Analytiker ser mer uppsida i börsjätten

Våren 2020 var förhoppningen att ”Årets ledare”, Björn Rosengren, skulle lyckas lika bra med Investors sorgebarn ABB, som han lyckats med Sandvik.

Lite drygt tre år senare har ABB genomgått en stor omorganisation, förbättrat marginalerna samtidigt som aktiekursen mer än fördubblats.

”Bolaget har fått ordning på struktur och lönsamhet samtidigt som det är välpositionerat med verksamheter inom automation, energieffektivisering och elektrifiering. Det här är en exponering som investerare vill ha och det är inte konstigt att aktien har gått bra”, säger Mattias Holmberg, analytiker vid DNB Markets.

Hopp om höjda finansiella mål

I skrivande stund är det ABB:s kapitalmarknadsdag i november som analytiker och investerare ser fram emot. Förväntansbilden är att vd Björn Rosengren då kommer att skruva upp de finansiella målen ytterligare några pinnhål.

”ABB har redan slagit det nuvarande målet om en ebita-marginal på 15%. Frågan är vad den nya målsättningen blir. Blir det en ebita-marginal på 16 eller 17%?”, säger Anders Roslund, analytiker på Pareto Securities och fortsätter:

”Rosengren har sagt att det inte finns någon anledning till att affärsområdena Electrification och Motion ska ha lägre marginaler än de bästa konkurrenterna, vars marginaler ligger upp emot 20%. Nu ligger Electrification och Motion runt 18, 19%”.

I korten ligger också nya tillväxtmål. För närvarande är målet en tillväxt på mellan 4 och 7% över en ekonomisk cykel, varav mellan 3 och 5% ska vara organiskt.

”Jag tror att de kan höja tillväxtmålen till runt 8% varav runt 5% organiskt”, säger Roslund.

Att fokus förflyttas mot tillväxt är ingen självklarhet.

Rosengrens gyllene regel

”Björn Rosengren har en regel; Innan en division får lägga krut på att växa måste den först visa upp en stabil, eller godtagbar, lönsamhet. I början – efter att Rosengren tillträtt som vd – var det bara en mindre del av bolaget som enligt hans definition befann sig i ett ’tillväxtläge’. Alla divisionschefer som ännu inte hade uppnått ’grundnivån’ fick fokusera på marginalen. Nu har man deklarerat att 70% av verksamheten befinner sig i tillväxtfas”, säger Anders Roslund.

När det gäller tillväxt via förvärv tror Hampus Engellau, analytiker på Handelsbanken Capital Markets, inte på några jätteköp.

”Det kommer snarare att handla om kompletterande förvärv på områden där ABB teknologimässigt har ’white spots’”, säger han.

Spiesshofer fick sparken

Även om mycket av de positiva förändringarna skett under Björn Rosengrens tid som vd initierades den stora omorganisationen under tidigare vd:n Ulrich Spiesshofers regim.

Redan i december 2018 tillkännagav ABB att den gamla tungrodda matrisstrukturen skulle bort och att kraftnätsdivisionen Power Grids skulle säljas. I februari 2019 meddelade bolaget att verksamheten skulle delas in i fyra affärsområden: Electrification, Industial Automation, Robotics & Discrete Automation och Motion. Den nya, förenklade strukturen skulle ge årliga besparingar på 500 miljoner dollar.

Två månader senare, i april, annonserades att Ulrich Spiesshofer avgår med omedelbar verkan. Ordförande Peter Voser hävdade att styrelsen och Spiesshofer kommit fram till detta beslut gemensamt. Men enligt Di:s källor fick Spiesshofer sparken.

Allmänt sägs det att det var ägarna – framför allt Investor och Cevian – som drev på och krävde strukturförändringar, även om transformationen inleddes under Ulrich Spiesshofers sista tid på vd-posten. En analys i Placera gör exempelvis gällande att Spiesshofer inte var särskilt förtjust i beslutet att sälja Power Grids-divisionen.

”Problemet var att Ulrich Spiesshofer redan hade genomfört ett antal olika omorganisationer på ABB som inte lyckats särskilt väl och som tröttat ut organisationen, medan Rosengren hade ett oklanderligt track record – inte minst från Sandvik”, säger Hampus Engellau, analytiker vid Handelsbanken Capital Markets.

Skapade 20 divisioner

När Björn Rosengren greppat stafettpinnen våren 2020 tog han förändringsprocessen vidare.

”Han bröt ned organisationen ytterligare till 20 divisioner. Från juli 2020 har ABB styrts av 20 divisionschefer med ansvar för hela verksamheten – resultat, balansräkning, kassaflöde och så vidare”, säger Anders Roslund och fortsätter:

”Efter omorganisationerna finns 800 personer i den centrala enheten vilket kan jämföras med 18 000 personer i ledande positioner då ABB hade sin matrisorganisation.”

En bra bit av förändringsresan är alltså redan tillryggalagd, och ABB har fått betalt i en högre aktiekurs. Frågan är om det finns mer att hämta i aktien.

”Vi tror att det kan finnas mer uppsida, även om vi är lite mer försiktiga idag efter den omvärdering som redan skett av aktien. På tre månaders sikt har vi behåll, och på tre års sikt har vi ”market perform”* med en riktkurs på 45 dollar”, säger Hampus Engellau.

Det kan jämföras med dagens aktiekurs på drygt 39 dollar eller 421 kronor.

Anders Roslund på Pareto Securities rekommenderar köp med en riktkurs på 450 kronor.

DNB Markets har samtidigt rekommendationen behåll och en riktkurs på 415 kronor.

”Höjer ABB de finansiella målen under kapitalmarknadsdagen i november kan det ge ett positivt signalvärde. Samtidigt ligger det nog redan i förväntansbilden – att de finansiella målen ska skruvas upp – och jag anser att aktien redan är ganska fullvärderad”, säger DNB:s analytiker Mattias Holmberg.

*Market perform betyder att aktien kommer att gå ungefär som den övriga marknaden.