Därför kan investerare ha nytta av att förstå sig på räntor, enligt Fisher Investments Norden
Fisher Investments Norden anser att om investerare förstår hur räntor fungerar, och vad det är som styr dem, blir det lättare för dem att göra sina egna bedömningar av vad folk säger om räntor.
Med ränta menas i allmänhet den ränta som en person, ett företag eller staten betalar för att låna pengar, via ett banklån eller genom att utfärda en obligation. Räntorna brukar variera beroende på hur länge pengarna ska lånas ut. En längre lånetid ger låntagaren mer tid att amortera av lånet, men det innebär även högre risk för långivaren. Vi förklarar varför längre fram. Det leder till att räntorna oftast är lägre för kortsiktiga lån, och högre och högre ju längre lånetiden är.
Räntor kan även delas upp i två breda kategorier: centralbanksräntor och marknadsräntor. Centralbanksräntor, även kallade styrräntor, är som namnet antyder räntor som sätts av centralbanker. Tänk till exempel på Riksbankens reporänta[i] eller Europeiska centralbankens ränta på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna[ii] . Centralbanksräntor gäller normalt för dagslån, som när banker lånar pengar av varandra för att uppfylla likviditetskrav (en helt normal företeelse inom bankväsendet).
Centralbanksräntorna är ett av de penningpolitiska verktyg som centralbankerna använder för att sköta sina uppdrag. Ett av Riksbankens uppdrag är till exempel att hålla inflationen på runt två procent om året. Centralbanker höjer eller sänker sina räntor för att försöka påverka trender inom ekonomisk tillväxt och inflation. Enligt vår erfarenhet sänker de oftast räntorna för att öka likviditeten, något som de anser främjar ekonomisk tillväxt, och höjer räntorna för att försöka minska likviditeten i syfte att dämpa inflationen – men det kan även hämma den ekonomiska tillväxten.
Men centralbanksräntorna är de enda räntorna som centralbankerna kan styra direkt. Andra räntor, till exempel på stats- eller företagsobligationer, styrs av marknaden. Fisher Investments Norden anser visserligen att centralbankerna kan påverka de här räntorna genom att köpa eller sälja stora mängder obligationer – obligationskurserna och -räntorna rör sig i motsatt riktning mot varandra – men det är bara en av många faktorer som påverkar marknadsräntorna. Marknadsräntorna kan stiga och sjunka när centralbanksräntorna stiger eller sjunker, men inte alltid enligt Fisher Investments Nordens analyser. Och allt som oftast stiger eller sjunker de inte i samma utsträckning som centralbanksräntorna. Inlåningsräntor på sparkonton, bolåneräntor, räntor på 1-månaders USA-statsobligationer, 10-åriga tyska statsobligationer och 50-åriga brittiska statsobligationer är alla exempel på marknadsräntor – trots att de gäller så pass olika långa perioder.
Fisher Investments Norden anser att räntorna i grund och botten styrs av tillgång och efterfrågan – grundläggande marknadskrafter. Ta obligationer som exempel. Tillgången kommer från stater och företag som emitterar skulder (obligationer) för att finansiera verksamheten. Stater kan till exempel emittera infrastrukturobligationer för att finansiera nya broar och vägar, och företag kan emittera obligationer för att finansiera forskning och utveckling. På efterfrågesidan har vi märkt att inflationsförväntningarna har stort inflytande på marknadsräntorna. Varför då? Investerare brukar få ränteutbetalningar från obligationer som de äger. Så om investerare räknar med hög inflation framöver vill de få högre ränta. Annars skulle ju den höga inflationen urholka köpkraften hos ränteutbetalningarna. En annan faktor som påverkar räntan är hur stor kreditrisken verkar vara – alltså hur stor risk det är för att staten eller företaget som emitterade obligationen inte kan betala tillbaka skulden. Om kreditrisken uppfattas som hög kräver investerarna högre räntor för att ta på sig den där höga risken. Vi anser att marknadsräntorna är framåtblickande, alltså att de väger in förväntade förändringar i penningpolitiken, inflationen och andra allmänt kända faktorer.
Vi anser att om investerare förstår dessa drivkrafter är det lättare för dem att göra sina egna bedömningar av populära påståenden om räntor. En refräng vi ser just nu bland kommentatorerna vi bevakar är att centralbankernas räntehöjningar automatiskt kommer innebära högre långa marknadsräntor, som till exempel räntorna på 10-åriga tyska statsobligationer. Men som vi har förklarat är det inte centralbankerna som styr marknadsräntorna. Och eftersom centralbanker inte höjer sina räntor utan förvarning så väger marknaderna in sådana här höjningar i förväg i stor utsträckning, enligt oss. Så när höjningarna väl kommer är marknadseffekten relativt dämpad. En annan missuppfattning som vi har sett i media: I dagsläget är räntorna på sparkonton i princip noll, men vissa kommentatorer hävdar att de räntorna kommer stiga när centralbanksräntorna höjs. Men det är bankerna som sätter sparräntorna. Med tanke på att hushållens sparande ökade avsevärt under pandemin behöver bankerna inte höja sparräntorna för att locka till sig nya insättningar, så sparräntorna lär förbli låga även om centralbanksräntorna stiger.[iii]
Om investerare förstår hur centralbanksräntor och marknadsräntor fungerar kan de göra sina egna bedömningar av allt snack om räntor just nu, och fatta väl avvägda investeringsbeslut, enligt Fisher Investments Norden.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
[i] Källa: Riksbanken, per 2022-03-29.
[ii] Källa: Europeiska centralbanken, per 2016-03-10.
[iii] Ibid. Per 2021-07-21.