Fisher Investments Norden granskar: är dåliga nyheter dåligt för börsen?
Fisher Investments Norden har granskat marknadshistoriken, och enligt oss verkar börsen inte se på nyheter i termer av att de är objektivt bra eller dåliga. Snarare har vi funnit att marknaden effektivt väger in allmänt känd information i kurserna, vilket innebär att de införlivar brett diskuterade nyheter, åsikter och prognoser nästan omedelbart. De väger sedan dessa förväntningar mot verkligheten, med specifikt fokus på ekonomisk tillväxt och bolagsvinster. Våra analyser visar att aktiekurserna rör sig som mest på det gapet mellan förväntningar och verklighet. I det här sammanhanget kan även dåliga nyheter överraska börsen positivt om de är mindre dåliga än allmänt förväntat eller om de är isolerade från ekonomin och bolagsvinsterna.
Den globala tjurmarknaden 2009–2020 (en period med allmänt stigande börs) illustrerar detta, enligt Fisher Investments Norden.[i] Tjurmarknaden började den 9 mars 2009, men vid det datumet såg läget inte särskilt positivt ut. Euroområdet var fortfarande i en lågkonjunktur fram till och med juni samma år – så även USA.[ii] Arbetslösheten i euroområdet steg i ytterligare 12 månader innan den stabiliserades, och konkurserna ökade kraftigt i USA.[iii] Ändå gav globala börser en avkastning på 35,5 procent från marknadsbottnen fram till slutet av 2009.[iv]
Enligt vår uppfattning hade marknaden inte missat något. De hade snarare prisat in en dålig ekonomisk miljö under den föregående björnmarknaden (en långvarig nedgång på minst 20 procent med fundamentala orsaker). Baserat på våra observationer från den perioden förutspådde många ekonomer i ropet en mycket längre nedgång och branta, bestående bolagsförluster. Så eftersom verkligheten visade sig vara bättre än de förväntningarna menar Fisher Investments Norden att den positiva överraskningen lyfte börsen. Ett exempel är bolagsvinsterna på det amerikanska indexet S&P 500, som återspeglar en stor del av den utvecklade världens aktiemarknad.[v] Resultaten för andra och tredje kvartalet 2009 backade på årsbasis (-26,9 respektive -15,8 procent).[vi] Men de siffrorna var bättre än analytikernas konsensusprognoser på -29,6 respektive -22,6 procent.[vii] Tvåsiffriga vinstminskningar hindrade inte börsen från att stiga under 2009.
Ibland kan negativ utveckling få en omedelbar effekt, men Fisher Investments Norden anser att börsen prisar in det snabbt och kan återhämta sig trots pågående dåliga nyheter. Ta det extrema exemplet med den globala björnmarknaden som följde nedstängningarna på grund av pandemin 2020. De globala börserna toppade den 19 februari och föll sedan kraftigt och nådde botten den 23 mars.[viii] Vi anser att börsen prisade in de ekonomiska effekterna av den plötsliga nedstängningen av den globala ekonomin – som fick tvärstopp på verksamheter världen över – och gick vidare trots att fler dåliga nyheter rullade in. Börsen gick in på en ny tjurmarknad medan pandemin fortsatte, med successiva virusvarianter som tyngde ner många länders sjukvårdssystem. Covid-restriktionerna skapade problem för många företag, och konjunktursiffrorna blev nattsvarta.[ix] Men denna negativa utveckling hindrade inte de globala börserna från att stiga 35,4 procent från den 23 mars fram till årsskiftet.[x]
Ett annat färskt exempel: skuldkrisen i euroområdet för över ett decennium sedan. Det var björnmarknad på börserna i euroområdet mellan februari och september 2011.[xi] Detta var mitt uppe i euroområdets statsskuldskris, och vid den tiden hävdade många i finansmedia att valutaunionen var på väg att splittras – med Grekland i spetsen. Men efter att ha nått botten den 22 september räknat i euro gick börserna i euroområdet in på en tjurmarknad trots pågående dåliga nyheter.[xii] Grekland fick räddningspaket i februari 2012 och augusti 2015, och dramatiken kring Greklands politik väckte farhågor om att landet skulle lämna euroområdet.[xiii] Landet ställde i praktiken in betalningarna till privata fordringsägare två gånger 2012 och igen till Internationella valutafonden (IMF) i juni 2015.[xiv] Grekland lämnade nästan euron efter att väljarna avvisat ett räddningspaket som vänsterregeringen med Syriza i spetsen hade kommit överens om med EU, Europeiska centralbanken och IMF den månaden. Inget av detta fick stopp på euroområdets börser. Enligt Fisher Investments Nordens uppfattning insåg de att Greklands eurodrama, som visserligen var dåligt för Grekland, inte skulle knäcka euroområdets bredare ekonomi. Dessutom skulle de finansiella säkerhetsmekanismerna förmodligen hindra att problemen smittade av sig på finansiella institutioner i andra länder i euroområdet.
När Fisher Investments Nordens granskar marknaderna betyder dåliga nyheter i sig inte problem för aktier – sammanhanget spelar roll. Vi anser att investerare kan lära sig en del nyttiga läxor av den här historiken. Till exempel menar vi att man inte bör anta ett givet resultat, bra eller dåligt, av en viss nyhetshändelse. Det är enligt vår uppfattning viktigt att se till den bredare ekonomiska och politiska miljön samt den allmänna stämningen. Titta även på om nyheten diskuteras vitt och brett – och därför förmodligen redan prisats in av marknaden. Fundera också på om de dåliga nyheterna är rena samhällsfrågor eller direkt relaterade till ekonomin och framtida bolagsvinster.
Detta betyder inte att börsen struntar i negativa händelser. Och det kommer finnas tillfällen då dåliga nyheter är dåliga för börsen, som de senaste händelserna under 2022 visar enligt oss.[xv] Men så är inte alltid fallet. Hur svårt det än kan vara anser vi att investerare tjänar på att betrakta marknaden som komplex och nyanserad. Enligt Fisher Investments Nordens uppfattning bör det tillvägagångssättet gynna investerare på längre sikt.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i] Källa: FactSet, per 2022‑12‑16. Påstående baserat på indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelningar, i SEK, 2009‑03‑09 till 2009‑12‑31.
[ii] ”Chronology of Euro Area Business Cycles”, personalen, Euro Area Business Cycle Network, läst 2022‑12‑16, och Nationl Bureau of Economic Research, per 2022‑12‑16.
[iii] Källa: FactSet, per 2022‑12‑16. Arbetslösheten i euroområdet, månatlig, mars 2009 – mars 2010, och ”Bankruptcies Spike 33%”, Hibah Yousuf, CNNMoney, 2009‑11‑25.
[iv] Ibid. Indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelning, i SEK, 2009‑03‑09 till 2009‑12‑31.
[v] ”Why Is the S&P 500 Relevant Globally?” Jodie Gunzberg och Tim Edwards, S&P Global, 2018‑06‑20.
[vi] Källa: FactSet, per 2022‑12‑16. S&P 500-vinstprotokoll för kv. 2 2009 och kv. 3 2009.
[vii] Ibid.
[viii] Ibid. Påstående baserat på indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelningar, i SEK, 2020‑02‑19 till 2020‑03‑23.
[ix] ”Business activity collapses across Europe as coronavirus lockdowns spread”, Jonathan Cable, Reuters, 2020‑04‑03. Läst via Nasdaq.com.
[x] Källa: FactSet, per 2022‑12‑16. Indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelning, i SEK, 2020‑03‑23 till 2020‑12‑31.
[xi] Ibid. Indexet MSCI EMU, avkastning med nettoutdelning, i EUR, 2011‑02‑18 till 2011‑09‑22. Valutafluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[xii] Ibid. Indexet MSCI EMU, avkastning med nettoutdelning, i EUR, 2011‑09‑22 till 2015‑09‑22. Valutafluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[xiii] ”Greece’s Debt Crisis, 1974 – 2018”, Council on Foreign Relations. Läst 2022‑12‑19.
[xiv] Ibid.
[xv] Källa: FactSet, per 2022‑12‑19. Indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelning, i SEK, 2021‑12‑31 till 2022‑12‑19.