Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-02-11

Analys: Händelserna som avgör börshumöret

wysiwyg_image

Denna artikel framgår ur Aktiespararen nummer 1 2019.

Är du trött på berg- och dalbanan på börsen? Håll ut. I år får vi facit på frågorna som gör börsproffsen sömnlösa.

Efter ett stökigt 2018 är det skönt att blicka framåt. Visst är det läge för revansch men räkna inte med någon promenadseger. Vi hjälper dig att parera sandgroparna och hålla svingen.

Fjolåret bjöd på kombinationen stigande vinster och fallande kurser. Vinstutsikterna 2019 är stigande och värderingarna klart lägre än för ett år sedan. Priset för en vinstkrona, eller p/e-tal, är ju en kvot.

Om aktiekursen sjunker samtidigt som vinsten per aktie stiger blir priset lägre. Under 2018 sjönk p/e-talen i Stockholm från ungefär 17 till 14 motsvarande en nedgång på 20 procent.

Doping är effektivt men har negativ klang. Låt oss därför säga så här: vi har gått in i 2019 med ett högt handikapp. Inför varje hinder, eller hål som golfarna säger, har vi tilldelats fler slag och för att vinna behöver vi inte vara lika duktiga som tidigare.

Infrias de nu lågt ställda förvänt­ningarna på prestationerna blir det ett normalt börsår med en avkastning på 5–10 procent. Överträffas förväntningarna blir det bättre.

Ett annat sätt att uttrycka det på är att börsen redan har räknat in ett antal misslyckanden i prissättningen, vilket gör det möjligt att rycka på axlarna när de inträffar och lämna börskurserna intakta.

Med lite tur eller skicklighet kan det bli ett riktigt bra börsår.

I höstas spreds till slut en undergångskänsla eftersom så många bollar var i luften samtidigt att det blev övermäktigt att orientera sig ens i den nära framtiden. Världsekonomin tycktes vara bortom all kontroll.

President Donald Trumps ständiga kvittrande spädde på men uttalandet på juldagen att det rådde köpläge på börsen besannades direkt med en uppgång på makabra 5 procent.

Uppmaningar av typen att man inte ska ha mer pengar på börsen än man har råd att förlora, eller hålla undan det kapital som man tror sig behöva eller planerar att använda under de närmaste tre åren, låter försiktigt och sunt.

Men pengar som står utanför börsen letar sig strax tillbaka eftersom alternativavkastningen (riskfria räntor) är noll och efter hänsyn till inflation negativ med 2 procent per år.

Stockholmsbörsen ger nu en direktavkastning på nära 4 procent. Det är ungefär halva vinsten som delas ut. Resten återinvesteras och vinsterna i år bedöms öka med mer än 5 procent vilket är i ungefär samma takt som världsekonomins tillväxt på 3,5 procent realt plus inflationen på 2 procent. Resonemangen är inga nyheter – över tid blir aktiesparande bra.

Det dystopiska hotet, världens undergång, står inte för dörren. Men 2019 lär påminna om fjolåret på det sättet att undergångsprofeter kommer till tals vid upprepade tillfällen. Risken för att de får rätt är minimal, men den finns.

Handelskonflikten USA-Kina (2 mars)

En röd sol går upp i öster. Den bleks till rosa men visar inte tecken på att liberalt ljusna. Demokrater och repu­bli­ka­ner är överens om att Kina är den främste utmanaren.

Förhandlingarna pågår intensivt och ett nytt handelsavtal bör träffas före 2 mars då avspänningsperioden löper ut. Om så inte sker kan förhandlingarna få fortsätta men börsen vill inte att konflikten i så fall trappas upp.

USA och Kina är starkt beroende av varandra och det är lätt att se olika åtgärder som påtagligt skulle kunna skada motparten ekonomiskt.

Det är särskilt viktigt för Trump att med fog kunna utropa USA som vinnare eftersom ett nytt avtal kommer i upptakten till presidentvalet 2020. Skärmytslingar ska ses som påtryckningar i förhandlingen. Givetvis behöver också president Xi Jinping kunna peka på fördelar. Principen är ”win-win”.

Stiger börsen på besked om ett nytt avtal? Ja, för risken att det skulle gå snett försvinner.

wysiwyg_image

Brexit (29 mars)

När britterna röstade för ett EU-utträde i juni 2016 rasade börsen, tillfälligt. Nu jobbar Theresa May på för att få det avtal som slutförhandlades i höstas igenom parlamentet, där både Tories och Labour är splittrade, i så god tid som möjligt inför det formella utträdet den 29:e mars.

Därefter i skede 2 vidtar förhandlingar med EU om mer långsiktiga frågor. Avtalet är givetvis en kompromiss och som sådan impopulär bland såväl EU-anhängare som brexitörer.

Godkänns Brexitavtalet av parlamentet? Ja, för det finns inga alternativ. Blir det en ny folkomröstning? Ja, men inte i år. Bryr sig börsen? Lite.

EU-valet (26 maj)

EU är mer politiskt splittrat än någonsin. Ökad nationalism i 27 medlemsländer är en tydlig trend. EU uppfattas i växande grad som ett projekt av och för etablissemanget.

Vanliga medborgare har hamnat i bakvattnet såväl ekonomiskt som demokratiskt. Beslut fattas långt bort och plötsligt på sätt som inte är transparenta.

Ett återkommande bekymmer för EU är att politiker i flera länder skyller gemensamt fattade beslut på Bryssel vilket ofta inte är korrekt. En gemensam valuta är ett strukturellt problem eftersom tillståndet och utsikterna för ekonomierna skiljer sig åt.

De franska ”Gula västarna” prote­sterar mer eller mindre våldsamt varje lördag och är ett uttryck för allmänt, från vänster till höger, missnöje. De kräver folkomröstningar. Italienska Femstjärne­rörelsen seglade upp i fjol­årets val och bildade en missnöjes­regering med högerpartiet Lega Nord.

Socialdemokrater, kristdemokra­ter/moderater och liberaler ser ut att få en majoritet av de 705 platserna i parlamentet. Men missnöjes­partier kommer att höras och kan få 40 procent. EU-projektet stöps om över tid.

Kommer EU-valet att påverka börsen? Nej.

Konjunkturen (sommaren 2019)

EU-ländernas tillväxttakt har vikit nedåt mot 1,5 procent, USA saktar in från 3 till 2,5 procent och utsikterna för Sverige är 2,0 procent. Det är inte så kul. Men den globala, reala BNP-tillväxten i fjol blev 3,7 procent. Det var bra. Utsikterna för 2019 är 3,5 procent men osäkra. Det är inte dåligt.

Konjunkturen är hyfsad i USA, avmattad i Europa liksom i Kina men god på flertalet andra håll och då inte minst i Indien som växer i en takt av över 7 procent, vilket är mer än Kinas dryga 6 procent, och som om några år befolkningsmässigt går om Kinas 1,4 miljarder.

Stimulanserna i form av expansiv eller duvaktig penningpolitik kompletteras med mer expansiv finanspolitik i såväl Europa som i Kina och någon finanspolitisk åtstramning i USA, efter stimulanserna i form av högre utgifter 2017 och skattesänkningar 2018, är inte på tapeten.

Är konjunkturen 2019 ett hot mot börsen? Nej, för en svagare kon­junktur är redan intecknad. Däremot kommer vi i sommar att fokusera på 2020 och då kan uppfattningarna gå isär.

wysiwyg_image

USA – Valrörelsen inför presidentvalet 2020 (hösten 2019)

Ännu har ingen stark kandidat dykt upp på den demokratiska sidan som på allvar skulle kunna utmana Donald Trump 2020. Det lär i och för sig ske om ett år ungefär men hur det slutar är osäkert.

Utspel i kongressen, sedan demokraterna vann mellanårsvalet i höstas och tog över majoriteten i representanthuset, som att ställa Trump inför riksrätt med anledning av missgärningar lär fortsätta.

För Trump är börsens utveckling en mätare på framgång i ämbetet. På det sättet är denne en garant för att administrationen kommer att göra allt för att hålla också finansiella hjul rullande.

Den öppna kritiken av Fedchefen Powells regelmässiga räntehöjningar var ett exempel på att presidenten är beredd att bryta tabun för att avvärja hot mot börsen.

Trump bockar av vallöften. Att agendan inför 2020 är aktieägarvänlig kan vi utgå ifrån. Liksom att fokus förblir Amerika Först.

Är Trump börsens favorit inför 2020? Ja, om demokraterna inte hittar en ny Obama som inte är vänster.

Centralbankspolitik (oktober 2019)

Extremt kraftiga penning­poli­tiska stimulanser avvärjde en härdsmälta 2008, höll där­efter ekonomin under armarna och pumpade upp tillgångspriser. Det kan liknas vid att blåsa upp en bubbla eller ballong.

När stimulerande tillgångsköp upphörde i fjol och en obeveklig räntehöjningscykel, som inletts 2017, rullade på menade allt fler att luften pös ut.

Fed höjde styrräntan med 0,25 procent vid tre tillfällen 2017 och fyra gånger 2018 till intervallet 2,25–2,5 procent. Efter mötet den 19 december signalerade Jerome Powell en mer duvaktig hållning.

Det lär bli två höjningar till såvida inte konjunktur och syssel­sätt­ning, som vid sidan om ett stabilt penningvärde (2 procent inflation) är Feds uppdrag att maximera, försämras.

Fed håller åtta möten jämnt fördelade över året. Vid fyra av dessa kan räntan justeras och det första tillfället är 20 mars.

För ECB är läget annorlunda. Styrräntan ligger på noll sedan mars 2016. Obligationsköpen avslutades i december vilket innebär mindre stimulans. Mario Draghis åttaåriga mandatperiod går ut i oktober.

Vem som efterträder är inte klart och politiskt känsligt. Tyskland står på tur men kritiken mot eurosystemet går ut på att tyskarna gynnas på Sydeuropas och Frankrikes bekostnad. Rimligen utses en spanjor.

Räntehöjningar är inte att vänta från ECB under 2019. Här hemma kan vi få en höjning till från Stefan Ingves, vars mandat går ut 2022, och därmed också landa på en mindre kontroversiell nollränta.

Kärninflationen i USA ligger på 2,2 procent, i euroområdet och Sverige på 1,0 respektive 2 procent. Utsikterna är stabila.

Höjer ECB och Riksbanken räntan 2019? Nej respektive kanske. Höjer Fed räntan 2019? Ja minst en gång.

Författare Dag Rolander

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.