Damberg: Utesluter inte fonder hos SBAB
Mikael Dambergs är i sin framtoning mer av managementkonsult än klassisk gråsosse, men faktum är att Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman närmast är född in i partiet. Pappan var partikassör och Dambergs mamma en gång distriktsordförande i det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Finland. Själv har den nu 54-årige Damberg också en lång historia med partiet. Han blev medlem i tonåren i slutet av 80-talet, var SSU-ordförande 1999–2003 och har hunnit med att vara såväl närings- och innovationsminister som inrikes- och finansminister.
Som den slipade politiker Damberg är inleder han vårt möte i riksdagsledamothuset med att förklara att en förutsättning för ökat aktie- och fondsparande är att vanligt folk kan lägga undan pengar. Och för att det ska vara möjligt måste det bli bättre fart på svensk ekonomi så det märks i svenskarnas plånböcker. Damberg kallar det för ett av partiets huvudbudskap i valrörelsen efter en period där svensk ekonomi, med Dambergs ord, har varit ”lite tjorvig”.
Bättre fart på svenska ekonomin är dock inte en speciellt särskiljande politisk idé, så vi koncentrerar oss på det som mer konkret kan förändras vid ett maktskifte efter valet 2026. Opinionssiffrorna pekar i skrivande stund tydligt mot en seger för oppositionen, vilket också med stor sannolikhet skulle göra Damberg till näste finansminister. Han ord ska med andra ord tas på allvar. Högst på agendan för många sparare finns skatten på ISK.
Här vill Socialdemokraterna genomföra en höjning för sparare med lite större kapital.
”Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater tycker det är viktigt att vi har en både fungerande kapitalmarknad och att vanligt folk har möjlighet att spara på börsen. Det har över tid visat sig ge mycket pengar och en bättre ekonomisk utveckling än för många andra europeiska hushåll. ISK är i grunden bra därför att det förenklar sparande väldigt mycket. Vi tycker också att en skattefri nivå på 300 000 kronor är bra, det gör att vanligt folk kan spara på ett förmånligt sätt. Men de som har det absolut största kapitalet ska betala något mer.”
Hur mycket ska ISK-skatten höjas och från vilken nivå?
”Det gäller de som har ett kapital på över tre miljoner kronor. Det handlar då om att justera schablonräntan så att det mer motsvarar den vanliga kapitalbeskattningen (30% på aktievinst, reds anmärkning). Våra beräkningar visar att det är mindre än en procent av svenska folket som har så mycket pengar på ISK. Så det är ju en ganska smal grupp. Hela poängen med ISK-rabatten är ju att vanligt folk ska kunna spara lite mer förmånligt.”
Vad är syftet med skattehöjningen?
”Syftet är väl att det är rimligt att den mer förmånliga delen av ISK fokuserar på människor med vanliga inkomster och vanligt kapital. Men också att Sverige går med stora underskott. Vi glömmer bort det, framför allt nu i valrörelsen då det låter på partierna som att det är julafton hela veckan lång. Det är det ena löftet efter det andra. Faktum är att Sverige beräknas gå med nästan 200 miljarder kronor i underskott. Och det betyder att vi måste väga olika intäkter och kostnader mot varandra.”
En tänkbar samarbetspartner, om ni får makten, är Vänsterpartiet och de vill sänka fribeloppet till 50 000 kronor. Även Miljöpartiet har ju förslag om progressiv höjning av ISK-skatten. Hur helig är 300 000-kronorsgränsen? Är den förhandlingsbar?
”Jag tror inte det är bra att vårt skattesystem justeras hela tiden. fram och tillbaka. Jag har ju till och med talat om en skattereform där vi faktiskt kommer överens över blockgränsen. Jag noterar att flera partier har olika förslag om ISK, men jag kan också notera att det finns ett ganska bastant stöd för en gräns på 300 000 kronor. Så det är Socialdemokraternas bestämda ingång i den här diskussionen.”
Men du vill inte säga om den skattefria gränsen är förhandlingsbar?
”Jag förhandlar aldrig i tidningar eller tv. Det är inte min grej, jag kan bara konstatera att Socialdemokraterna är ett ganska stort parti och att vi är vana att ta ansvar för svensk ekonomi.”
Ett annan konkret sak som kan förändras vid ett maktskifte är att ni vill införa en skatt på bankernas övervinster. Hur definierar ni övervinster?
”När räntorna stack i väg och inflationen ökade steg de svenska bankernas vinster enormt. Och då har vi sagt att vi vill ha en tillfällig skatt på den del av bankernas räntenetto som överstiger historiskt genomsnitt. De är snabba på att höja räntorna när räntorna går upp och de är ganska långsamma på att sänka räntorna när de går ner. Vi ser det här som ett tecken på att konkurrensen inte riktigt fungerar som den ska i banksektorn i dag. Då skulle inte vinstnivåerna vara så här stora. Med väldiga vinstnivåer i bankerna och hushåll och välfärd som har gått med stora underskott så tycker vi att det vore rimligt med en tillfällig bankskatt.”
Men vad talar för att det inte blir sämre för kunderna i slutändan? Att bankerna vältrar över skatten på kunden och behåller vinstmarginalerna?
”Vi föreslår flera insatser för att öka konkurrensen i banksektorn, både att det ska bli lättare och enklare att byta bank, att man stärker kundens ställning i förhållande till banken och att man ger SBAB, den statliga banken friare tyglar att konkurrera med storbankerna. Det pressar räntevillkor och minskar möjligheten för bankerna att ta ut för mycket av kunderna på bolånen. Det andra är konstruktionen på den tillfälliga bankskatten. De banker som inte vill betala mer skatt kan se till att ha lite lägre räntemarginaler. Det blir en incitamentsstruktur som gör att de kan slippa betala den här skatten genom att behandla kunderna lite mer normalt.”
Ett annat område där storbankerna tjänar stora pengar är fondförvaltningen. Till stor del görs det genom aktiva fonder som aldrig eller nästan aldrig presterar bättre än index. Vad kan man från politikens sida göra för att förändra det här? Skulle SBAB, som en del i att öka konkurrensen, också kunna börja erbjuda fonder?
”Vårt fokus för SBAB är att ge dem mer fria tyglar så att de kan agera mer som en vanlig bank, lönekonton är exempel på det, det ger också SBAB en högre likviditet. Vi har inte tagit ställning till hur brett utbudet ska vara på SBAB, så fonder har vi inga förslag om. Men vi har inte tagit ställning emot heller. Vi vill utöka SBAB:s mandat att agera. Det vi gjorde i regeringsställning var ju att vi skärpte kraven på bankerna. Har man aktiv förvaltning så måste man i dag redovisa hur aktiv förvaltningen är. Det är en stor fråga, det är många som betalar för höga avgifter för sitt sparande i dag och man är inte riktigt medveten om det själv. Jag tror att Aktiespararnas medlemmar är det, men inte den stora massan av svenska folket.”
Du har inga konkreta förslag om fondverksamhet på SBAB, men vad är magkänslan?
”Jag utesluter inte det. Jag är ganska noga med att inte lova sådant som jag inte har tänkt igenom. Men det finns en poäng att vi har fler aktörer. Och SBAB har visat att det går att pressa bolånemarknaden med tydliga spelregler för vilken ränta man får när man lånar.”
Sverige är unikt i världen med att vi har så väldigt många småsparare och en stark finansmarknad, hyllad av bland andra Financial Times. Ser du en baksida med detta, många varnar i dag för uppdrivna värderingar och en AI-bubbla?
”Det finns definitivt risker på finansmarknaden. USA har en väldigt speciell utveckling med stora underskott i de offentliga finanserna. Någon gång kan det ta stopp i utlåningen i USA, vilket skulle få konsekvenser inte bara på räntemarknaden utan för hela den finansiella marknaden globalt sett. Och vi kan få en börssättning om det visar sig att något amerikanskt AI-bolag inte visar de vinster som förväntas, vi har konflikterna och krigen som alla tycks tro bara ska lösa sig, men de är inte lösta ännu. Men historiskt sett har ju investeringar på börsen över tid varit bättre än andra placeringar. Det är väl så långt jag går som tidigare finansminister, för jag är ju inte aktierådgivare, det är inte min roll.”
MIKAEL DAMBERG
Född: I Solna den 13 oktober 1971.
Utbildning: Förvaltningslinjen, 140 poäng, vid Stockholms universitet.
Familj: Gift och har två döttrar, födda 2001 och 2003.
Bor: Bostadsrätt i Solna.
Karriär: Han är Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson sedan 2022. Han var närings- och innovationsminister 2014–2019, inrikesminister 2019–2021 och finansminister 2021–2022.
Vill du vara först med köp- och säljråd, aktieanalyser och nyheter – följ oss på Messenger för utskick i realtid.
Signa upp dig på vårt nyhetsbrev för att varje dag få de senaste aktietipsen, affärerna i våra aktieportföljer och nyheterna sammanfattade.