Analys: Rimlig börsvärdering

Den vanligaste tekniken för att fastställa börsernas värdering, är att jämföra börsvärdet med börsbolagens samlade vinster (p/e-talet). Idag ligger relationen på drygt 15, efter att ha varit nere på 14 vid årsskiftet. Under åren från 2014 och fram till fjärde kvartalet 2018 var den vanligaste värderingen kring 17-18. Granskar vi långsiktiga genomsnitt kan konstateras att Stockholmsbörsens genomsnittliga p/e-tal de senaste 20 åren ligger på just 15. Därför klan vi dra slutsatsen att värderingen är ganska rimlig.

Styrs av inflationstakten
Samma slutsats kommer vi fram till om vi jämför med inflationsutvecklingen. Här är utgångspunkten att vi kan värdera vinsterna högre, ju lägre inflation vi har. När den svenska inflationen låg kring noll mellan 2013-2015 var det därför rimligt att börsens p/e-tal var högre än normalt. En låg inflation, ger lägre räntor, som i sin tur ökar intresset för aktier. Ränteplaceringar är ju huvudkonkurrenten till aktieplaceringar. Sedan 2016 har inflationen stigit, vilket borde medfört att värderingen av bolagen drogs ner. Det har det däremot inte gjort, förrän under det fjärde kvartalet. Kursraset medförde att värderingen plötsligt drogs ner till de nivåer som motiverades av inflationstakten. Det var mycket positivt.

Räntorna fortsatt låga
Jämför vi börsens värdering med räntenivån blir slutsatsen än mer positiv. Då är aktier faktiskt är lågt värderade. För att komma till den slutsatsen vänder jag "upp och ner" på p/e-talet, genom att räkna ut hur stor del av börsvärdet som motsvaras av bolagens vinster. Det är idag ungefär 6,5 procent. Den ränta vi jämför med är statens tioåriga obligationsränta. Den ligger på ungefär 0,7 procent. Emellertid vill aktieplacerare ha en riskpremie jämfört med ränteplaceringar. Den påstår jag bör vara ungefär fyra procent. Med dagens låga ränta är därför börsen i balans om vinstvärderingen ligger på knappt 5 procent och eftersom den ligger högre, på 6,5procent har vi en ganska låg värdering. Även detta samband är alltså positivt för börsen.

Och USA..?
Eftersom mycket av börsens upp och nedgångar styrs från USA måste vi göra motsvarande räkneövning på den amerikanska marknaden. Den snabba slutsatsen är då att det ser nästan lika bra ut i USA, som i Sverige. Den stora skillnaden är att amerikanarna har en klart högre ränta än vi i Sverige, varför vinstavkastningen i USA mer är i balans med räntenivån (ökat med en riskpremie). I Sverige visade denna relation på en undervärdering. Däremot är båda marknadernas p/e-tal väldigt lika och eftersom inflationen också är ganska lika, blir slutsatsen för USA densamma som i Sverige - börsvärderingen är i balans.

Och slutsatsen..?
Stockholmsbörsens värdering är i balans med inflationstakten, samtidigt som den är låg jämfört med räntenivån. Den amerikanska värderingen är i balans med både inflations- och räntenivå. Det var ganska länge sedan vi kunde konstatera att dess parametrar visade på ett köpläge, men så är faktiskt fallet. Köpsuget förutsätter visserligen att den amerikanska presidenten avvecklar striden med Kina. Det förutsätter också att Brexit inte landar i ett avtalslöst tillstånd med EU. Bortsett från dess två oprognostiserbara händelser, känns faktiskt börsvärderingen nästan attraktiv.