Fisher Investments Nordens råd: lyssna inte på allt snack om penningpolitiken
Även ECB-ledamöternas uttalanden synas i sömmarna av samma anledning. Både Bank of England och Kanadas centralbank har redan trappat ned på sina kvantitativa lättnader, så många misstänker att fler centralbanker ska följa i deras fotspår, vilket lett till att centralbankernas kommentarer granskas ännu noggrannare än tidigare. Fisher Investments Norden anser att investerare mår bra av att inte lägga alltför mycket vikt vid vad centralbanksledamöter säger – det avslöjar nämligen ingenting om framtiden.
Centralbanksledamöter har genom historien sagt en sak – bara för att sedan göra något helt annat. Ta de före detta Fed-ordförandena Ben Bernanke och Janet Yellen som exempel. År 2012 sade Bernanke att Fed inte planerade att höja de korta räntorna förrän arbetslösheten i USA sjönk under 6,5 procent.[i] När arbetslösheten började närma sig den nivån i början av 2014 ändrade Fed kriterierna för en räntehöjning.[ii] Samma år sade den nyutnämnda Fed-ordföranden Yellen att det skulle komma en räntehöjning sex månader efter att de kvantitativa lättnaderna hade avslutats.[iii] Trots att Fed avslutade de åtgärderna i slutet av 2014 höjde de inte räntorna förrän över ett år senare, i december 2015.[iv]
I Storbritannien hamnade dåvarande centralbankschefen Mark Carney ofta i nyheterna på grund av sin otydliga kommunikation – en parlamentsledamot liknade honom till och med vid ”en opålitlig pojkvän”.[v] Precis som sina kollegor i USA sade Carney 2013 att arbetslöshetssiffran – i detta fall 7 procent – skulle vara den utlösande faktorn för en räntehöjning.[vi] I början av 2014, när arbetslösheten närmade sig den nivån, ändrade Carney villkoren.[vii] Det skulle dröja till 2017 innan Bank of England höjde räntorna.[viii]
Fisher Investments Norden lyfter inte fram de här exemplen för att kritisera specifika ledamöter. Vi vill snarare lägga fram en bredare tes: Bara för att centralbankirer säger att de kommer göra en viss sak betyder det inte att de definitivt kommer göra det. Enligt vår erfarenhet går det helt enkelt inte att förutspå vilka beslut folk kommer fatta. Centralbanker kan mycket väl ändra sig baserat på ny information eller nya förhållanden i ekonomin. Eller helt enkelt ändra åsikt. Vi anser att investerare som fattar beslut enbart baserat på vad centralbankirerna säger utsätter sig för risken att de agerar på en eventualitet – enligt vår mening bygger framgångsrika investeringsbeslut på sannolikheter.
I utvecklade ekonomier fattas de penningpolitiska besluten dessutom av en direktion. Centralbankschefen är bara en person, och har bara en av rösterna. De andra ledamöterna kan tolka de rådande förhållandena i ekonomin på ett annat sätt och ha en annan uppfattning om vad centralbanken bör göra. Ledamöterna byts dessutom ut regelbundet, så det är inte ens alltid klart vilka som kommer fatta de penningpolitiska besluten inom den närmaste framtiden. Bank of Englands chefsekonom och direktionsledamot Andy Haldane meddelade nyligen att han lämnar sin tjänst i juni. Frågan är nu vem som blir hans efterträdare och hur den personen kommer påverka direktionens beslut.[ix] I USA undrar penningpolitiska kommentatorer som vi följer om president Joe Biden kommer ge Powell nytt förtroende som Fed-ordförande när hans mandat löper ut i februari 2022 – och om Powell ens vill fortsätta som ordförande. Med tanke på hur mycket som kan förändras anser vi att det är fåfängt att försöka förutspå vad en liten grupp med ständigt växlande ledamöter kommer göra.
Dessutom behöver investerare inte förutspå penningpolitiska beslut, enligt Fisher Investments Nordens erfarenhet. Våra analyser visar att förändringar i penningpolitiken inte får några förutsägbara effekter på ekonomin eller marknaden. Ta kvantitativa lättnader som exempel. Vi har sett många finansanalytiker som anser att de hjälper ekonomin och marknaden, och att det är negativt om de avslutas. Men när Bank of England avslutade sista omgången av sina förra kvantitativa lättnader i slutet av 2012 tog ekonomin och börsen ingen skada av det.[x] Storbritanniens kvartalsvisa BNP växte under hela 2013, och börsen steg med 19,1 procent samma år.[xi] När ECB avslutade sina kvantitativa lättnader i december 2018 såg man samma sak.[xii] Euroområdets BNP steg under hela 2019, och börserna steg med hela 30,1 procent.[xiii] Om centralbankernas beslut inte automatiskt är bra eller dåliga för ekonomin eller marknaden ser vi inte något större värde i att ens försöka förutspå dem.
Vi anser att det är nyttigt att hålla ett öga på vad centralbankirer gör. Men det är bara en av många faktorer som kan påverka börsen, och enligt vår erfarenhet går det inte att förutspå penningpolitiken. Vi tycker inte att investerare ska haka upp sig alltför mycket på vad centralbankirerna säger, eftersom det kan leda till investeringsmisstag.
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
[i] ”Fed Gives Itself a New Target”, Stephanie Flanders, BBC, 2012‑12‑13.
[ii] Källor: St. Louis Federal Reserve, per 2021‑05‑17. Påstående baserat på USA:s arbetslöshetssiffra på 6,7 procent i mars 2014 och ”Fed Minutes: Committee Agreed 6.5% Threshold Was ‘Outdated,’ Vote to Remove Was Unanimous”, Jeff Cox, CNBC, 2014‑04‑09.
[iii] ”Wall St Drops After Yellen Moves Up Possible Rate Hike”, redaktionen, Reuters och CNBC, 2014‑03‑20.
[iv] ”Fed Ends 6-year Effort to Stimulate Economy”, Patrick Gillespie, CNN, 2014‑10‑29 och ”US Fed Raises Interest Rates by 0.25%”, redaktionen, BBC, 2015‑12‑16.
[v] ”MP Likens Bank of England to ‘Unreliable Boyfriend’”, redaktionen, BBC, 2014‑06‑24.
[vi] ”Bank Links Interest Rates to Unemployment Target”, redaktionen, BBC, 2013‑08‑07.
[vii] ”BoE’s Carney Unveils ‘Next Phase’ of Forward Guidance”, Katrina Bishop, CNBC, 2014‑02‑12.
[viii] ”UK Interest Rates Rise for First Time in 10 Years”, Ben Morris, BBC, 2017‑11‑02.
[ix] ”Andy Haldane to Leave Role as Bank of England Chief Economist”, Richard Partington, The Guardian, 2021‑04‑13.
[x] ”The Bank of England’s Unconventional Monetary Policies: Why, What and How”, Mike Joyce, Bank of England, 2013‑06‑18.
[xi] Källa: FactSet, per 2021‑05‑17. Storbritanniens BNP, förändring kvartal till kvartal, kv. 1 2013 till kv. 4 2013 och avkastning med nettoutdelning från indexet MSCI United Kingdom, i SEK, 2012‑12‑31 till 2013‑12‑31.
[xii] ”ECB Announces the End of Crisis-Era Stimulus, Switches to Reinvestments”, San Meredith, CNBC, 2018‑12‑13.
[xiii] Källa: FactSet, per 2021‑05‑17. Euroområdets BNP, förändring kvartal till kvartal, kv. 1 2019 till kv. 4 2019 och avkastning med nettoutdelning från indexet MSCI European Monetary Union, i SEK, 2018‑12‑31 till 2019‑12‑31.