Du är här

2017-08-29

Exklusivt: Herre på börsens byggtäppa

wysiwyg_image

Intervjun är en förlängd variant av den som framgick i Aktiespararen nummer 6 2017.

Skanskas vd Johan Karlström om: att leda en multinationell byggkoncern av mångmiljardkaraktär i skyhögt tempo i snart tio år, varför Donald Trumps mur nobbas, betydelsen av goda värderingar och vikten av eget långsiktigt aktieägande.

Den genomsnittliga tiden som vd på Stockholmsbörsens storbolagslista uppgår till cirka fem år. Men Johan Karlström närmar sig tio år på posten som Skanskas koncernchef. Efter närmare 30 år som anställd inom bolaget.

– Det är ett enormt privilegium, att under en viss period av mitt liv få vara med och leda ett så här fantastiskt bolag, säger Johan Karlström.

Aktiespararen träffar Johan Karlström på Skanskas huvudkontor vid Stadshagen i Stockholm en varm junidag. Mycket har hänt under hans tid som vd.

– Vi har haft en långsiktig strategi som handlat mycket om att få vår bygg- och projektutvecklings del att bli lika stora mätt i vinst. Nu utgör byggdelen ungefär endast hälften av vinsten. Projektutvecklingsdelen gick faktiskt om byggverksamheten mätt i vinst 2016, understryker Johan Karlström.

Uppdelningen mäts endast i andel av koncernens vinst. Byggdelen är betydligt större både när det handlar om omsättning, balansräkning och antal anställda. Hela Skanskakoncernen, som är fördelad på fyra affärsområden i byggverksamhet, bostadsutveckling, kommersiell fastighetsutveckling och infrastrukturutveckling, omsatte 151 miljarder kronor och gjorde ett rörelseresultat på 8,2 miljarder kronor 2016.

Ytterligare en sak som Johan Karlström har satt i spel är Skanskas roll som samhällsaktör.

– Hur ska vi positionera oss därute, egentligen? Vi har funderat mycket på vilken roll vi ska spela som samhällsbyggare. Det har handlat om mångfald, etik, miljöpåverkan och det säkerhetsmässiga på arbetsplatserna. Vi verkar i ganska farliga miljöer. Sedan vill vi uppträda som en god samhällsmedborgare.

Tvekade inte att nobba Trump

Ett kvitto på hur viktig säkerhetsaspekten är uppkom alldeles nyligen. Över tio personer skadade sig allvarligt i samband med att en byggnadsställning rasade vid en järnvägsbro i Ludvika i Dalarna i mitten av juli. Byggentreprenören hette Skanska.

Just etiken fick Skanska att göra ett ställningstagande som skapade debatt.  Kontroversielle Donald Trump tog hem det amerikanska presidentvalet. Ett av hans många löften var att bygga en mur mot Mexiko för att förhindra illegal invandring. Men kort efter att Donald Trump installerats som president i Vita Huset gick Johan Karlström ut i svenska medier och berättade att det inte var aktuellt att ta något uppdrag i anslutning till byggandet av en eventuell mur längs gränsen mot Mexiko.

– Vi tror på jämlikhet, vi tror på öppenhet och vi bedömer att det inte blir rätt för oss att vara involverade i muren, sa Johan Karlström till Dagens Industri efter installationen.

Skanskas vice vd Christel Åkerman menade, i en intervju med Byggindustrin, att bolaget noga avvägt situationen. Men valt att avstå, på grund av att riskerna ansågs större än möjligheterna och att det etiska perspektivet inte var rätt. För aktieägarna var detta även ett bra beslut, enligt henne.

– Vi tror väldigt mycket på öppenhet och transparens likväl som på jämställdhet och likställdhet. Den här muren står för värderingar som vi inte vill ställa upp på. Därför väljer vi att avstå eventuella jobb vid ett byggande. Dessutom finns det så mycket annat som vi kan göra i USA i stället, berättar Johan Karlström för Aktiespararen ett par månader senare.

Markeringen fick stort genomslag. Vissa tyckte att den var lite vågad – då Donald Trump öppnar för stora investeringar av en sliten och nedgången infrastruktur och för att USA är en ytterst betydelsefull marknad för Skanska. 36 procent av koncernens totala intäkter kom från de förenta staterna 2016.

– Men de flesta som hörde av sig var positiva och många av reaktionerna, från både anställda, massmedia och privatpersoner, var i stil med: ”Åh, vad bra att någon vågar säga emot”, säger Johan Karlström.

Inte bara guld och gröna skogar

Skanska har haft en fin utveckling de senaste åren. I takt med att nya projekt, runt om i världen, tagits emot på löpande band har aktiekursen stigit. Bolaget har även gynnats av den stundande högkonjunkturen. Sedan den stora, globala finanskrisens inträde 2008 har aktien stigit med över 130 procent.

Men i början av juli, veckan före halvårsrapporten, meddelade bolaget tunga nedskrivningar på totalt 780 miljoner kronor som påverkade resultatet i det andra kvartalet. 420 miljoner kronor gällande anläggningsverksamheten i USA, U.S Civil, och resterande belopp sattes av för Storbritannien. Aktien sjönk snabbt med 6 procent och handlades ett tag nära 190 kronor.

– Det är vår högsta prioritering att få ordning på U.S Civil och Storbritannien. Vi kommer att bli mer restriktiva när det handlar om att gå in i projekt, sa Johan Karlström på presskonferensen där det första halvåret presenterades och underströk att det även jobbas hårt för att återställa lönsamheten i byggverksamheten i Polen.

wysiwyg_image

Byggandet av Nya Karolinska i Stockholm är ett Skanskaprojekt som Johan Karlström lyfter fram.

Skanska kan dock glädjas åt att både intäkter och orderingång fortsätter att vara starka. Siffrorna slog analytikernas förväntningar med besked. Intäkterna landade på 44,9 miljarder kronor, att jämföra med förväntade 43,5 i konsensusprognosen, och orderingången summerades till 46,3 miljarder kronor. Något som går att ställa mot analytikernas tro på 40,1 miljarder kronor. Stora analyshus som Carnegie och ABG tror på en god framtid för Skanska. Carnegie har behåll som rekommendation medan ABG nyligen satt köp på aktien.

– Orderstocken ligger stabilt på över 200 miljarder kronor totalt i projektvärde som ska upparbetas. Den har aldrig varit så stor. Något som borgar för att vi kommer att ha en fortsatt positiv utveckling. Vår book-to-build, när vi bokar mer än vad vi bygger, är över 100 procent över rullande tolv månader. Det innebär att intäkterna kommer att gå upp, säger Johan Karlström till Aktiespararen.

Brexit kan vålla problem

Norden, där Sverige är klart störst, utgör omkring 42 procent av Skanskas intäkter. Men även övriga Europa, där intäkterna uppgår till cirka 22 procent, är en väldigt viktig marknad för bolaget. Brexit, Storbritanniens stundande utträde ur EU, är något som oroar Johan Karlström på ett sätt. Han känner sig trots allt hyfsat lugn över den ovissa situationen.

– Vi är en lokal aktör i Storbritannien, har ett brittiskt ledarteam i verksamheten och betalar skatt där. Så är det i alla länder vi verkar i. Vi är ingen exportör som kommer att bli utslängd ur landet. Men utländska investerare berörs och de är våra kunder till stora delar. De känner sig osäkra på spelreglerna och de blir mindre benägna att investera. Inga tydliga brexitbesked är faktiskt värre än dåliga besked.

Johan Karlström ser dock positivt på att brittiska regeringen är medveten om den ekonomiska avmattning som kan uppstå när fastighetsinvesterare i London väljer att dra öronen åt sig och har öppnat för egna investeringar för att kompensera bortfallet av privat kapital.

Hur många projekt tar ni er an per år?

– Det handlar om flera tusentals. Bara i Norden. Genomsnittspriset på ett projekt i Sverige är betydligt mindre än vad det är utomlands. Där tar vi större och färre uppdrag. Vi finns nästan överallt i Sverige, säger Johan Karlström, som basar över 41 000 anställda.

Alla Skanskas investeringar i projektutveckling, bostäder, kontor och infrastruktur, sker via egen balansräkning. Sedan säljs projekten så fort de är färdigbyggda och passande hyresgäster eller ägare har hittats.

– Vår grundaffär är att bygga. Den mest riskabla tiden under ett projekt är under själva byggandet. Det ger oss även en högre avkastning. Vi säljer när avkastningskravet blir lägre och tar in kapitalet för att starta någonting nytt. Naturligtvis lägger vi ut uppdragen på vår egen byggverksamhet. Enorma synergier skapas mellan projektutvecklings- och byggdelen, säger Johan Karlström, som lyfter fram bolagets kassaflöde och förmåga att använda det på ett bra sätt.

2016 gjorde Skanska en historiskt stor försäljning när kontorshuset 101 Seaport i Boston såldes för omkring 3,8 miljarder kronor. Kort därefter skrev bolaget historia – genom att ro sin största order någonsin i hamn. Skanskas andel av byggkontraktet är värd 23 miljarder kronor. En ny terminal på La Guardia-flygplatsen i New York ska byggas och vara klar 2022. Inom OPS-avtalet innefattas också design, finansiering samt drift och underhåll fram tills 2050.  

– Det är ett väldigt långt projekt som går enligt planen.

wysiwyg_image

Intäkterna som kommer från USA, och inte minst från New York-området, betyder mycket för Skanska.

Ser ingen bostadsbubbla

Johan Karlström menar att behovet av att rusta upp infrastrukturen i USA är stort. Där är Skanska en viktig spelare, enligt honom. Han är också positivt inställd till utvecklingen på den svenska marknaden.

– Sverige är en väldigt bra marknad. Både på den privata- och den offentliga sidan. Stockholm är en av de snabbast växande städerna i hela Europa. Sedan växer resten av landet också. För att kunna växa måste infrastrukturen också hänga med.

Det låga ränteläget och de allt dyrare bostadspriserna har fått många att varna för att en bostadsbubbla har skapats i Sverige och riskerar att spricka och få tuffa konsekvenser. Det håller Johan Karlström inte med om.

– Många säger det, men jag skulle säga att vi har ett stort underliggande behov av att bygga nya bostäder. Inte bara ett spekulativt. Vi har ett enormt bostadsunderskott och det måste byggas nytt för att människor behöver någonstans att bo. Jag ser framför mig hur byggandet kommer att fortsätta i många år framöver.

Johan Karlström ser inte bara ett behov av nya bostäder i de tre större städerna (Stockholm, Göteborg och Malmö). Det finns även en enorm efterfrågan i halvstora städer med universitet. Han nämner Örebro, där han själv är uppvuxen, som ett exempel.

Har lämnat marknad – får slita med andra

Johan Karlström klargör att anledningen bakom att Skanska valde att lämna Latinamerika var att verksamheten tog alldeles för mycket tid att sköta och att marknaden inte riktigt passade för bolaget att verka på. Den var inte lönsam nog. Dessutom finns det att göra så att det räcker och blir över på övriga marknader. I de östeuropeiska länderna, där anläggningsarbeten inbringar mest inkomster, har Skanska fått kämpa inte minst i Polen.

– Tjeckien, Slovakien och Polen är väldigt intressanta. Det händer mycket där. Sedan har det varit en viss politisk volatilitet i Polen där regeringen varit tveksam till projekt från EU. Det har ställt till det för oss eftersom byggmarknaden påverkats. På längre sikt är det här väldigt intressanta marknader för oss. Polen har 40 miljoner invånare. Givetvis vill vi vara med där.

2016 satte Skanska upp ett antal finansiella mål som ska nås 2020. Ett flertal har redan infriats, men ett av de allra viktigaste är en bit ifrån att nå det önskade resultatet. Ambitionen är att marginalen för hela byggverksamheten ska nå 3,5 procent på årsbasis. 2016 hamnade den på 2,7 procent.

– Det är vi förstås inte nöjda med. Men det beror mycket på problemen med U.S Civil och Polen. Vi jobbar hårt för att hitta lösningar och bli mer effektiva.

Vikten av långsiktigt ägande

Efter att ha spenderat nästan halva sitt liv på samma arbetsplats har Johan Karlström utvecklat starka band till Skanska och är väldigt mån om bolagets utveckling. Både på kort- och lång sikt. Något som visar sig i hans aktieinnehav i Skanska.

–  Jag trivs med att både vara stor aktieägare och anställd här. Vi har dessutom ett stort aktiespararprogram för anställda i Skanska. Jag är glad över att 10 000 av våra anställda (nästan en fjärdedel) äger aktier i Skanska.

Skanskas aktie är, mycket tack vare de oväntade nedskrivningarna, ned omkring 8,5 procent sett över det senaste året. Kursen har haft en skakig resa.

– Men jag ser det här som en utmärkt långsiktig investering, säger Johan Karlström.

Hur ser du på din tid som vd i Skanska?

– Väldigt rolig. Det betyder mycket att få vara med på en stor resa, att få jobba med bra människor med stora kunskaper och att få bygga samhällen. Jag känner mig väldigt privilegierad.

Allt har ett slut

Oavsett hur fin en historia än är, så har den alltid ett slut. Tidigare i år stod det klart att Anders Danielsson blir ny chef över Skanskas USA-verksamhet. Dagens Industri menar att det är slutprovet, likt det som Johan Karlström fick genomgå, innan uppdraget som koncernchef kan tillfalla honom.

– Det är styrelsen som utser vd. Men det jag kan säga är att vi är väldigt förtjusta i att rekrytera internt på Skanska. Jag fick stafettpinnen av min företrädare (Stuart Graham) och en dag kommer jag att lämna den vidare till min efterträdare, säger Johan Karlström.

Dit tycks det dock vara en bit kvar. Johan Karlström skyndar vidare. Först väntar helg. Sedan fortsätter byggandet av morgondagens samhälle. En process som aldrig stannar av.

wysiwyg_image

FAKTA

Det här är Johan Karlström

Född: 10 januari 1957 i Örebro. Växte upp i området runt Lillån och Hovsta i stadens norra delar.

Utbildning: Har en civilingenjörsexamen från KTH (Kungliga tekniska högskolan) i Stockholm, som togs 1985, och har även läst ”Advanced management program”, en prestigefylld ledarskapsutbildning, vid Harvard University i Cambridge, Massachusetts, USA.

Karriär: Anställdes inom Skanskakoncernen 1983. Arbetade sedan som regionchef för Skanska Norrland. Blev vd för bygg- och installationsbolaget BPA, som i dag heter Bravida, 1995. Återvände sedan till Skanska 2001. Var sedan chef över byggverksamheterna i Norden, plus Polen och Tjeckien, och i USA innan han slutligen tog klivet upp som vd för hela Skanskakoncernen 2008.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Sandvik.

Johan Karlström om:

Betydelsen av att ha Fredrik Lundberg som storägare (via Industrivärden och Lundberggruppens innehav): ”De har en representation i styrelsen och ställer sig bakom vår strategi till fullo. Klart att det är jättebra att ha tydliga ägare som vill vara med och utveckla bolaget”.

Hur svåra makroekonomiska utmaningar ska hanteras: ”Det gäller att ha örat mot rälsen och förstå utvecklingen. Både den ekonomiska och den politiska. Vi måste vara med och förstå och se sektorer som rör på sig. Vi måste vara beredda på att göra eventuella investeringar.”

Synen på utvecklingen i Norden: ”Norge går väldigt bra. Det har varit lite trögare i den del av landet som är beroende av olja, runt Stavanger, men annars ser det ljust ut. Oslo går lika starkt som Stockholm. Den finska ekonomin har haft det tufft, men vi ser tecken på förbättringar där”.

Sina favoritprojekt signerade Skanska: ”Jag kan inte låta bli att vurma för bygget av Nya Karolinska. Det kommer att bli en fantastisk sak för Skanskas aktieägare, men även för både Stockholm och hela Sverige. Sedan är jag, som tidigare boende i New York, extra svag för den nya tunnelbanecentralen som vi har varit med och byggt vid Ground Zero i anslutning till World Trade Center på Manhattan. Vi är en del av Santiago Calatravas skapelse (som föreställer två vita vingar och kallas för ”Oculus”). Sju tunnelbanelinjer passerar där dagligen. Byggnaden kommer att vara en stor del av New York-befolkningens vardag i många, många år framöver.

Vilka råd han vill ge till aktiesparare: ”Tänk långsiktigt. Satsa på fina bolag som bygger långsiktigt aktieägarvärde och som står för rätt värderingar. Det är precis vad vi försöker att göra.”

wysiwyg_image

Johan Karlström är stormförtjust i Oculusbyggnaden i anslutning till World Trade Center.

wysiwyg_image

Skanska var med och byggde ett omtyckt landmärke i Göteborg.

Några kända byggnationer som Skanska stått bakom i Sverige: Skanska, som grundades redan 1887 under namnet AB Skånska Cementgjuteriet, var inte minst med och byggde de karaktäristiska miljonprogramshusen på 1960- och 70-talet. Sådana går att se i nästan varje större svensk stads ytterkanter i dag. Bolaget har även haft finger med i spelet gällande uppförandet av Öresundsbron, Ölandsbron, Höga Kusten-bron och Uddevallabron. Lilla Bommen, populärt kallad för ”Läppstiftet”, i Göteborgs hamn och multiarenorna Löfbergs arena och Gavlerinken arena, som inte minst används av välkända ishockeylagen Färjestad BK och Brynäs IF, i Karlstad respektive Gävle är andra exempel på byggnationer som Skanska ligger bakom. 

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.