Du är här

2018-08-28

Dags att syna ISK-myten

wysiwyg_image

ANALYS:  ISK-spararna kan pusta ut – för tillfället. Men det finns all anledning att vara på vakt, skriver Joacim Olsson, vd för Aktiespararna.

Efter flera dagars oro för ISK-spararna preciserade äntligen finansminister Magdalena Andersson (S) planerna på att höja beskattningen på kapitalinkomster. Höjningen ska inriktas mot de allra rikaste och omfattar inte en höjning av ISK-beskattningen, enligt beskedet.

Inför klargörandet varnade vi för risken att vanligare sparare än en gång får ta smällen och stod upp för väljarnas rätt få att veta om Socialdemokraterna planerar en tredje höjning av ISK-skatten.

Låt vara att det fortfarande saknas detaljer om hur S skattehöjning ska gå till, men för stunden tycks ISK-spararna kunna andas ut.

Vilken betydelse Socialdemokraterna kommer att tillmäta Vänsterpartiets krav på höjd ISK-skatt mot politiskt stöd efter valet är däremot en öppen fråga.

Principiellt verkar det i alla fall inte finnas några hinder.

”Man kan spara oerhört förmånligt i investeringssparkonto. Vi har inga planer på att ytterligare skattegynna sparande”, svarade Magdalena Andersson på Unga Aktiesparares fråga om hur sparskatten ska se ut om Socialdemokraterna får bestämma.

LÄS OCKSÅ: Partierna om valets sparfrågor

Påståendet att ISK skulle vara skattegynnat säger en hel del om Socialdemokraternas syn på svenskarnas främsta sparform, i princip den enda möjligheten för vanliga löntagare att kunna skapa en buffert mot livets nycker och blottorna i välfärdens skyddsnät.

Det är också viktigt att granska sanningshalten.

Jacob Lundberg, chefsekonom vid Timbro och doktor i nationalekonomi, konstaterar att det är en ”myt att investeringssparkonton är skattegynnade”, och har gått till botten med frågeställningen i en artikel i Ekonomisk Debatt och i en Timbro-rapport.

Jämfört med traditionella aktie- och fonddepåer är visserligen skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar lägre – men samtidigt är risken högre.

Efter den senaste höjningen motsvarar skatten 0,45 procent av det investerade kapitalet på ISK-kontot. Vinstskatten på en vanlig depå är 30 procent. Men till skillnad från ISK är staten också med och delar på förlusterna i motsvarande mån.

Jacob Lundberg konstaterar att schablonräntan som staten får in från ISK-spararna är högre än statslåneräntan, statens riskfria ränta.

”Om staten inte är nöjd med de lägre skatteintäkter och den lägre risk som det innebär att pengar flyttas över till ISK kan den helt enkelt låna pengar och köpa aktier på börsen. Då får staten ökade intäkter, men högre risk, precis som med traditionell kapitalbeskattning”, skriver han.

LÄS OCKSÅ: ”Regeringen måste lämna besked om sparskatten"

Inte heller Finanspolitiska rådet eller Riksrevisionen delar Magdalena Anderssons uppfattning.

”Placeringar på ISK innebär emellertid en större risk för innehavaren än placeringar med konventionell beskattning. Med hänsyn till detta bedömer rådet att skattefördelen är liten”, skriver Finanspolitiska rådet, enligt Lundberg.

"Riksrevisionen drar slutsatsen att beskattningsnivån inte gjort ISK till en skattemässigt tydligt förmånlig sparform”, skriver myndigheten i rapporten ”Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem”.

Jag påstår inte att Magdalena Andersson har fel i sin uppfattning om att ISK är skattegynnat, däremot att den är politiskt färgad.

Politik är att vilja, som bekant. Det finns alltså all anledning att vara på vakt.

Aktiespararna kommer att bevaka och försvara ISK-sparandet både före och efter den 9 september.

Det är mitt vallöfte.

Joacim Olsson

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.