Konjunkturen bromsar – centralbankerna lättar på pedalen
Med mjuklandning som huvudscenario
Efter en period av höga räntor börjar nu ränteväggen på riktigt göra sig påmind i ekonomin. Den svenska mycket räntekänsliga ekonomin var tidigt ute, dels på grund av räntekänsligheten dels på grund av samstämmigheten med finanspolitiken. I USA har ekonomin hållits uppe genom enorma budgetunderskott vilket till stora delar motverkat den penningpolitiska åtstramningen. Resultatet blir i vårt huvudscenario en mer långdragen mjuklandning men med risker på nedsidan beroende på hur presidentvalet spelar ut sig i form av policyförändringar. I eurozonen hackar konjunkturen ordentligt främst med anledning av tysk industris svagheter. Här syns tydligt hur den mycket svaga kinesiska konsumenten får följdverkningar på tysk industri. Vi oroas över de svaga offentliga finanserna samt politiska oroligheterna i bland annat Tyskland och Frankrike vilket kan få återhämtningen att dröja. Dessa ger givetvis även följdverkningar får exportberoende Sverige men som stöttas av starka offentliga finanser och en finanspolitik som styr om mot expansion, vilket trots allt stärker svensk ekonomi beskedligt redan 2025.
Centralbankerna sänker med försiktighet
Räntesänkningscykeln är nu igång för i stort sett alla viktiga centralbanker för svenskt vidkommande. Riksbanken var tidigt ute och gjorde i september sin tredje sänkning av styrräntan medan Federal Reserve väntade betydligt längre men tog istället ett större steg första steg. Vi kan konstatera att inflationskampen ser tämligen besegrad ut och att centralbankernas arbete nu i första hand handlar om att begränsa skadeverkningarna av den åtstramande penningpolitiken. Vi förväntar oss en snabb sänkningstakt ned mot 2-2,5% där neutral ränta bedöms vara. Vad som händer därefter kommer framtida ekonomiska data att styra.
Samtidigt som vi ser aktuell ränta som onödigt åtstramande ser vi kommunikativa skäl till varför inte centralbankerna kommer att vilja gå onödigt fort fram, om det inte kommer ytterligare tecken som påvisar att det verkligen behövs.
Vi väntar oss därför en sänkning (25 bps) från Riksbanken vid varje möte fram till juni där styrräntan noterar 2%, med betydande sannolikhet för en dubbelsänkning i november i vårt alternativscenario. Ser vi till Federal Reserve väntar vi oss en ny dubbelsänkning i november och därefter lugnare steg framåt, till en styrräntan om 3% (övre delen av intervallet) i slutet på nästa år. Ser vi till ECB förväntar vi oss återkommande 25 bps-sänkningar under hösten/våren för att tillslut plana ut kring 1,75%.
Räntesänkningarna ger starkare svensk krona
Från aktuellt läge väntar vi oss att Riksbanken sänker 125 bps, ECB 175 bps och FED 200 bps. Detta bör vara ett gott grundstöd för kronan, även om inte ränteskillnaden står för hela förklaringsvärdet. Dessutom ser vi starka offentliga finanser samt en minskad riskpremie på räntekänsliga Sverige, när räntorna faller, som andra nyckelfaktorer. Vi väntar oss i likhet med tidigare betydande kronförstärkningar. Däremot har euron stärkts betydande mot dollarn under de senaste månaderna varför vi endast tror att denna förstärkning kommer att vara marginell och således väntas kronförstärkningen vara ungefär lika stor mot både euron och dollarn.
Potentialen spretar på aktiemarknaden
Ser vi till riskmarknaderna så har obligationsmarknaden stabiliserats ordentligt under de senaste månaderna, spreadarna har kommit ned rejält och emissioner övertecknas kraftigt. Detta bör även spilla över på aktiemarknaden under det kommande året.
Stockholmsbörsen värderas till p/e 15,6 på 12 månaders framåtblickande vinster. Det är fortsatt en relativt attraktiv nivå i jämförelse med det historiska snittet om 16,5. Särskilt attraktivt framstår det då vinsterna väntas växa med 8%, vilket är i linje med 10-årigt genomsnitt. I sammanhanget bör det dock tilläggas att den indextunga exportberoende verkstadssektorn tynger framtidsutsikterna genom höga multiplar och låg förväntad vinsttillväxt medan bolagen där bakom framstår som attraktivt prissatta i en makromiljö där svensk konjunktur förbättras med stöd av både penningpolitik och finanspolitik.
Läs vår Makrovy i PDF-format för att ta del av alla grafer