Fisher Investments omdöme om liknelsen om det krossade fönstret

Fisher Investments har stött på det här resonemanget i flera olika former. Som tidigare nämnts uppstår diskussionen ofta i samband med stora engångsevenemang som fotbolls-VM eller Taylor Swifts ”Eras Tour”.[i] Många kommentatorer vi följer hävdar att turisternas och fansens konsumtion främjar den lokala ekonomin, eftersom restauranger, hotell och andra i besöksnäringen får merförsäljning som de annars inte skulle ha fått.

Ett annat exempel är återuppbyggnaden efter en naturkatastrof.[ii] Trots att förödelsen efter cykloner, översvämningar, tsunamier eller andra naturkatastrofer är tragisk, har Fisher Investments sett vissa kommentatorer beskriva den efterföljande återuppbyggnaden som ett ljus i mörkret (en tondöv tolkning, enligt oss). Förstörelsen skapar arbetstillfällen för arkitekter, byggföretag, VVS-firmor och andra verksamheter inom reparation och återuppbyggnad. Förespråkarna ser detta som ny efterfrågan, något positivt i allt elände.

Men den franske ekonomen Frédéric Bastiat motbevisade detta för länge sedan. I sin essä Vad man ser och vad man inte ser (”Ce qu'on voit et ce qu'on ne voit pas”) berättar han om en liten pojke som krossar ett fönster hos en bagare.[iii] Vittnena väljer att se det positiva i situationen: reparationen av fönstret innebär att glasmästaren tjänar sex franc, som han sedan spenderar hos andra lokala verksamheter – tillväxt! Men Bastiat argumenterar emot detta. Han menar, att om fönsterrutan inte hade krossats hade bagaren haft ett helt fönster och sex franc att lägga på något annat, till exempel nya skor. Glasmästarens vinst sker alltså på bekostnad av skomakarens, men det ser man inte. Bastiats huvudpoäng är att den här typen av enstaka händelser är ett ekonomiskt nollsummespel som skapar vinnare och förlorare. De skapar i själva verket ingen ny tillväxt, eftersom konsumtionen bara ersätter något som har gått förlorat.

Detta koncept håller än i dag – nästan 200 år senare. Fundera över exemplen ovan för att skapa dig en bild av hur det fungerar. Utan fotbolls-VM eller Taylor Swifts turné skulle fansen ha spenderat sina pengar någon annanstans – kanske på ett museum, en teater eller ett köpcenter i sin hemstad. Efterfrågan skapas inte på nytt, utan flyttas bara runt. Visst, det lokala näringslivets vinster kan vara enklare att se, när besökarna flockas på restauranger och turistattraktioner. Men många tänker inte på att dessa kunder spenderar sina pengar på en annan plats än där de bor. Förlusten man inte ser är den minskade konsumtionen i turisternas hemorter.

Vad gäller naturkatastrofer är de ekonomiska vinsterna från återuppbyggnaden i stort sett en ersättning av förlusterna från förödelsen. Myndigheter och företag investerare visserligen mycket i att reparera skadorna – det positiva som många ser – men detta är i stort sett en ersättning av bostäderna och verksamheterna som förstördes av naturkatastrofen. Det negativa man inte ser, med andra ord. Inget av dessa scenarier skapar någon ny konjunkturtillväxt.

Fisher Investments anser att investerare tjänar på att ha detta i bakhuvudet, eftersom det kan hjälpa dem att se bruset kring denna typ av händelser i ett större sammanhang. Ett exempel är när Brasilien stod värd för fotbolls-VM 2014. Vissa rubriker menade att turneringen skulle lyfta tillväxten, och kan ha inspirerat vissa till att investera på landets börs.[iv] Men det stora evenemanget gav inget lyft för Brasiliens börs. Den backade i själva verket med 2,8 procent räknat i brasilianska realer det året, att jämföra med tillväxtmarknaderna (+5,2 procent) och de globala utvecklade börserna (+9,8 procent).[v] Våra analyser visar att andra faktorer (t.ex. fallande råvarupriser globalt och politiska motvindar) hade större inverkan på avkastningen i Brasilien.

Ett annat exempel är spekulationerna om att återuppbyggnaden efter orkanen Harvey 2017 skulle driva på konjunkturtillväxten i USA.[vi] Vissa investerare försökte tjäna på detta genom att köpa amerikanska aktier inom industri och råvaror, men båda sektorerna gick sämre än den bredare USA-börsen under hela resten av den tjurmarknaden.[vii] Om de hade känt till liknelsen om det krossade fönstret skulle de enligt vår bedömning haft bättre chans att genomskåda bruset och inse att dessa händelser troligen skulle bli ett ekonomiskt nollsummespel – och därmed motstått frestelsen att satsa på dem. Alla dessa händelser är dessutom allmänt kända, så inte ens de företag som vinner på omfördelningen av konsumtionen lär bli några större börsvinnare, eftersom det enligt Fisher Investments analysavdelning är överraskningar som påverkar börserna mest.

Så nästa gång du ser rubriker om potentiella ekonomiska fördelar med ett sportevenemang, en turné eller återuppbyggnaden efter en katastrof, filtrera bort bruset och tänk på Bastiats liknelse. Vi anser att börsen också vet hur det fungerar. Enligt våra analyser är det därför som den sällan reagerar på dessa händelser. Vi rekommenderar investerare att göra detsamma.

Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments:

Facebook: https://www.facebook.com/fisherinvestmentssverige/

Twitter: https://twitter.com/FisherInvestSE

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/fisher-investments-sverige/

Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl och dess filialer i Danmark, Frankrike och Nederländerna använder handelsnamnet Fisher Investments. Fisher Investments står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och är även registrerat som förmedlare hos Commissariat aux Assurances (”CAA”) under CAA-nummer 2020CM004. Fisher Investments registrerade adress i Luxemburg är: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.

Detta dokument utgör Fisher Investments allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.

[i] ”World Cup Predicted to Spark $45B Global Economic Boom – Like ‘Taylor Swift Effect’ on Steroids”, Ariel Zilber, The New York Post, 2026‑06‑19.

[ii] ”How Natural Disasters Affect U.S. GDP”, Ryan Sweet, Moody’s Analytics, 2017‑08‑31.

[iii] ”That Which Is Seen, and That Which Is Not Seen”, Claude Frédéric Bastiat. Läst via Mises Institute 2022‑11‑25.

[iv] ”Here’s How the World Cup Will Boost Brazil’s Economy”, Katie Holliday, CNBC, 2014‑05‑29.

[v] Källa: FactSet, per 2026‑07‑15. MSCI Brazil, avkastning med bruttoutdelning, samt MSCI Emerging Markets och MSCI World, avkastning med nettoutdelning, i brasilianska realer, 2013‑12‑31 till 2014‑12‑31. Valutafluktuationer mellan den brasilianska realen och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.

[vi] Se not ii.

[vii] Källa: FactSet, per 2026‑07‑15. S&P 500, S&P 500 Industrials och S&P 500 Materials, totalavkastning i dollar, 2017‑09‑04 till 2020‑02‑19. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning. En tjurmarknad är en lång period med i allmänhet stigande börs.