Håll ett öga på inflationen, men stressa inte upp dig än
Definitionen av inflationen
Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån för varor och tjänster i hela ekonomin över en längre period. Eftersom inflation omfattar en mängd olika varor och tjänster kan den påverka olika personer olika mycket. Din personliga upplevelse av inflationen beror på vilka varor och tjänster som du köper ofta. Eftersom inflation är ett så brett fenomen är det svårt att mäta den. Det finns många olika mått som försöker fånga den, bland annat index som följer specifika korgar med varor och tjänster för att återspegla allmänna trender i priserna.
Den verkliga orsaken till inflationen är något som de lärde tvistar om, men Fisher Investments Norden delar ekonomipristagaren Milton Friedmans syn: inflation drivs av för mycket pengar som jagar efter för få varor och tjänster. Om man går enbart efter den definitionen kan det verka rimligt att anta att inflationen kommer stiga nu – och den kanske gör det! Men nedan diskuterar vi varför vi anser att många av dagens farhågor om inflationen kan vara ogrundade.
Svar på några aktuella inflationsfrågor
- Kommer störningar i leveranskedjorna och ökande fraktkostnader att leda till inflation?
Brist på produkter – som halvledare och andra produkter på senaste tiden – kan leda till tillfälliga prisökningar på grund av ledet ”för få varor och tjänster” i ekvationen. Men sådana här brister brukar vara övergående. Bristen på halvledare till exempel beror delvis på bristande produktionskapacitet under nedstängningarna på grund av pandemin, och delvis på ökad efterfrågan på IT-utrustning när många började jobba hemifrån under pandemin. Men de högre priserna lär tala om för tillverkarna att det är läge att investera i utökad produktionskapacitet för att möta efterfrågan. Det kommer så småningom att bidra till ökad tillgång och få priserna tillbaka i balans.
En annan farhåga är att fraktstörningar, som de som orsakades av fartyget som fastnade på tvären i Suezkanalen tidigare i år, kommer leda till högre fraktkostnader och därmed inflation. Men sådana här störningar är också oftast övergående. De kan leda till långa köer av containerfartyg eller lastbilar, men företagen och speditörerna är bra på att jobba sig runt sådana här tillfälliga problem.
- Leder högre oljepriser till inflation?
Tekniskt sett ja, eftersom energi (i form av olja och gas) ingår i många breda inflationsmått. Men många mått har även en ”kärnversion” där man inte räknar in saker som olja och livsmedel, eftersom de priserna ofta fluktuerar på grund av faktorer som är specifika för de marknaderna. En del hävdar att stigande energipriser kan smitta av sig på priserna på andra varor, eftersom företag höjer priserna på sina varor för att kompensera för ökade energikostnader. Men företag som använder mycket olja eller gas håller ofta sina energikostnader stabila med hjälp av terminskontrakt, så därför behöver de inte höja sina priser. Visserligen kan stigande energipriser påverka vissa inflationsmått, men de är inte någon primär drivkraft för systembetingad inflation, och ”kärnmått” kan hjälpa investerare att bedöma huruvida inflationen har en bred bas eller beror på fluktuerande råvarupriser.
- Kommer finanspolitiska covid-stödpaket elda på inflationen?
Många länder har lanserat finanspolitiska stödpaket på grund av pandemin. Det har fått vissa att oroa sig för att staten pumpar in för mycket pengar i ekonomin, mer än vad som skulle motsvara den ökade produktionen, och att detta kommer leda till inflation. I USA till exempel utgörs en betydande del av stödpaketen av direkt ekonomiskt stöd till hushållen. Men de pengarna omsätts inte nödvändigtvis direkt i högre konsumtion och högre priser. Hushållen kan lika gärna använda pengarna till att amortera av på skulder eller bygga på sparkapitalet. Hushållens sparkvot i USA ökade rejält – från 7,2 procent i december 2019 till 13,7 procent i december 2020 – och det tyder på att många gjorde just det i fjol.[i] För att driva på inflationen måste pengar jaga efter varor och tjänster, och hittills har det inte hänt. För att gå tillbaka till exemplet med USA så har penningmängden visserligen vuxit en smula, men omsättningshastigheten för M2 (ett mått på hur ofta pengar byter ägare) är fortfarande nära rekordlåga nivåer.[ii] En så pass låg omsättningshastighet tyder på att den där biten ”jagar för få varor och tjänster” inte är här än.
Figur: Omsättningshastigheten för penningmängden M2 fortsatt låg
Källa: Federal Reserve Bank of St. Louis, per 2021-04-09. Omsättningshastighet för M2 i USA, kvartalsvis, januari 1959 – oktober 2020.
När är det dags för investerare att oroa sig för inflationen?
Inflation är inte nödvändigtvis dåligt för börsen – börsen har faktiskt gått riktigt bra när inflationen har stigit förut. Men inflationen kan vara en risk för börsen och ekonomin, fast kanske inte på det sätt som många tror. Fisher Investments Norden anser att problemen börjar när centralbanker försöker bekämpa stigande inflation genom att höja korta räntor för mycket. Det går till så här:
Normalt tjänar banker pengar från räntorna de tar ut på nya lån. De räntorna ligger oftast i linje med de långa räntorna. Samtidigt betalar de ut ränta på insatta pengar. Den räntan ligger oftast nära de korta räntorna. Därför kan skillnaden mellan långa och korta räntor användas som ett grovt mått på bankernas lönsamhet. När långa räntor är högre än korta har bankerna incitament att bevilja nya lån, och det kan få penningmängden att växa och – observera – det kan få pengar att byta ägare oftare (så att omsättningshastigheten ökar). Den här processen är ofta hur systembetingad inflation börjar.
Men de verkliga problemen orsakas oftast av att centralbankerna reagerar för häftigt på den stigande inflationen. När centralbanker försöker få stopp på inflationen kan de ibland höja de korta räntorna så de blir högre än de långa. Om de korta räntorna hamnar allt för högt ovan de långa och ligger kvar där under en längre period kan det göra det mindre lönsamt för banker att bevilja nya lån, så därför beviljar de färre lån. Det i sin tur gör det svårare för företag och konsumenter att få tillgång till kredit, och det påverkar den ekonomiska aktiviteten negativt i slutändan.
Vi ser visserligen inga tecken på att det här är något som kommer hända inom en snar framtid, men vi anser att centralbankernas åtgärder är oförutsägbara till sin natur och värda att hålla ett ständigt vakande öga på. Som tur är oroar sig fler och fler för inflationen just nu. Vi anser att det är av godo, eftersom marknaderna effektivt väger in all allmänt känd information i priserna, och det förtar det mesta av chockeffekten. Ju fler som följer och pratar om inflationen, desto mindre risk att den kommer som en överraskning för investerarna och centralbankerna enligt oss.
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
[i] Källa: Federal Reserve Bank of St. Louis, per 2021‑02‑10. Hushållens sparkvot, december 2019 – december 2020.