Experten: ”Pensionsmålet som ger dig guldkant”

Dagens 50-åringar föddes på 60-talet. Om inte allt för många år ska de gå i pension.

För 60-talisterna spelar antalet år på arbetsmarknaden större roll än för tidigare generationer, då 30 år räckte långt. Synd för just den här generationen, där flera fick vänta ut 90-talskrisen innan de fick sitt första jobb. Andra övervintrade ett par år extra på universitet och högskolor, något de får betala för när de blir pensionärer och åren i arbetslivet inte blivit så många. Mellan 1985 och år 2000 steg etableringsåldern på arbetsmarknaden, den ålder då 75 procent av en årskull förvärvsarbetar, med sex år.

Samtidigt får 60-talisterna räkna med att leva ett par år längre än mamma och pappa och ett långt liv innebär att pensionstillgångarna ska räcka längre. Sammantaget betyder det här att den genomsnittlige 60-talisten kan räkna med att få omkring 60 procent av sin slutlön i pension.

En lön på 60 000 blir en pension på 36 000, en lön på 30 000 blir en pension på 18 000 kronor givet att pensio­nen tas ut från 65 års ålder. Är lönen så låg att delar av din framtida pension kommer att betalas ut som garantipension påverkas du direkt av politikernas förslag till höjda pensionsåldrar som presenterades före jul. Alla som är födda 1958 eller senare får vackert vänta till 66 års ålder för att få den delen i den allmänna pensionen.

Börjar det kännas jobbigt? Då kan det vara dags att börja en mer aktiv planering av pensionsekonomin. Det är hög tid och 50-årsångsten, om du har någon, kan användas till något konstruktivt.

Jobba längre. Ett år till på jobbet ger bra utdelning livet ut. En höginkomsttagare kan räkna med uppemot 3 000 kronor mer i månaden i pension eller 2 000 kronor när skatten är dragen. Med mer normala inkomster handlar det om 7–800 kronor mer. Fördelen är att det inte kräver någon planering nu. Det är bara att jobba på och hoppas på god hälsa och att jobbet finns kvar.

Spara. Att spara till extra pension kräver långsiktighet, men dagens 50-åring har ju några år på sig. Om höginkomsttagaren vill slippa jobba ett år extra men få motsvarande pension krävs ett sparande på 2 000 kronor i månaden från och med nu. Det inbegriper en real värdeutveckling på 2,1 procent, den standard försäkringsmatematiker brukar använda. I kalkylen ingår inte den uteblivna lönen det extra året på jobbet.

Spara en årspension: En variant på sparande är att leva upp sparpengarna först, och skjuta upp pensionsuttaget ett tag. Det passar extra för den som inte kommer åt garantipensionen förrän vid 66 år. Om det finns sparpengar att kompensera uteblivna pengar med blir det inte lika svårt att gå i pension tidigare.

Fördelen med det här sparandet är att det är enkelt att ta reda på vad som behövs. Det handlar om en årspension, efter skatt. Går det inte räcker kanske pengarna till ett halvår, vilket också ger effekt. Det är bra att skjuta upp sin pension, eftersom månadsutbetalningen ökar då pengarna ska fördelas på färre år. Bra i synnerhet om du tänker leva länge. Pension betalas ofta ut livsvarig, oavsett hur länge du lever.

Amortera: Att betala av lånen är också bra om du tror att du kommer att leva längre än dina generationskamrater. Betalar du av lånen sänks dina utgifter, livet ut. Hur mycket du ska amortera är svårare att säga. Här spelar både förväntade räntenivåer och möjlighet till ränteavdrag roll för kalkylen. Glöm inte heller att det är svårt att börja låna igen, den dag du blivit pensionär med lägre inkomster än tidigare.