Fisher Investments omdöme om Italiens statsskuld relativt BNP
Först och främst anser vi att det inte är rimligt att jämföra statsskulden med BNP. Ett exempel: BNP mäter ett lands årliga ekonomiska produktion genom att summera konsumtion, privata investeringar, offentlig konsumtion och investeringar samt nettoexport (export minus import). Men statsskulden ackumuleras gradvis över tid. Det här är att jämföra äpplen med päron – nationalekonomer kallar det för att jämföra lager med flöde, alltså att man jämför en övergripande nivå med aktiviteten under en given period. I ett bolags balansräkning skulle vi jämföra total skuld med totala tillgångar – eller intäkter med räntekostnader.
I Fisher Investments omdömen om statsfinanser jämför vi skatteintäkter (inflöden) med räntebetalningar (utflöden). Det här är att jämföra äpplen med äpplen. Enligt Fisher Investments omdöme om finanshistorien är det få stater som betalar tillbaka skulder årligen – de omsätter obligationer som förfaller till nya. Om man antar att de har tillgång till marknaden för att göra det blir det statens förmåga att betala räntor som blir det viktigaste i bedömningen av skuldens hållbarhet. Om staten skyfflar stora delar av skatteintäkterna på att betala skuldräntor kan det tyda på finansiell stress – och tvärtom om en bråkdel av skatteintäkterna går till att betala av på skulder.
Och i den andan är Italiens statsskuld fortfarande rätt överkomlig. I slutet av december 2025, de senaste tillgängliga uppgifterna, gick runt 14,2 procent av Italiens skatteintäkter till räntebetalningar.[i] För att sätta det i perspektiv är detta betydligt lägre än i mitten till slutet av 1990-talet, då Italien lade över 40 procent av de nationella skatteintäkterna på sina skulder.[ii] Men inte ens detta fick Italiens ekonomi eller börs på fall – Italiens BNP-tillväxt på 1990-talet var i genomsnitt 1,5 procent, och växte under alla utom ett år, medan den italienska börsen steg 240,6 procent under decenniet.[iii] Italiens statsskuld är dessutom mindre betungande i dag än under skuldkrisen i euroområdet, då räntebetalningarna nådde 20,4 procent.[iv] Men även när vi såg rubrikerna varna för stigande 10-åriga räntor ställde landet inte in betalningarna – landet framhärdade, och så småningom backade räntorna. Vår poäng: Om relativt sett dyrare skulder inte visat sig vara ohållbara förut, varför skulle de vara det nu?
Vi anser att investerare tjänar på att tänka på detta när media varnar för höga eller stigande statsskulder i förhållande till BNP – i Italien eller på andra håll. Eftersom statsskulden relativt BNP är en jämförelse mellan äpplen och päron tyder Fisher Investments omdöme om marknadshistoriken på att utbredd negativitet kring skuldkvoten kan vara positivt. Varningar för ekonomiska problem kopplade till stigande statsskuld i förhållande till BNP kan sänka de breda förväntningarna. Det gör det mer sannolikt att ekonomin överraskar positivt. Det är värt att notera enligt oss, eftersom våra analyser visar att börsen rör sig som mest i klyftan mellan verkligheten och förväntningarna. Vi anser att detta är särskilt lämpligt om samma land inte lägger särskilt mycket skatteintäkter på räntebetalningar. En skillnad här kan tyda på underskattad finanspolitisk hälsa – en positiv faktor för marknaden enligt oss.
Fisher Investments analyser tyder på att de framåtblickande marknaderna även kan ge en fingervisning om hur de offentliga finanserna mår. Till exempel steg italienska aktier med 38,8 procent under 2025, betydligt mer än euroområdets börser, som steg med 24,6 procent.[v] Och i skrivande stund ligger de italienska 10-åriga räntorna på runt 3,79 procent – långt under nivåerna 6,0–7,5 procent som sågs under krisen i euroområdet, och till och med under de nuvarande 10-åriga USA-statsobligationsräntorna, som kommentatorer vi bevakar ofta hävdar är världens säkraste skuldpapper tack vare USA:s djupa, likvida skuldmarknader, starka rättssystem och diversifierade ekonomi.[vi]
Enligt vår mening tyder inget av dessa på att en italiensk skuldkris är på gång. I så fall skulle den italienska börsen enligt oss ha prisat in pressen på Italiens statsfinanser långt i förväg – och förmodligen fått den att rasa för flera månader sedan. Och eftersom obligationsräntorna rör sig i motsatt riktning mot obligationspriserna tyder våra analyser på att svaga statsfinanser skulle leda till massförsäljningar av italienska statsobligationer och skicka upp räntorna. Inget av detta syns i dagsläget. Enligt oss tyder detta på att oron för statsskulden i Italien är ännu en sten i orosmuren som börsen klättrar uppför.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments:
Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl och dess filialer i Danmark, Frankrike och Nederländerna använder handelsnamnet Fisher Investments. Fisher Investments står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och är även registrerat som förmedlare hos Commissariat aux Assurances (”CAA”) under CAA-nummer 2020CM004. Fisher Investments registrerade adress i Luxemburg är: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i] Källa: FactSet, per 2026‑05‑12. Italiens räntebetalningar i procent av skatteintäkter, december 1982 till december 2025.
[ii] Ibid.
[iii] Ibid. Indexet MSCI Italy, avkastning med bruttoutdelning, 1989‑12‑31 till 1999‑12‑31. Angivet i lira och euro. Valutafluktuationer mellan liran, euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[iv] Se not ii.
[v] Ibid. Indexen MSCI Italy och MSCI EMU, avkastning med bruttoutdelning, i euro, 2024‑12‑31 till 2025‑12‑31.
[vi] Ibid. Räntan på 10-åriga italienska statsobligationer, 2008‑12‑31 till 2026‑05‑14 och räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer 2026‑05‑14.