Malmqvist: Fantastiskt börsår

Innan du läser det här skall du veta att jag var skeptisk till börsutvecklingen redan från juni 2020. Då hade en stor del av februariraset i pandemins spår återhämtats, därtill utan att vare sig nedstängningen av länder eller ekonomisk statistik överhuvudtaget, indikerade någon ljusning. Drygt femhundramiljoner människor i Europa, ett par hundra miljoner i USA och 1,4 miljarder i Indien satt fortfarande inlåsta. Trots det slutade förra året med en börsavkastning i Stockholm på 9 procent.

Samma visa igen
Det såg inte roligare ut i början av 2021. Rader av nya nedstängningar följde i pandemins spår, men det fanns ett viktigt hopp. Två nya vaccin hade godkänts innan årsskiftet och föregångslandet Israel hade börjat skyffla ut det till sina nio miljoner medborgare i en fantastisk fart. Det tog visserligen fram till slutet av februari innan den israeliska dödsfallsstatistiken visade på en tydlig förbättring, vilket var ungefär som i Sverige, men utan vaccinering. Därför var det inte självklart att just vaccinet fungerade. När emellertid allt fler länder började vaccinera främst äldre människor under våren stod det dock klart att vaccinerna gav effekt. Dödstalen föll på bred front.

Vandring i sidled
Då hade Stockholmsbörsen redan stigit med 23 procent, vilket var mer än något annat industriland och nästan dubbelt mot USA, allt räknat i lokal valuta. Då började börserna gå i sidled. Den ekonomiska statistiken visade visserligen på en återhämtning, om än inte överdrivet stark. Jämfört med nivåerna för ”normalåret” 2019 låg exempelvis BNP på minus i de flesta länder. Däremot utvecklades vinsterna mycket starkt under de första tre kvartalen 2021, både för svenska och amerikanska företag. Vinstnivån låg vid halvårsskiftet över de tidigare toppnivåerna och vinstutfallet slog under det tredje kvartalet analytikernas prognoser för sjunde kvartalet i rad. Dessutom utlovade alla större centralbanker, inklusive lilla Riksbanken att räntorna skulle hållas låga fram till 2024. Placerarna log i kapp med sommarsolen och den låga virusspridningen.

Inflationen knackar på
Snabbspola fram till september och allt fler central banker börjar nu sväva på räntemålet, särskilt den amerikanska, liksom den brittiska. Dessutom hade Norge och Nya Zeeland redan höjt räntan. Den galopperande inflationstakten, som dittills beskrivits som övergående, ansågs fortfarande vara övergående, men kanske inte fullt så övergående som de trott tidigare. Särskilt den amerikanska centralbanken ändrade färdriktningen med tydliga uttalanden om snabbare räntehöjningar än tidigare och nu började börsmaskineriet att hacka.

Kort mardröm
Allt fler dysterkvistar började nu vädra morgonluft - var det äntligen dags för ett ordentligt börsras? Det trodde dock inte ens den här dysterkvisten, eftersom börskrascher nästan alltid börjar på sommaren och bottnar i oktober-november, inte startar i oktober. Fler gjorde troligen samma analys och stärkta av alla de vinster de gjort dittills under året ökade köpsuget. Kurserna på de flesta börser steg 7-8 procent på en månad, men i november kom dysterkvistarna fram igen.

Covid spökar
Likt det slemmiga monstret i skräckfilmen Alien (som vägrar konsekvent att dö, oavsett hur många filmer som spelas in…) dyker nu Sars-Cov-2 upp i olika gestalter, där skräckfiguren Delta dominerade under den tidiga hösten och namnet Omnicrom under den tidiga vintern. Det fick undertecknad att skrida till placerarnas försvar och hävda att monstret faktiskt är dött, för det dödar inte längre. Och det har stämt, för dödstalen i de flesta massvaccinerade industriländer ligger långt ifrån tidigare toppar. Emellertid tappade de tidigare applåderade virusbekämparna i Tyskland brallorna i november och införde nya restriktioner. Då flydde placerarna. När sedan österrikarna följer efter med en tre veckor lång nedstängning och holländarna nyligen gjorde samma sak, då resignerade placerarna ytterligare. Uppenbarligen är det viktigare för försiktighetstörstande politiker att göra nå’t, än att göra rätt.

Slutet gott
Men, vad är ett monster mot Jultomten? Som så ofta blir allting gott om slutet är gott och Jultomten levererade hårda klappar till alla förväntansfulla placerare mot slutet av december. Därför går nu placerarna omkring med Teslor, nya bostäder och Rolexklockor, plus en känsla att vara osårbart rika. Med 36 procents avkastning i ryggen för 2021 kan konstateras att Stockholmsbörsen seglat hem den elfte bästa avkastningen de senaste 50 åren. Den bästa var IT-bubblan 1999, därefter följer tre kursrallyn 1981, 1982 och 1983 skapade av politikernas olika superdevalveringar av kronan (sänkte kostnaderna i företagen dramatiskt), liksom återhämtningsåret 2009 efter finanskraschen. Aldrig tidigare har dock vinsterna haft en så dramatiskt mycket bättre utveckling än den makroekonomiska statistiken, så det är inte konstigt om många placerare börjar tro att de kan gå på vattnet.

Men…
Alla monsterfilmer slutar med att kameran sakta åker ut ur bilden och vad ser vi där, om inte monstrets välkända siluett? Den som vill hitta ett skräcktema för nästa år kan gärna titta på Hong Kong, ett av världen bästa länder på virusbekämpning (det är tre veckors karantän för att resa in i landet, men så har de också noll i spridning). Det har inte hjälpt börsen under 2021, för Hong Kong är en av världens sämsta, med en negativ avkastning på 4 procent, där andra halvåret levererade hemska minus 15. De senaste femtio åren är annars Hong Kong värdens bästa börs, med en årlig avkastning på 15 procent per år i US-dollar, men nu blev det bottennapp.

Bredsida mot tillväxten
Varför? Tja, burar man in massor med framgångsrika entreprenörer, splittrar upp deras mångmiljardimperier för att skapa jämlikhet, låter tungt skuldsatta kinesiska bostadsföretag gå i någon sorts livsuppehållande konkurs-kuvös, stänger ner regioner på 10-15 miljoner människor för att de uppvisar ett par hundra covidfall, stänger skolor för att man plötsligt tycker privatskolor är orättvisa och tvingar gulliga små bloggare att stänga ner sina sajter bara för att de stöter sig med 50-60-åriga gubbar i toppen av hierarkin, och så vidare, och så vidare - då har man levererat en kraftig slagsida mot tillväxten.

Osårbara
Det kinesiska styret framstår som osårbara. De verkar se i sin egen framgång, en ekonomisk modell som är överlägsen den västliga, eller snarare den amerikanska kapitalistiska varianten. Nu skall det bevisas. Nu skall experimentet med Hong Kong konstiga självstyre elimineras och den som är kompis med Taiwan, är det inte med stor-Kina. Det är fanor och nationalsånger, pekfingrar och förmaningar, inte smarta affärsmän och hårt arbetande människor. Hong Kongs dåliga börsutveckling är ett bevis för att där politiken får för stort grepp, där går avkastningen ut. Det farliga är att Kina är världens just nu viktigaste ekonomiska stormakt. Om det hackar i Kina, kan det mycket väl rasa i resten av världen. Så monstret lever, det ser bara lite annorlunda ut än tidigare