Allt du behöver veta kring kryptovalutor
Vad är en kryptovaluta?
En kryptovaluta är enkelt förklarat en typ av betalmedel som används för internetbaserade transaktioner. Gemensamt för nästan alla kryptovalutor är att de används inom ett särskilt virtuellt nätverk av användare med en speciell mjukvara. Kryptovalutor är inte kopplade till ett specifikt land eller riksbank, utan kan ses som en helt eller delvis decentraliserad och elektronisk valuta som står utanför det traditionella finanssystemet.
Hur fungerar kryptovalutor?
Kryptovalutor skiljer sig mycket från både traditionella betalningar och valutor. Till exempel skapas kryptovalutor utifrån en digital kod, till skillnad från vanliga valutor som i stället trycks som sedlar eller mynt, eller ges ut från riksbanker eller vanliga banker. Man kan likna de virtuella nätverken för kryptovalutor vid en gemensam överenskommelse om att man inom nätverket endast använder ett specifikt betalningsmedel. Exempelvis Bitcoin, som sannolikt är den kändaste av alla kryptovalutor.
När andra valutor kontrolleras av olika centralbanker för att certifiera autenticitet och legitimitet förlitar sig kryptovalutor helt på ett decentraliserat system. Det innebär att det inte finns någon central övervakning eller system som kontrollerar kryptovalutan. I stället erbjuder ett kollektiv av oberoende individer sin egen datorkraft för att övervaka, kontrollera och godkänna transaktioner.
Varje dator i detta kollektiv kallas för noder och är helt oberoende av varandra. Dessa noder har dock tillgång till huvudböcker som håller information om vem som äger myntet (kryprovalutan) vid varje enskilt tillfälle. När en transaktion, eller paket av data, genomförs kallas det för ett block och huvudboken kan länka dessa block i en kronologisk ordning. Denna teknik kallas för blockkedja. Blocket rymmer information om en enskild transaktion, som dess tidpunkt och hur mycket av valutan som använts. Man kan – lite slarvigt – jämföra blockkedjan med en bankbok, som användes av bankerna innan det allra mesta digitaliserades, med skillnaden att blockkedjan rymmer oändligt mycket mer information. Blockkedjan används som central punkt för alla kommande transaktioner, vilka är krypterade så att detaljerna i den inte ska vara tillgänglig för någon.
Jämfört med mer traditionell kommunikation på nätet, som styrs av en centraliserad plattform eller kontrolleras av ett företag, använder sig blockkedjetekniken av ett annat tillvägagångssätt genom att decentralisera sitt system, som helt enkelt tillåter oberoende datorer över hela världen att övervaka nätverksaktiviteten. De oberoende datorerna kontrollerar regelbundet alla transaktioner som görs och länkar alltså samman dem till en kedja av händelser. På så vis blir de virtuella nätverkens system både transparenta och ärliga.
Bitcoin är sannolikt den mest kända kryptovalutan, som först lanserades i januari 2009. Idag finns det dock fler än 1 000 olika kryptovalutor och vi listar de mest populära längre ned i denna artikel.
Vilka kryptovalutor finns det?
Här nedan har vi listat vad som bör ses som några av världens mest populära kryptovalutor sett till handelsomsättning.
Bitcoin
Bitcoin är troligen den mest kända kryptovalutan. Den skapades redan 2009 under pseudonymen Satoshi Nakamoto (fram tills idag vet fortfarande ingen vem som är Bitcoins egentliga skapare). Den har accepteras som digital valuta i många år. Som alla värdetillgångar hoppas ägarna av dessa mynt att värdet över tid kommer öka i framtiden. Ingenting är förstås givet och det är svårt, för att inte säga omöjligt att förutspå skiftningarna i valutamarknaden. Bitcoinägare är trots allt exponerade för stora risker på grund av bristande historisk data som kan användas för att förutspå hållbarheten i ett framtida värde. För att handla med Bitcoin måste ägaren besöka en öppen marknad och säkerställa att de har förvarat sin digitala valuta i en acceptabel digital plånbok. Historiskt har så inte alltid varit fallet och många har förlorat stora ekonomiska värden.
Ethereum (Ether)
Ether är en kryptovaluta som används specifikt för att genomföra olika transaktioner på företaget Ethereums blockkedje-plattform. Till skillnad från Bitcoin har Ethereum tagit blockkedje- tekniken ett steg längre genom att helt exkludera mänskligt engagemang, för att i stället helt förlita sig på händelser. Det kan låta krångligt, men det har sina fördelar. När en leverans till exempel registreras som levererad till ett lager, sker en automatisk betalning från en Ethereum-plånbok till en annan – i form av kryptovalutan Ether. På så vi kan man uppnå otroligt snabba betalningar, samtidigt som aktörerna i detta fall helt har tagit bort behovet av en ekonom eller redovisningskonsult för att bekräfta betalningen. Aktörerna sparar mycket tid på att slippa vänta, undvika pappersarbete och sedan vänta på ett kvitto. Allt detta ingår i en händelse betalad med kryptovalutan Ether.
Litecoin (LTC)
Litecoin skapades 2011 av Charlie Lee, tidigare anställd på Google. Kryptovalutan, förkortad LTC, liknar Bitcoin i många delar. Den är skapad för att användas i vardagen mellan företag och privatpersoner, samt är baserad på bitcoins ursprungliga källkod. Däremot premierar Litecoin mindre transaktioner än Bitcoin. Dessutom går själva ”miningen” snabbare, vilket innebär att Litecoin-transaktioner är billigare även om de är mindre till storleken.
Stellar (XLM)
Jed McCaleb är grundare till Stellar, men är kanske mer känd som skaparen av den första stora Bitcoin-börsen, Mt. Gox. Stellar är ett decentraliserat peer-to-peer-nätverk och jämförs ofta med sin största konkurrent XRP, som du kan läsa om längre ned i denna artikel. Båda kryptovalutorna fokuserar på betalningar, men då XRP riktar sig mer mot banker, är Stellar som betalform skapad åt privatpersoner. Stellars mynt kallas för XLM eller Lummens och den utmärker sig främst som snabb och billig i vardagliga köp, dessutom är det ett av de mer användarvändliga mynten på marknaden. Idag är Stellar den 11:e största kryptovalutan i världen med ett marknadsvärde strax över 9 miljarder dollar.
Cardano (ADA)
Charles Hoskinson är grundare av teknikbolaget Input Output Hongkong (IOHK), som utvecklar Cardano – ansedd som tredje generationens kryptovaluta. Charles själv får sägas ha stor erfarenhet av kryptovalutasektorn då han i ett tidigt skede var inblandad i utvecklingen av bland annat Ethereum (ETH). Cardano skapades för att lösa de skalningsproblem som kopplats samman med den första (Bitcoin) och andra (Ethereum) generationens kryptovalutor.
Dessa har till exempel drabbats av ständigt ökande bränsleavgifter på grund av sin avsaknad av skalbarhet. Cardanos verksamhet präglas av en tydlig vetenskaplig filosofi, kombinerat med akademisk forskning och granskning. Cardanos mynt kallas för ADA och har varit en favorit inom krypto-communityn sedan lanseringen 2015.
EOS
Denna kryptovaluta är ett blockkedjeprojekt som startades för att vara en Ethereum-dödare. EOS blev snabbt en av de främsta kryptovalutorna på marknaden och projektet togs emot väl av många. Inbitna användare av kryptovaluta anser att EOS är en av de mest användarvänliga mynten på marknaden. Den är utformad att efterlikna utförandet hos en verklig dator. Till och med EOS mjukvara använder en del datorkoncept som är bekanta för många.
Solana
Solana är en öppen infrastruktur som används för att bygga skalbara kryptoappar. Dess uppbyggnad är snabb, säker och utformad för att lättare kunna anpassas lokalt på en global marknad. Solana skapades av Solana Labs – ett företag grundat 2017 i San Francisco, där Anatoly Yakovenko leder sitt team av mjukvaruutvecklare.
Andra populära kryptovalutor att hålla koll på är:
Polygon, NEO, Filecoin, Chainlink, IOTA, VeChain, Uniswap och Axie Infinity.
Hur köper man kryptovalutor?
Det finns en mängd olika plattformar som erbjuder handel med kryptovalutor online. Handel med så kallad CFD är populärt. CFD är en förkortning av Contract for Difference – notera att detta är en hävstång och riskerna är därmed stora. Det finns även handel utan hävstång på de flesta plattformar. Långsiktiga handlare kan föredra att köpa den underliggande tillgången i hopp om att värdet ska växa över tid, medan andra föredrar att handla med differenskontrakt (CFD:er) och då inta kortare positioner. För att börja handla med kryptovalutor öppnar du ett konto hos någon av dessa plattformar. Men som alltid när du står inför ett investeringsbeslut – ta reda på hur tillgången du tänkt investera i fungerar och skapa dig en god bild av marknaden.
Risker med kryptovalutor
Vi kan inte nog understryka att handel med kryptovalutor innebär en mycket stor risk, eftersom de är extremt rörliga och därmed mycket volatila. Det finns många faktorer som påverkar ett mynts värde och här får du en god översikt av de mest uppenbara, som har med risk, belöning, marknaden och själva handeln att göra.
Övertro och övervärdering
Många investerare och riskkapitalbolag har genom åren investerat stora summor i olika kryptovalutor, bara för att se pengarna försvinna i en handvändning. Ofta har en övertro på myntets potential lett till höga övervärderingar, som när alla kort väl har lagts på bordet, visat sig vara helt felaktiga. Det finns nog ingen annan bransch där en karismatisk grundare är så oerhört viktig för att bygga en hajp kring sitt mynt som inom kryptoindustrin. Man bör förstås ha i åtanke att en sådan hajp är avsedd att skapa intresse för ett mynt och locka till sin investerare, på ett sätt som inte alltid speglar myntets faktiska värde och potential.
Skalbarhet kan vara ett problem
Blockkedjetekniken kräver oerhörda mängder energi och ett mynt som har problem med sin skalbarhet är därför kostsam att underhålla. Cardano är ett exempel på ett mynt som skapades för att lösa de skalningsproblem som kopplats samman med den första (Bitcoin) och andra (Ethereum) generationens kryptovalutor. Dessa två mynt har till exempel drabbats av ständigt ökande bränsleavgifter på grund av sin avsaknad av skalbarhet. När saker som detta uppdagas kan övertron i stället leda till misstro och att investerare väljer att flytta sitt kapital. När energipriserna världen över stiger påverkas givetvis denna kedja, som kan göra att kostnaden för att underhålla myntet blir högre än värdet på själva myntet.
Kryptokrascher vanliga
Det kollapsade kryptoimperiet FTX är ett av de senaste exemplen på en kryptovaluta som kraschat. Och det riktigt ordentligt. FTX var i november 2022 skyldigt sina största fordringsägare svindlande 33 miljarder svenska kronor. I denna krasch förlorade väldigt många småsparare hela sina livsbesparingar och det är oklart om de någonsin får tillbaka sina investeringar.
Hur det kunde gå så fel?
Enligt de amerikanska konkursförvaltarna var en avgörande faktor en likviditetskris. Bolaget hade tagit stora lån från koncernens egna handelsbolag, bland annat i form av kundtillgångar. Ett av handelsbolagen hade i sin tur byggt upp en stor del av sin balansräkning på FTT – koncernens egen kryptotillgång. En annan faktor bör anses vara riskkontrollen, eller snarare avsaknaden av viktiga kontrollfunktioner. När kollapsen av FTX blev offentlig slog det hårt mot andra kryptovalutor, som exempelvis Bitcoin. Denna kedjereaktion har sannolikt att göra med att marknaden tappat förtroendet för kryptohandeln. Åtminstone tillfälligt.
Trading med hävstång
Många som handlar med kryptovalutor föredrar att inta kortare positioner och handla med CFD:er. Med en tillgång så volatil som krypto innebär handel med hävstång både extra belöning och risk. För en CFD som tradingprodukt är i meningen en derivatprodukt. Med andra ord tar handlare inte äganderätten till den underliggande kryptovalutan, utan spekulerar i stället på förändringen i kryptovalutans värde. När du handlar med just CFD:er förstoras dina förluster lika mycket som dina eventuella vinster. Du kan alltså tjäna eller förlora stora summor pengar på de affärer du gör.
Hantera risken
När du handlar med kryptovalutor finns det faktiskt sätt som du kan minska risken på. Du kan till exempel sätta prisvarningar och stopp, som Stop Loss och Trailing Stop, för att bättre hantera potentiella förluster. Du bör också ha en bra investeringsstrategi på plats innan du börjar handla. Ett annat sätt att hantera riskerna är att du diversifierar din handels- eller investeringsportfölj genom att handla CFDer i en mängd olika tillgångsklasser.