekonomisk tillväxt och stigande inflation.

De finanspolitiska åtgärderna är till stor del pengar direkt ut i ekonomin, vilket väntas ge ytterligare en skjuts till BNP för 2018.

"Efterfrågan i Sverige är redan hög och mer stimulans än tidigare beräknat, samtidigt som reporäntan är negativ, riskerar att överhetta ekonomin", skriver ekonomerna i ett kundbrev.

De noterar samtidigt att rådande arbetskraftsbrist och resursutnyttjande riskerar att lägga krokben för utvecklingen och begränsar aktivitetspotentialen.

Även om regeringen "önskar brassa på" med finanspolitisk stimulans så kan det bli tekniskt svårt att genomföra och ett bevis på det är att Arbetsförmedlingen har svårt att göra av med den pengapåse de förfogar över och att 4,2 miljarder kronor förefaller bli över i år.

Den starkare efterfrågan kan dock samtidigt öka pristrycket och därför tror Swedbank fortsatt att en första reporäntehöjning kommer i april 2018.

"Inte minst eftersom det skulle stabilisera konjunkturen och stödja en inflation som är långsiktigt önskvärd", skriver Swedbank.

kl 20.00: Fed: räntebesked

Ekonomerna är eniga om att Federal Reserve lämnar räntan oförändrad. I stället väntas Fed-kommittén (FOMC) ge ett besked om att inleda en minskning av balansräkningen, "QT" - quantitative tightening.

Ekonomerna på Credit Suisse skriver i ett kundbrev att FOMC förefaller vara redo att påbörja processen med att krympa balansräkningen vid septembermötet.

De räknar med ett uttalande i linje med den principplan som presenterades i samband med junimötet. Enligt planen avser FOMC gradvis att minska innehaven av obligationer genom att minska återinvesteringar från obligationer som förfaller till betalning.

Återinvesteringar kommer bara att ske i den mån beloppen överstiger gradvis stigande trösklar. Trösklarna skulle inledningsvis ligga vid 10 miljarder dollar per månad för att sedan stiga varje kvartal tills tröskeln når 50 miljarder dollar.

"Krympande av balansräkningen stramar åt politiken något, men både pressmeddelandet och Yellens presskonferens kommer sannolikt att betona att räntor fortfarande är huvudverktyget för att styra policyn", skriver de.

Flera medlemmar i FOMC har uttryckt skepsis kring trenden för den underliggande inflationen, men återhämtningen i kärn-KPI i augusti väntas lätta något på oron, skriver Credit Suisse.

"Vidare fortsätter läget på arbetsmarknaden att förbättras och den globala tillväxten är fortsatt hälsosam", skriver banken, som inte räknar med någon räntehöjning vid septembermötet, men väl i december.

Inte heller Danske Bank tror på någon räntehöjning i september, men räknar liksom Credit Suisse med en annonsering av "kvantitativ åtstramning" alltså en krympning av balansräkningen.

Fed kan också tänkas nämna något om skadan orsakad av orkanerna Harvey och Irma. De konomiska effekterna är något oklara, men väntas påverka statistik över aktivitet, sysselsättning och priser under kommande månader. Fed väntas dock poängtera att effekterna är kortsiktiga och inte hår någon långvarig effekt på den underliggande styrkan i ekonomin.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.