Bortom oljemarknaden - här är råvarorna som påverkas av krigsutfallet

Bara timmar före Donald Trumps deadline för att tvinga Iran att öppna Hormuzsundet nåddes en två veckor lång vapenvila. Marknaden tolkar det som ett första steg mot stabilisering i Mellanöstern – och reagerade omedelbart. Brentoljan föll omkring 15% till 92 dollar per fat på beskedet.

Skeptiker varnar dock för att de underliggande konflikterna består och att det inte krävs mycket för att kriget ska blossa upp igen.

Om det sker väntas oljepriset rusa på nytt. Men det är inte den enda råvaran som står och väger.

Utfallet – fred eller en ny upptrappning som i praktiken stänger Hormuzsundet – får konsekvenser långt bortom oljemarknaden. Inte minst för kolproducenterna, som vädrat morgonluft i spåren av skenande gaspriser.

Gick mot renässans

Prognosen var att efterfrågan på kol skulle peaka 2025. Men USA:s och Israels attack mot Iran vände upp och ned på spelplanen. Det är inte bara stora mängder råolja som normalt transporteras genom Hormuzsundet. Även en stor del av världens LNG-flöden (flytande naturgas) tar den vägen. I spåren av kriget har gaspriserna gått genom taket och tvingat länder, särskilt i Asien, att snabbt vända tillbaka till kol.

”När LNG-priserna skjutit i höjden till följd av störningar i Hormuzsundet har kol snabbt blivit ett av de få realistiska substitut. Det vi sett är ett tydligt bränslebyte där kraftproducenter prioriterar kostnad och tillgänglighet framför klimatprofil”, säger IG:s marknadsanalytiker, Patrick Thomenius.

Digitala nyhetssajten Heatmap har rapporterat att regeringen i Sydkorea har lyft begränsningar för kapacitetsutnyttjandet i landets kolkraftverk. Thailand har återstartat kolkraft efter att spotpriserna på LNG nästan fördubblats. I Japan har linjen varit att begränsa kolanvändningen och på sikt fasa ut den helt – men skyhöga gaspriser har ökat trycket på att lätta på restriktionerna.

Med andra ord gjorde den akuta energichock som kriget i Iran orsakade att producenter av så kallad “thermal coal” – kol som används i kraftverk för elproduktion – gick mot en renässans. Nu hänger den utvecklingen på om vapenvilan håller.

Kolproducenter på börsen

Bland större producenter av kraftverkskol finns exempelvis Peabody Energy vars aktie stigit med över 200% på ett år. Bolaget är dock mer än bara en gruvaktör. Utöver brytningen handlar Peabody med kol och frakt – både direkt och via mellanhänder – och erbjuder transporttjänster kopplade till verksamheten. Handeln omfattar såväl finansiella derivat som fysiska leveranser.

Konkurrenten Hallador Energy, som utöver kol även producerar olja och gas med huvudsaklig verksamhet i USA, är upp drygt 50% under samma period.

Australiensiska BHP Group, ett av världens största gruvbolag, och Rio Tinto – med omfattande verksamhet bland annat i Sydamerika – har båda exponering mot kol, även om de i dag är brett diversifierade mot råvaror som järnmalm, koppar och aluminium.

BHP Group och Rio Tinto är båda upp omkring 20% sedan årsskiftet.

Spår högre spannmålspriser

Frågan om krig eller fred får också avgörande betydelse för jordbruket världen över – och därmed spannmålspriserna.

Omkring 30% av den globala gödselhandeln – inklusive en tredjedel av all urea – passerar i fredstid genom Hormuzsundet.

När farleden stängs skjuter gödselpriserna i höjden. Eller värre: det uppstår brist på varan. Samtidigt stiger kostnaderna för både maskiner och transporter när dieselpriserna ökar, vilket urholkar redan ansträngda marginaler.

”Det här kommer ovanpå att spannmålsproducenter länge har brottats med strukturella problem och regulatoriska bördor, som skärpta miljökrav – däribland minskad användning av kemiska bekämpningsmedel”, säger Patrick Thomenius, IG:s marknadsanalytiker.

Samtidigt har spannmålspriserna fallit kraftigt sedan topparna 2022.

”Priserna har varit nere på nivåer där många bönder inte ens går runt. Det har lett till att allt mer jordbruksmark lämnas osådd. Vi ser det i USA och flera länder i Europa”, säger Thomenius och fortsätter:

”Det här innebär lägre produktion och i förlängningen högre spannmålspriser. Även om priserna fortfarande ligger långt under toppnivåerna 2022 ser vi att de nu har börjat vända uppåt – och vi tror att den trenden håller i sig. Om kriget återupptas skulle den uppgången accelerera.”

Exempelvis har priset på vete och sojaböner stigit runt 18% respektive 13% sedan årsskiftet.

Globala spannmålshandlare stiger på börsen

I spåren av de senaste månadernas uppgång i spannmålspriserna har aktier i globala råvaruhandlare som Archer Daniels Midland (ADM) och Bunge lyft på börsen.

ADM – som är en producent och distributör av oljeväxter, majs, mjöl, djurfoder och biobränslen – är upp 27% sedan årsskiftet. Bunge – en ledande global exportör av sojabönor och majs, med stor verksamhet inom livsmedelsbearbetning, spannmålshantering och gödningsmedel – har handlats upp 43% under samma period.

”Bolag som Bunge tjänar i teorin inte på högre spannmålspriser i sig, eftersom de fungerar som mellanhand. För dem är i stället den så kallade “crush spreaden” – marginalen mellan råvarupriser och priserna på de förädlade produkter de säljer – avgörande. Men i och med att de håller mycket lager så kan högre priser ge högre resultat ändå. De kan även ta ut högre marginal i oroliga tider”, säger Patrick Thomenius.

LÄS MER: Ålandsbanken: Dessa sektorer gynnas av vapenvilan

Signa upp dig på vårt nyhetsbrev för att varje dag få de senaste aktietipsen, affärerna i våra aktieportföljer och nyheterna sammanfattade.