Fisher Investments omdöme om strukturreformers begränsade nytta för börsen
Strukturreformer syftar till att ändra ”en ekonomis struktur, den institutionella ramen och den regleringsmässiga ram inom vilken företag och människor verkar”.[i] I stället för att stimulera efterfrågan (t.ex. med finanspolitiska åtgärder som skattesänkningar eller ökade satsningar på stora samhällsprojekt), syftar strukturreformer till att förändra tillgången för att göra det enklare att producera varor och tjänster. Det kan till exempel handla om att förenkla skattesystemet eller arbetslagstiftningen, minska byråkratin, uppmuntra till entreprenörskap eller investeringar genom incitament, bidrag eller lånegarantier och/eller införa lärlingsprogram.
Dessa förändringar kan ge ekonomiska fördelar, fast inte på det sätt som många tror, baserat på Fisher Investments omdöme om diskussionerna kring detta. Strukturreformer kan visserligen leda till ökad konkurrenskraft och produktivitet, men resultaten visar sig oftast inte inom den tidsram som börsen väger in.
Ta Spanien som exempel. I februari 2012 drev premiärminister Mariano Rajoys regering igenom ett omfattande reformpaket för arbetsmarknaden som en del av landets svar på skuldkrisen i euroområdet. En av de största förändringarna var att det blev enklare för företag att säga upp anställda av ekonomiska skäl. Tidigare var det både svårt och dyrt att avskeda personal, även om det fanns ”giltiga” skäl, eftersom arbetstagarna kunde överklaga till en ofta välvilligt inställd arbetsdomstol.[ii] Detta gjorde det svårt för företag att skära ner på kostnaderna under lågkonjunkturer, som enligt våra analyser är ett smärtsamt men ofta nödvändigt steg för att effektivisera och ställa om verksamheten så den kan återhämta sig och expandera i framtiden. Genom att lätta på arbetsmarknadsreglerna ville den spanska regeringen hjälpa företagen att slimma sig när konjunkturläget så krävde.
Men denna positiva förändring för de spanska arbetsgivarna blev inte något lyft för börsen. Sex månader efter reformernas införande hade de spanska börserna fallit med 22,1 procent – betydligt sämre än euroområdet (-5,9 procent) och de globala marknaderna (+1,7 procent).[iii] Och efter ytterligare sex månader var den spanska börsen i stort sett flack (-3,3 procent) jämfört med euroområdet (+8,9 procent) och de globala börserna (+8,5 procent).[iv] Trots en långsiktigt positiv utveckling för den spanska ekonomins konkurrenskraft gick det alltså inte att undvika de omedelbara effekterna på ekonomin och börsen från skuldkrisen i euroområdet.
Indien är ett annat relevant exempel. När premiärminister Narendra Modi tillträdde 2014 drev hans regering igenom flera gradvisa ekonomiska och strukturella reformer. Bland annat gjorde man det enklare att starta företag (genom en digitaliserad registreringsprocess), lanserade startup-program för att stödja nystartade småföretag samt införde en nationell skatt på varor och tjänster. Denna skatt innebar att det tidigare fragmenterade systemet ersattes av ett enklare och mer enhetligt regelverk. Enligt Fisher Investments omdöme var syftet att minska kostnaderna för efterlevnad och effektivisera handeln mellan Indiens delstater.
Reformerna underlättade säkert för indiska bolag, med det vore en överdrift att påstå att de hade några större positiva effekter för börsen på den tiden. Den nya skatten på varor och tjänster infördes den 1 juli 2017. Ett halvår senare hade den indiska börsen gått upp 11,8 procent – något mindre än indexet för tillväxtmarknader (12,5 procent).[v] Och efter ytterligare sex månader var den indiska börsens avkastning (13,0 procent) fortfarande något sämre än de bredare tillväxtmarknaderna (14,8 procent).[vi] Så även om effektiviseringen av skattesystemet var positiv för Indiens näringsliv kunde den inte väga upp för de rådande globala trendernas inverkan på företagens lönsamhet.
Enligt Fisher Investments omdöme om historien tenderar nyttan med strukturreformer att märkas av först på medellång till lång sikt. Men våra analyser visar att börsen bryr sig mer om ekonomiska och politiska faktorer som har en direkt inverkan på bolagsvinsterna under de kommande 3–30 månaderna. Ändrad arbetslagstiftning lär t.ex. inte få en arbetsgivare att omedelbart avskeda eller anställa någon – företagen har annat att tänka på (som att möta kundernas kortsiktiga efterfrågan med befintlig personalstyrka). Och genom att göra det enklare att starta företag kan man få blivande entreprenörer att våga satsa, men det tar tid för nya företag att växa och utvecklas (om de ens överlever) – en process som tar flera år. Även om dessa reformer är positiva för ekonomin, är det alltså inte säkert att de har någon effekt på börsnoterade värdepapper. Ha detta i åtanke nästa gång politikerna pratar sig varma för reformer som ska öka företagens konkurrenskraft. De kan vara positiva, men har troligen ingen större effekt på börsen.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments:
Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl och dess filialer i Danmark, Frankrike och Nederländerna använder handelsnamnet Fisher Investments. Fisher Investments står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och är även registrerat som förmedlare hos Commissariat aux Assurances (”CAA”) under CAA-nummer 2020CM004. Fisher Investments registrerade adress i Luxemburg är: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i mat
[i] Källa: Europeiska centralbanken, per 2017‑10‑18.
[ii] ”Reforming the Labour Market in Spain”, Anita Wolfl och Juan S. Mora-Sanguinetti, OECD, 2011‑02‑17.
[iii] Källa: FactSet, per 2026‑08‑14. Indexen MSCI Spain, MSCI EMU och MSCI World, avkastning med nettoutdelning, 2012‑02‑12 till 2012‑08‑12.
[iv] Ibid. Indexen MSCI Spain, MSCI EMU och MSCI World, avkastning med nettoutdelning, 2012‑02‑12 till 2013‑12‑02.
[v] Ibid. Indexen MSCI India och MSCI Emerging Markets, avkastning med nettoutdelning, 2017‑06‑30 till 2017‑12‑30.
[vi] Ibid. Indexen MSCI India och MSCI Emerging Markets, avkastning med nettoutdelning, 2017‑06‑30 till 2018‑06‑30.