Aktiespararna
Annons

Fisher Investments Nordens omdöme om deflation

1 februari 202411 min lästid
Under andra halvan av 2023 skrevs det enligt Fisher Investments Nordens omdöme mycket i finansmedia om en svalnande europeisk och amerikansk inflation. Ändå ligger prisnivåerna för många varor och tjänster fortfarande över nivåerna innan pandemin. Vad är det som händer här? Vi har sett många som fullt förståeligt är frustrerade av denna till synes bristande koppling: Om inflationen avtar, varför blir då inte saker och ting billigare? Enligt vår uppfattning är det viktigt att förstå skillnaden mellan disinflation och deflation. Det kan enligt oss hjälpa investerare att se varför de fortsatt höga priserna inte är något hot för börsen.

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.


Enligt Fisher Investments Nordens omdöme missar många en viktig distinktion: Inflation är en förändringstakt, inte en nivå. Det innebär att inflationen speglar takten på prisökningarna (eller ‑nedgångarna) jämfört med en viss tidigare period – vanligtvis föregående månad eller år. Ta till exempel euroområdets harmoniserade konsumentprisindex (HIKP). Årstakten på 2,4 procent i november 2023 motsvarar den totala ökningen i priserna på varor och tjänster i euroområdet jämfört med november 2022.[i] Månadstakten på ‑0,5 procent samma månad innebär att priserna i november 2023 sjönk i förhållande till priserna i oktober 2023.[ii]


Inflationstakten kan sjunka från månad till månad, men om den fortfarande är positiv betyder det att priserna fortfarande stiger – fast i långsammare takt. Detta kallas för disinflation. Inbromsningen av inflationen i euroområdet från toppnoteringen på 10,6 procent i årstakt i oktober 2022 till 2,4 procent i november 2023 är ett klassiskt exempel på en relativt stor disinflation.[iii] USA:s inflationstopp på 9,1 procent i årstakt i juni 2022 som saktade ned till 3,1 procent i november 2023 är ett annat.[iv]


Deflation å andra sidan innebär att priserna faktiskt sjunker. Deflationsperioder innebär lägre absoluta prisnivåer och därmed negativ inflationstakt. Enligt Fisher Investments Nordens omdöme av diskussionerna i finansmedia är det detta scenario som många verkar vilja se just nu – det vill säga att prisnivåerna på varor och tjänster sjunker efter 2021–2023 års uppgångar och återgår till nivåer som ligger närmare de före pandemin.


Även om deflation kan låta lockande – Billigare mat! Lägre hushållsräkningar! – har vi funnit att det är en bieffekt av dåliga ekonomiska tider. Baserat på våra analyser är deflation sällsynt genom historien – tack och lov, enligt vår uppfattning. En deflationsperiod som enligt Fisher Investments Nordens omdöme sticker ut i ekonomihistorien? Den stora depressionen – en tid med utbredd arbetslöshet och konjunkturnedgång i Amerika och Europa.[v] Ta siffrorna från USA för perioden: På årsbasis backade USA:s konsumentprisindex (KPI) 2,7 på årsbasis 1930, 8,9 procent 1931, 10,3 procent 1932 och 5,2 procent 1933.[vi] Deflationskrafterna hjälpte inte börsen: Sett till kursavkastning föll USA-indexet S&P 500 med 28,5 procent 1930, 47,1 procent 1931 och 14,8 procent 1932, innan det slutligen vände upp igen helåret 1933.[vii] Vi tror att aktierna prisade in samma ekonomiska problem som låg bakom den djupa deflationen – nämligen allvarliga globala bankproblem och den akuta minskningen av penningmängden.[viii]


Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.


Den globala finanskrisen 2007–2009 präglades också av deflation. Euroområdets HIKP sjönk från juni till oktober 2009 (med en lägsta årstakt på ‑0,6 procent i juli 2009) medan USA:s KPI sjönk från mars 2009 till oktober 2009 (med lägsta årstakt på ‑2,1 procent i juli 2009) samtidigt som det var lågkonjunktur globalt (en period med minskad ekonomisk produktion).[ix] Euroområdet hade även måttlig deflation under nedstängningarna på grund av pandemin 2020: HIKP sjönk på årsbasis från augusti 2020 till december 2020.[x] Man kan enligt Fisher Investments Norden lugnt säga att det inte var några glada dagar, varken för ekonomin eller för börsen. Stora amerikanska och europeiska aktieindex backade över 20 procent under dessa perioder.[xi]


Även i detta fall anser vi att det är viktigt att beakta den massiva hypotetiska deflation som skulle krävas för att få ner priserna till nivåerna före 2020. Euroområdet skulle behöva en kumulativ deflation på ‑14,9 procent för att dra ner priserna i november 2023 till nivåerna från december 2019.[xii] USA skulle behöva en kumulativ deflation på ‑16,3 procent för att komma tillbaka till nivåerna innan pandemin.[xiii] En sådan deflation skulle vara jämförbar med den stora depressionen och skulle, enligt Fisher Investments Nordens omdöme, innebära liknande ekonomiska svårigheter. Vi tror inte att de som hoppas på deflation i dag vill ha sådana svårigheter – eller den arbetslöshet, oro och allmänt sänkta livskvalitet som vi tror skulle bli följden.


När det gäller dagens höga priser har vi full förståelse för att de svider i hushållens plånböcker, men vi anser att de utgör ett begränsat hot mot börsen. Vi har sett att företag och konsumenter anpassar sig, och inflationen 2021–2023 visar det, enligt Fisher Investments Nordens uppfattning.[xiv] Euroområdets företag är fortsatt motståndskraftiga, med vinstmarginaler på 24,9 procent under tredje kvartalet 2023 – det låter dessa företag finansiera sig själva internt och växa trots högre kostnader, enligt vår uppfattning.[xv] De amerikanska företagens vinstmarginaler tredje kvartalet 2023 är ännu större – 33,2 procent.[xvi] Dessutom tror vi att en löneutveckling som överträffar inflationen kan bidra till att motverka inflationstrycket. Siffrorna visar att så är fallet. Euroområdets löneökningstakt på 4,5 procent år över år under andra kvartalet 2023 överträffar euroområdets HIKP under samma period.[xvii] På samma sätt låg lönetillväxten i USA högre än USA:s övergripande KPI från februari 2023 till november 2023 (de senaste tillgängliga uppgifterna).[xviii] Fisher Investments Norden anser att detta återställer en del av hushållens köpkraft, och den här trenden lär fortsätta, eftersom lönerna regelbundet följer inflationen enligt våra analyser.


Även om vi sympatiserar med konsumenter och företag som kämpar med högre kostnader, tror Fisher Investments Norden inte att deflation skulle vara bra för dem – eller för börsen.


Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:


Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.

Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.

  1. Källa: FactSet, per 2023‑12‑13. Påstående baserat på harmoniserat konsumentprisindex (HIKP) för euroområdet och konsumentprisindex (KPI) för USA, december 2019 till november 2023. HIKP och KPI är index som tas fram av myndigheter och följer priserna på vanliga konsumtionsvaror och ‑tjänster.
  2. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet.
  3. Ibid.
  4. Ibid.
  5. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Konsumentprisindex för USA.
  6. Källa: USA:s utrikesdepartement, Office of the Historian, per 2023‑12‑12. ”The Great Depression and U.S. Foreign Policy.”
  7. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Konsumentprisindex för USA.
  8. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Kursavkastning från indexet S&P 500, 1929‑12‑31 till 1933‑12‑31. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
  9. Källa: USA:s utrikesdepartement, Office of the Historian, per 2023‑12‑12. ”The Great Depression and U.S. Foreign Policy” och ”The Great Depression”, Gary Richardson, Federal Reserve Bank of Richmond, 2013‑11‑22.
  10. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet och konsumentprisindex för USA. Påstående om lågkonjunktur baserad på global BNP-tillväxt 2007–2009.
  11. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet.
  12. Källa: FactSet, per 2023‑12‑13. Påstående baserat på indexet S&P 500 (totalavkastning) och indexet MSCI EMU (totalavkastning med nettoutdelning), i lokal valuta, 2007‑07‑16 till 2009‑03‑09 och 2020‑02‑12 till 2020‑03‑23.
  13. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Påstående baserat på euroområdets harmoniserade index för konsumentpriser, nivåerna i november 2023 och december 2019.
  14. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Påstående baserat på USA:s konsumentprisindex, nivåerna i november 2023 och december 2019.
  15. Källa: FactSet, per 2023‑12‑14. Påstående baserat på harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet och konsumentprisindex för USA, december 2020 till november 2023.
  16. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Bruttovinstmarginaler för beståndsdelarna i indexet MSCI EMU, 2023‑09‑30.
  17. Källa: FactSet, per 2023‑12‑12. Bruttovinstmarginaler för beståndsdelarna i indexet S&P 500, 2023‑09‑30.
  18. Källa: Eurostat och FactSet, per 2023‑12‑12.
  19. Källa: Federal Reserve Bank of Atlanta och FactSet, per 2023‑12‑12.

Dela med dig