Analys: Risk för fortsatta börsfall Börsanalys
Det är en mycket snabb scenförändring som vi nu ser på världens börser. Under denna vecka har amerikanska S&P index gått ner 11 procent, med Stockholmbörsen fram tills torsdagsstängningen på 9 procent. Vi får gå tillbaka till Greklandskrisens inledande fas i augusti 2011 för att hitta en lika dramatisk utveckling. Det visar att det är stora kapitalmassor i rörelse.
Spikrakt upp
Rasen skall dock ses i skenet av att kurserna gått spikrakt upp under fjorton månader i sträck, med en extra acceleration det senaste halvåret. Den samlade avkastningen i USA, med ungefär halva världens börsvärde var 40 procent innan rasen och Stockholmsbörsen summerade sig till 45. Det är den bästa avkastningen under 14 månader som registrerats sedan 2006, året innan finanskraschen. Samtidigt har bolagsvinsterna i princip gått ungefär i sidled.
Hög värdering
Därför fanns det fallhöjd. Börsvärderingen var hög och förväntningarna högt uppdrivna. Detta syntes tydligt i USA. I goda tider brukar S&P ligga på en nivå motsvarande 16 gånger börsbolagens vinstprognoser (ett p/e på 16), men i fredags förra veckan låg värderingen 20 procent över denna jämviktsnivå. Detsamma gällde Stockholm.
Fyra dåliga dagar
På fyra dagar har nu S&P halverat övervärderingen i procent och risken är stor att hela överhänget måste bort. Då skall kurserna ner ytterligare lika mycket till. Det vore dock unikt om detta skedde omgående. Granskar vi det senaste fallet, hösten 2018, då S&P totalt sett gick ner med 20 procent, tog det tre månader från inledningen av oktober till början av januari 2019. Även utförslöpan hösten 2015, som också landade kring 20 procent, tog hela hösten. Det finns därför möjlighet till kortsiktigt lönsamma rekyler.
Köpsugen?
Den köpsugne kan också lyfta fram att räntorna samtidigt fallit. Den marknadsstyrda obligationsräntan har på global nivå (genomsnitt av 12 länder) drygt halverats från redan låga 0,7 procent till 0,3. Detta har även hänt vid tidigare nedgångar, vilket tveklöst hjälpt placerarna att komma över sin dåvarande depression. Startpunkten för en räntestyrd uppgång skulle kunna vara uttalanden från Federal Reserve, som tyder på att de kommer att sänka styrräntan. Däremot är både ECB och Riksbanken marginaliserade. De ligger redan rekordlågt.
Och slutsatsen..?
Slutsatsen blir därför ganska dyster. Börskurserna ligger fortfarande ungefär 10 procent över den nivå som, i förhållande till bolagsvinsterna skulle kunna vara en balanspunkt i en god konjunktur. Det är också svårt att se någon kortsiktig förbättring i själva grundproblemet, virusspridningen. Dessutom är detta en riktig rysare, inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket skapar ett synnerligen svårtyglat skräckklimat.