Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-03-12

Analys: Då kan det vara dags att köpa aktier

wysiwyg_image

Det saknas inte börskrascher att studera när vi letar tecken på vändningslägen för den nuvarande krisen. Det gäller bara att besluta sig för om detta är en mild, kaotisk eller totalt uppgiven börskrasch. Vi balanserar på gränsen.  

Den första börskrasch jag upplevde var 1987. På en dag föll de amerikanska börserna 20 procent. Det var en måndag. Följaktligen är ”svarta måndagen” ett välkänt begrepp för börsplacerare. Kurserna föll totalt 31 procent i USA, medan Stockholmsbörsen föll 39 procent. I tre månader efter den måndagen skrev tidningen Affärsvärlden att det var precis så här kraschen 1929 startade (Dow Jones föll 90 procent) och varnade för ytterligare ras. Inom två år var fallet helt återhämtat.   

29-indikatorn                    

Jag kallar detta för 29-indikatorn, för den har visat sig fungera som köpsignal i några andra börskrascher. När vi börjar dra paralleller med den stora kraschen 1929 då är botten nära. Då har vi gett upp. Den som inte har hunnit sälja har så stora förluster att det känns meningslöst att göra sig av med aktierna. ”Jag kan lika gärna behålla dem”, blir det uppgivna svaret. Då försvinner säljarna.

Bankkraschen 1990…

Nästa krasch var den svenska fastighets- och bankkraschen 1990. Kurserna toppade sommaren 1989, föll knappt 20 procent under hösten, men återhämtade fallet, för att vid mitten av juli 1990 rutscha utför med 39 procent. I USA blev det 18 procent och är knappast beskrivet som en krasch. Googlar du får du söka på ”sparbankskraschen”, för de hade en del bankproblem, även i USA. Sverige höll däremot på att gå under och staten fick gå in och garantera hela bankväsendet. 

…och vad som hände sedan

Kurserna? De steg under våren, återtog 85 procent av fallet, men hösten 1992 var det dags igen. Då höjde Riksbanken styrräntan till 500 procent för att stabilisera kronan. Bankerna fick en ännu värre kris, kurserna rasade nya 39 procent och bottnade i oktober 1992, då vi släppte kronan fri, som rasade. Kurserna gick i taket och mindre än ett år senare låg de på all-time high. Då var det mycket snack om 1929, trots att USA inte alls hade någon börskris. Indikatorn fungerade.

Frid och fröjd

Därefter var allt frid och fröjd tills hösten 1998. IT-haussen hade tagit fart i början av 1995 och världens börser firade enorma triumfer. Årsuppgångarna var 30-40 procent och alla badade i pengar, på pappret. Hösten 1998 stannade musiken. Det kallades för Asienkrisen och Stockholmsbörsens index rasade 39 procent (ja, faktiskt tredje gången), medan USA stannade på minus 20. Det tog fyra månader. Fungerade 29-indikatorn? Nix, inget snack om 1929 då. Vi hann knappt, för mindre än ett år senare var hela raset återhämtat.

IT-kraschen

Dessvärre var 1998 bara var ett förskalv. I mars 2000 toppade kurserna, men det tog ända fram till augusti samma år innan kraschen var uppenbar. USA rasade 27 procent på ett halvår, därefter en uppstuds, för att falla ytterligare 27 procent, studsa upp igen och därefter falla en tredje gång, nu med 32 procent. Totalt blev raset 49 procent, men hela 69 procent i Stockholm (dominanten Ericsson rasade 97 procent). Och 29-indikatorn? Fungerade halvbra och gav en bottensignal efter andra skalvet, men det var fortfarande för tidigt. Egentligen är det dock fel att kalla detta för en IT-krasch. Det var nämligen tre krascher - IT från mars 2000, terrordåden från den 11 september 2001 och rädslan för ett eventuellt Irakkrig hösten 2002.

Kina gör entré

Det tog fyra år innan de amerikanska börserna klättrade över IT-bubblans topp. Drivkraften blev successivt Kinas enorma tillväxt. På femton år gick de från en global exportandel motsvarande Sveriges, till att matcha både USA och Europa. Kina var unikt, men i juli 2007 tystnade ändå musiken, av helt andra skäl. Hårdbelånade kreditfonder i USA började göra förluster på ”säkra” lån till amerikanska bostadsköpare. Det tog emellertid till september 2008 innan börskraschen var ett faktum. Det var då Lehman Brothers klev in på plan, eller snarare ur den. Det totala fallet i USA blev 57 procent, mot 60 procent i Stockholm. Passade 29-indikatorn? Som en handske. Före Lehman - inte ett ord, efter Lehman var 1929 den enda sifferkombination som förekom.

Och upp igen…

Det tog ganska precis fyra år att återhämta finanskraschen både i USA och Sverige. Därefter följde tre ”bumpar i vägen”, som gav mellan 15-20 procents nedgångar i USA, något värre i Sverige. Det var Greklandskisen 2011, Kinabubblan (på börserna) 2015 och upptrappningen av handelskriget USA-Kina hösten 2018. Någon hjälp av 29-indikatorn? Noop, ingen pratade om 1929. För små kursfall.  

Och idag?

Det finns alltså tre exempel på börsras - milt, kaotiskt och totalt uppgivet. På Stockholmsbörsen gäller 20, 40, 60 med minustecken före och procent efter. I USA är fallen något mildare. Så vad har vi idag? Från toppen har kurserna i skrivande stund gått ner 19 procent i USA (S&P) och 26 procent i Stockholm. I USA ligger kurserna ganska exakt på genomsnittsvärdet för de senaste fyra åren. Där stoppade fallen 2018, 2015, 2011, 1990 och 1987. Däremot föll de snabbt igenom år 2000 och 2007. 

På kanten till nästa nivå

Vi står alltså på kanten till nästa nivå, med minus 40 procent. Jag utesluter inte detta. Händelseförloppet är lika snabbt som 1987. Detta är den fjortonde dagen med fallande kurser och vi har redan passerat 20 procent. Bara svarta måndagen 1987 kan mäta sig. Dessutom stängs alltfler verksamheter ner på norra halvklotet. Den ekonomiska skadan är betydande, men vi har ännu inga mätningar som talar om hur illa. 

Extrem rapportering

Det finns emellertid ett hopp för börsplacerare. Det handlar om trötthet. Det var Kina som startade viruset, men det var börserna som skapade kaoset. Det var kraftigt fallande kurser som fick alla att ställa frågan: Vad f-n är det som händer? Nu är vi inne på den tredje veckan av extremt intensiv rapportering. Vi vet antalet smittade och döda, timme för timme. Bilder av sjuka människor med slangar och kanyler förstärker rädslan. En sjukvårdsapparat som går på knäna (gör den inte alltid det?) och politiker som försöker överträffa varandra i skyddsåtgärder, med USA:s president i topp, som vanligt. 

Trötthet

Hoppet för placerare är att det brukar inträda en medial trötthet hos oss alla efter ett tag. Vi klarar inte att ta in mer katastrof och misär. Då dämpas rapporteringen och de politiska åtgärderna basuneras inte längre ut med tre ministrar och en polischef på podiet. Fortfarande smittas människor, men det är ingen sensation. Dessutom flyttas fokus till intervjuer med dem som överlevt viruset, hellre än rapportering om de som dött. Om du dessutom läser om börskraschen 1929 - då kan det vara dags att köpa aktier igen.                              

wysiwyg_image

Kraschen 1987 stannade på fyraårssnittet av kurserna. 

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.