Ekonom: Regeringen lär tvingas backa om vallöftet

I fredags förra veckan meddelade Finansinspektionen, FI, att myndigheten är negativ till förslaget att pausa amorteringskraven för att hjälpa hushållen att övervintra kostnadskrisen.

”Riksbanken försöker i dagsläget hålla nere efterfrågan i ekonomin genom att höja räntan vilket innebär att hushåll får mindre pengar över till annat när räntorna är betalda. Att ta bort amorteringskravet skulle direkt motverka Riksbankens arbete eftersom dessa hushåll då skulle få mer pengar att röra sig med”, resonerar Finansinspektionen.

Flera partier vill pausa eller ta bort kravet

Samtidigt har samtliga politiska partier – utom Socialdemokraterna som ville invänta FI:s analys – sagt att de på olika sätt vill ta bort eller pausa nuvarande amorteringskrav. Det visar en genomgång som SVT gjorde i slutet av september.

Exempelvis har Moderaterna förklarat att man vill pausa både det ursprungliga och det skärpta amorteringskravet (se faktaruta).

Några dagar före riksdagsvalet i september skrev Moderaterna på den egna hemsidan att man ”kommer att pausa amorteringskravet” för att ”lätta bördan på hushållen”.

Men när Ulf Kristersson läpste upp sin regeringsförklaring på tisdagen var budskapet något annat:

– Amorteringskravet följs upp med berörda myndigheter, sa Kristersson kortfattat om planen framåt.

Sverigedemokraterna har samtidigt sagt att det första kravet bör pausas och det skärpta kravet som infördes 2018 bör avskaffas.

Och i slutändan är det regeringen, inte Finansinspektionen, som bestämmer.

Seniorekonomen: Partierna kommer backa från löftet

Men Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, spår nu att politikerna kommer att backa från tidigare utfästelser.

”Jag tror det blir svårt för politikerna att införa lättnader i amorteringskravet när Finansinspektionen och Riksbanken är emot det. Vi talar ändå om expertmyndigheter”, säger han.

Men exempelvis Moderaterna har uttryckt att man ”kommer att pausa amorteringskravet”. Blir det inte svårt att bryta löftet så tätt inpå?

”Det politikerna kan göra är att säga att åtgärden finns i verktygslådan och att – om läget förvärras – kommer de, tillsammans med Finansinspektionen, att överväga att pausa amorteringskravet. Om politikerna samtidigt presenterar andra åtgärder som hjälper hushållen så blir det lättare för dem att bryta just det här löftet.”

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, är inte lika säker på att det kommer att vara så lätt för politikerna att backa. Samtidigt påpekar han att dessa löften eller viljeinriktningar uttalades innan Finansinspektionen kom med sin analys.

”Det är svårt att säga om politikerna kommer att hålla fast vid sin linje och gå på tvärs mot Finansinspektionen.”

Kaoset i Storbritannien kan vara en varningssignal

Jens Magnusson tror samtidigt att kaoset i den brittiska ekonomin – som orsakats av föreslagna skattesänkningar och ett stort stödpaket som orsakat ett hål i statsfinanserna – möjligen kan stämma till eftertanke.

”Det här debaclet i Storbritannien är en väldigt brutal påminnelse om vad som kan hända om man driver en alltför expansiv politik nu. Möjligen kan det vara en varningssignal om att det inte är rätt tid att lätta på krav.”

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, vill inte spekulera i vad politikerna kommer att besluta. Däremot anser han att Finansinspektionens argument att ett pausat amorteringskrav skulle påverka inflationen och ”direkt motverka Riksbankens arbete”, ”inte är en analytiskt underbyggd slutsats”.

Ekonomen går emot Finansinspektionens argument

”Mitt motargument är att – tittar man på hur många som sökte och fick lättnader under pandemin var det 5% procent av Sveriges hushåll. Jag förstår inte hur man kan komma fram till slutsatsen att det skulle ha en avgörande effekt på inflationen, även om andelen (som söker lättnader, reds anm) skulle kunna komma att bli något högre nu.”

Robert Boije anser också – till skillnad från Finansinspektionen – att politikerna borde pausa amorteringskravet.

”Jag tycker man ska göra exakt samma sak som man gjorde under pandemin.”

Jens Magnusson menar dock att denna situation skiljer sig väsentligt från pandemin, och att man inte kan dra slutsatsen att bara en liten andel av Sveriges hushåll skulle pausa sina amorteringar om de fick den möjligheten.

”Om du inte blev av med jobbet under pandemin påverkades du i princip inte ekonomiskt. Du hade dina inkomster, ingenting blev dyrare. Nu är det väldigt breda grupper som drabbas av högre kostnader. Dessutom kan vi få högre arbetslöshet när konjunkturen blir sämre”, säger Magnusson.

FAKTA

Enligt amorteringskravet som infördes 2016 måste du amortera 1% om du lånar 50 procent eller mer av bostadens värde och 2% om du lånar över 70% av bostadens värde.

Det skärpta kravet, som infördes 2018, innebär att låntagaren ska amortera 1% om lånet är 4,5 gånger högre än hushållets årliga bruttoinkomst. Den som lånar mellan 50 och 70% av bostadens värde, samt över 4,5 gånger årsinkomsten, ska amortera 2% av lånebeloppet. Den som lånar över 70% av bostadens värde och över 4,5 gånger årsinkomsten ska amortera 3% av lånebeloppet.