Fem faktorer som styr börsen just nu

Det går fort i hockey. Och på börsen. Efter den starka starten på januari har börsen tappat mark primärt drivet av den bankoro som för tillfället gäckar de finansiella marknaderna. Det återstår att se om det väntar fler jobbiga överraskningar runt hörnet. I vanlig ordning är det flertalet variabler som styr börsen och nedan har vi listat några av de faktorer som styr börsen just nu.

1. Bankoro

Havererade nischbanker i USA och europeiska storbanken Credit Suisse har dragit igång en bankoro som bör som ytterligare ett tecken på att den snabba ränteomställningen får effekter som är svåra att bedöma i förväg. Visst, börsen har gått ned men får ändå lov att sägas ha stått emot relativt väl. Detta är något som sannolikt reflekteras av förhoppningar om att de räddningsinitiativ som myndigheter lanserat ska vara tillräckliga för att bromsa den oroande utvecklingen. Är det här allt eller väntar vi på den riktiga räddningen som historiskt har krävts vid alla tidigare bankkriser? Och kommer styrräntorna verkligen att kunna fortsätta höjas när det finansiella systemet knakar i fogarna?

Grundproblemet, att det finns enorma förluster som ruvar på olika håll efter att räntorna stigit, är inte borta. Frågan är var det dyker upp nästa gång och eventuella spridningseffekter kan inte uteslutas. Många småsparare äger de svenska storbankerna, banker som står väldigt starka och där rådande oro inte bör överdrivas, åtminstone inte än så länge.

2. Centralbanker

Ja, de sitter för tillfället i en knepig sits, världens centralbanker. Den snabba inflationsuppgången bakbinder dem till stor del och gör balansakten framåt knepig. En inflationsuppgång som de själva till stor del kan lastas för. Att såväl centralbanker som myndigheter har varit tvungna att agera tämligen kraftfullt i kampen för att lugna marknaden kring den rådande bankfrossan tyder på att systemet är under stor stress på grund av den kraftigt åtstramande penningpolitiken. Alltfler bedömare tror att centralbankerna, med amerikanska Fed i spetsen, nu kommer att börja sänka räntan redan till sommaren.

3. Inflation

När vi tar del av inkommande inflationsdata kan vi bara konstatera att prisuppgångarna inte ger med sig. I Sverige var den senaste siffran klart högre än väntat där vi bland annat kunde se en kärninflation rensat för energi på höga 9,3 %, till stor del drivet av fortsatt stigande livsmedelspriser. Dynamiken i inflationsuppgången skiljer sig åt mellan kontinenterna men överlag är siffrorna kvar på höga nivåer, och fortsätter därmed att urholka köpkraften och sätta centralbankerna under press.

4. Konsumtionen

Konsumtionen står för en stor del av tillväxten i ekonomin. Att vi nås av statistik att bankernas utlåning till såväl företag som konsumenter faller är ingen vidare konjunktursignal. Det är visserligen bra för inflationen men oron kring hur djupt ekonomin ska sjunka är återigen på tapeten. Historiskt har snabbt fallande utlåning från bankerna borgat för en kommande recession.

Vänder vi blickarna mot hemmaplan kan konstateras att räntekänsligheten dessutom är stor. Många med bostadslån har rörlig ränta medförande att den senaste tidens ränteuppgång inneburit högre boendekostnader i rask takt. Omkring 70 % av de lån som hushållen bundit, de löper ut redan under 2023. Med andra ord, de som sluppit den senaste tidens räntesmocka kommer oundvikligen snart gå rätt in i den. Räntekänsligheten skiljer sig åt globalt (USA:s hushåll betydligt mindre räntekänsliga till exempel) men nog är det för tidigt att blåsa faran över vad gäller hushållens konsumtion framåt.

5. Värdering

Vid aktieanalysen måste distinktionen mellan bolag och aktie alltid göras. Enkelt uttryckt, värderingen av en aktie spelar roll för den potentiella framtida avkastningen. Vad kan tänkas gå bäst framåt, billiga eller dyra altoer? Visst känns det alltid bättre att köpa aktier billigt och i rådande osäkra högräntemiljö än mer. Samtidigt behöver det inte nödvändigtvis alltid vara rätt väg.

För det första kan billigt snabbt bli dyrt när underliggande bolag plötsligt upplever fallande vinster. Den risken får fortsatt anses betydande i konsumentrelaterade bolag och frågan är när och om svenska verkstadsbolag ska hamna under press. För det andra är oftast de högt värderade bolagen detta av en anledning. Rimligen borde bolag som kan uppvisa tillväxt även i en svagare miljö belönas i form av högre värdering, likaså de bolags som kan uppvisa stabila och tillförlitliga vinstprognoser.