Du är här

2017-12-08

Det råder bitcoinhysteri: "Ny tillgångsklass har vuxit fram”

wysiwyg_image

Alla pratar bitcoin just nu – men få förstår vad som driver utvecklingen. 

Nya kursrekord varje dag

Få kan ha missat kryptovalutan bitcoins makalösa kursstegring under 2017.

I början på året handlades bitcoin till ett pris på omkring 1000 dollar styck, motsvarande cirka 9200 kronor (USD/SEK 9,2). Nu kostar samma bitcoin cirka 16 000 dollar styck, motsvarande 136 000 kronor (USD/SEK 8,5).

Räknat i svenska kronor är den procentuella uppgången nära 1400 procent i år och utvecklingen är flerfaldigt högre räknat under de senaste 5 åren.

Det totala värdet på hela kryptomarknaden är nu omkring 433 miljarder dollar (3700 miljarder kronor) enligt CoinmarketCap. Den ledande kryptovalutans, bitcoin, marknadsvärde uppgår i sin tur till cirka 280 miljarder dollar (2380 miljarder kronor) enligt samma hemsida.

Vad är det som driver utvecklingen?

- Det är många olika faktorer som driver prisutvecklingen på bitcoin just nu. Dels finns en växande misstro mot hur banker, myndigheter och centralbanker styr det rådande monetära systemet. Denna skepticism började redan 2009 med alla rundor av bail-outs, QE, Operation Twist, TARP, osv.

- Dels finns även en girighetsdriven spekulationsvåg där placerare hoppar på bitcointåget i hopp om att prismomentumet ska fortsätta. Många ser det som ett sätt att bli rik snabbt och den exponentiella kursstegringen drar in fler och fler.

Hur många bitcoins finns det totalt?

- Antalet bitcoins är begränsat enligt protokollet till 21 miljoner stycken och just nu finns cirka 16,7 miljoner i cirkulation. Men flera bitcoins har ”förlorats” längs vägen eftersom vissa individer har tappat bort sina nycklar eller på annat sätt inte har tillgång till sina plånböcker längre. Det medför att den faktiska cirkulerande mängden är väsentligt lägre än vad siffran på 16,7 miljoner anger.

- De sista bitcoinsen förväntas brytas någon gång år 2140 och den så kallade ”halvingen” gör att ersättningen för att bryta bitcoins halveras runt vart fjärde år. Designen efterliknar hur guld bryts och hur det varje år blir svårare och svårare att bryta samma mängd guld – det kräver mer och mer energi och mänskligt arbete.

Mer specifikt, hur sätts priset?

- Likt mycket annat styrs prisutvecklingen av utbud och efterfrågan på världsmarknaden Generellt kan vi säga att det har varit ett stort inflöde av nya köpare samtidigt som säljarna har varit motvilliga att sälja. Många bitcoinägare är långsiktigt orienterade och kör ”HODL”-strategin. Det ser ut som ett felstavat ”HOLD” (behåll) men ”HODL” står i själva verket för ”Hold on for dear life” (håll i för blotta livet).

- Med väsentligt fler köpare än säljare samtidigt som ersättningen för att bryta bitcoin halveras med tiden, pressas jämviktspriset upp. Enklare än så är det inte. 

wysiwyg_image

Varför skulle man vilja äga bitcoin?

- För många bitcoinentusiaster är det en ”anti-dollar”-trade. Dagens fiat-valutor är skuldbaserade och inflation är därför inbyggd i designen. I praktiken betyder det att penningmängden kontinuerligt expanderar och att köpkraften hela tiden urholkas, medan bitcoin har en mer deflationsliknande struktur som belönar sparande.

- Bitcoin ligger även utanför det traditionella banksystemet och medel kan inte konfiskeras och/eller frysas som banktillgodohavanden gjordes på Cypern år 2013 eller i Grekland. Bitcoin är även immunt mot kapitalkontroller.

Men hur kan några ettor och nollor i ett datasystem vara så värdefulla?

- Ja, du. Vad tror du dina pengar på banken är? Bitcoin kräver åtminstone någon form av prestation för att skapas och brytas. Uppskattningsvis cirka 1000 dollar i elektricitet och datorkraft går åt för att skapa en bitcoin. Det kan man inte säga om privata bankskulder som lånas in i existens eller det som kallas ”pengar” till vardags. Sedan ska vi komma ihåg att pengar är ett socialt kontrakt och att värdedimensionen är subjektiv.

Skulle du säga att det är en bubbla vi bevittnar?

- Enligt min mening går det inte att analysera bitcoin utan att först ha en förståelse för var vi befinner oss i den globala makroekonomin. Traditionella värderingsmått som P/E-tal, kassaflöde, etc, går inte att använda eftersom bitcoin inte är en produktiv tillgång. Men hur värderar du exempelvis en 100-lapp? Det finns inget kassaflöde? Ränta får du först när du sätter in sedeln på banken. Men då är det inte dina pengar längre. Du har lånat ut pengarna till banken och din fordran är enbart så sund som bankens, vanligen illikvida, tillgångar är. Å andra sidan har du ett våldsmonopol och skattetvång på din sida som skapar en viss efterfrågan. 

Han utvecklar sedan resonemanget med:

- Det har dock inte hindrat många individer från att kalla bitcoin för en ”bubbla” eller likna prisstegringen med tulpanhysterin i Holland år 1637 enbart mot bakgrund av prisrörelsen.

- Om vi ska lägga oss på samma ”låga” nivå som liknelserna vid tulpanhysterin kan vi konstatera ett antal saker. För det första: en enda tulpanlök av sorten Semper Augustus såldes år 1637 för 6000 florins. Vid tidpunkten var den genomsnittliga årslönen i Holland 150 florins. Det betyder att tulpanlöken såldes för 40 gånger genomsnittsårslönen. År 2016 var genomsnittsårslönen – enbart i USA – 59 000 dollar och 40 gånger denna nivå blir 2,4 miljoner dollar. Med denna logik är bitcoin tvärtom ”billigt” på dessa nivåer i förhållande till tulpanhysterin. Tänk också på att bitcoin köps globalt.

Men han avråder från att dra paralleller till hysterin kring tulpaner

- Men jag skulle starkt avråda från den parallellen. Visst råder det en hysteri kring bitcoin just nu, men vi måste också se oss omkring i världen och konstatera vilken värld vi lever. Under 2017 har exempelvis G5-centralbankerna hittills pumpat in 1500 miljarder dollar i det finansiella systemet. Hur sunt är det? Bitcoins stegring och totala marknadsvärde – på 280 miljarder dollar – bleknar i denna jämförelse. Du kan därför inte analysera sektorn i isolation eftersom kraftig inflation av den monetära basen har konsekvenser. 

- Samtidigt är min tolkning att många köper bitcoin enbart för den potentiella värdestegringen och inte för att de underliggande egenskaperna eller för att använda valutan i transaktioner. Det indikerar att vi har lite väl mycket ”luft” i rådande prissättning.

En ny tillgångsklass växer samtidigt fram

- Bitcoin och andra kryptovalutor som Ethereum, Dash, Monero, osv, är början på en ny tillgångsklass. Relativt andra tillgångsklasser som aktier, fastigheter, obligationer och så vidare utgör kryptosektorn kanske maximalt 0,3–0,4 procent av alla globala tillgångar. Hur stor kommer denna sektor kommer bli relativt totalmarknaden av tillgångar är det ingen som vet. Men sannolikt kommer tillväxten att fortsätta. Bitcoin är dessutom helt okorrelerad med andra finansiella tillgångar, vilket medför diversifieringsfördelar.

wysiwyg_image

Är det köpläge i bitcoin idag?

- Allt beror på tidshorisont och på om du tror att kryptovalutan har en framtid eller inte. Om vi mäter risk i volatilitet (kurssvängningar) kan vi säga att bitcoin och andra kryptovalutor är otroligt riskabla och enbart passar en viss typ av investerare. Eftersom spekulanterna för närvarande drivs av ohämmad girighet skulle jag vara försiktig i det korta perspektivet. Men på lång sikt ser framtiden ljus ut – men kom ihåg vilken storlek du tar i portföljen och satsa inte mer än vad du har råd att förlora.

Redaktionen

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.