Han sänkte SBB - det döljer sig bakom blankarfirman
En sparkad socialarbetare som använde skadeståndet från arbetsgivaren till att blanka aktier – det är bakgrunden till Viceroy Research som nu sätter press på mångmiljardföretag som SBB och Truecaller. Läs om vad som döljer sig bakom namnet Viceroy.
De har kallats ‘hit squad’ och ”oetiska” av Sydafrikas svar på Stefan Ingves, Lesetja Kganyago. Tyska åklagare har utrett dem för möjlig marknadsmanipulation och här i Sverige har SBB:s starke man, Ilija Batljan, framfört misstankar om att de kan vara kriminella.
Det handlar om Viceroy Research – en grupp bestående av tre analytiker som rört upp starka känslor bland SBB:s och Truecallers ledning och aktieägare efter rapporter som sågar bolagen och dess ledningar vid fotknölarna.
Många är fly förbannade – på Viceroy. Vilket är djupt orättvist, anser grundaren Fraser Perring:
”Om du är investerare i SBB och finner att belåningsgraden är mellan 65 och 70% och Ilija Batljan har sagt att den är 42%. Hur skulle du känna dig?”
Det är uppenbart att frågan är retorisk. Fraser Perring låter genuint upprörd i telefonluren när Aktiespararen når honom. Rösten har fått en gällare klang.
”Men de riktar sin ilska mot oss snarare än mannen (Ilija Batljan, reds anm) som lånat alla pengarna.”
Det ska noteras att Ilija Batljan i sin tur sågar alla Viceroys påståenden om felaktigheter i rapporteringen. Även Truecaller har gått ut med en ”uppdatering” i vilken de hävdar att ”anklagelserna om oegentligheter saknar grund och är osanna”.
Men vi ska inte börja med Viceroys blankarattack mot SBB som inleddes i februari i år, och inte heller med offensiven mot Truecaller som sjösattes 28 september.
Istället börjar vi i december 2016 – på en parkeringsplats utanför en skola i Fraser Perrings Audi.
Bloomberg skriver att Perring precis hade lämnat av sin fyraåriga dotter på skolan och passade på att gå igenom sina investeringar medan bilen fortfarande stod parkerad. Då öppnades plötsligt dörren till passagerarsätet och en man hoppade in. Perring försökte fly, men en annan man såg till att hålla förarsidans dörr stängd.
Enligt Bloomberg hotade männen skada Perrings familj om han inte erkände att han stod bakom en rapport om Wirecard som blankaraktören Zatarra Research publicerat tidigare samma år.
Zatarra hade anklagat ledande personer på Wirecard för bland annat penningtvätt och hävdat att aktierna var ”värdelösa papper”. Rubriken på rapporten löd: “Wide scale corruption and corporate fraud: €0.00 per Share“.
Männen, som enligt Fraser Perring talade med östeuropeisk brytning, visade dokument och bilder – inklusive en bild av Perrings fru.
Och en livrädd Perring – som 2016 fortfarande opererade anonymt – ljög och sa att han inte hade något med rapporten att göra. När männen efter cirka 40 minuter lämnade bilen var han fysiskt oskadd, men skakad.
"Min fru påverkades, mitt barn påverkades och vi var tvungna att ändra det sätt på vilket vi levde. Under de första sex månaderna kände vi oss nästan som fångar, eftersom de sa att de skulle komma tillbaka (…)”.
Det berättade Fraser Perring för Bloomberg två år efter händelsen, i samma veva som han klev ut i rampljuset och gjorde sina första intervjuer.
Men då hade han lämnat Zatarra Research bakom sig och startat Viceroy Research tillsammans med Australienbaserade Gabriel Bernarde and Aiden Lau.
Vid den tidpunkten hade fokus också flyttat till sydafrikanska detaljhandelsföretaget Steinhoff. Samma dag som Steinhoff meddelade att bolagets vd avgick och att PricewaterhouseCoopers hade utsetts för att utreda eventuella "bokföringsmässiga oegentligheter", tryckte Viceroy på knappen och publicerade en 37 sidor lång rapport om hur Steinhoff gjort för att dölja förluster och blåsa upp intäkter.
Hatad och hyllad
Nu kallas Wirecard-skandalen för ”största ekobrottsfallet i tysk efterkrigshistoria” och Steinhoff för ett av de värsta företagsbedrägerierna i sydafrikansk affärshistoria.
På kuppen har Viceroy Research blivit en uppmärksammad spelare i blankaruniversumet – hatad och fruktad men också respekterad och hyllad. Vad man än anser om Viceroy är blankarfaktören omöjlig att ignorera.
Därför blev rubrikerna också stora och svarta när Viceroy publicerade sin första rapport om svenska nummerpresentatörstjänsten Truecaller förra veckan.
Medan Truecaller beskriver sig som ”den ledande globala plattformen för att verifiera kontakter och blockera oönskad kommunikation” kallar Viceroy Truecaller för en ”spionapp” som hotas av ”EU:s GDPR och liknande lagstiftning över hela världen”.
”Det stora problemet är att Truecaller samlat data från hundratals miljoner människor som inte samtyckt till det”, säger Fraser Perring.
Truecallers egen IR-chef Andreas Frid förklarar för Aktiespararen hur det går till när data från personer som inte är användare samlas in:
”När du laddar ner appen från hemsidan utanför EU eller via en del andra mindre app stores så finns möjligheten för en användare att opta-in (klicka i en ruta) där du ger tillåtelse att dela alla dina kontakter med databasen. Anledningen till att du vill göra det är att du vill hjälpa resten av användarbasen genom att fler samtal kan identifieras. Detta är något som givetvis är tillåtet i de jurisdiktioner där möjligheten finns.”
Data från personer som inte har gett sin tillåtelse samlas alltså in. Men enligt Truecaller sker detta i länder där det inte är förbjudet. Och i ett pressmeddelande skriver bolaget att ”anklagelserna om oegentligheter saknar grund och är osanna”.
Du har läst Truecallers svar. Har du fel på någon punkt?
”Nej! Om något är vår research ännu mer bekräftad nu. Marknaden inser det också.”
Truecallers aktiekurs har backat cirka 10% sedan Viceroys rapport publicerades. SBB – som även pressats av höjda räntor och avvaktande obligationsmarknad – har samtidigt handlats ned 75% sedan bolaget hamnade i blankaraktörens skottglugg.
Vad anser du är största problemet med SBB?
”Att de har vilselett marknaden. De har exempelvis inte varit öppna med hur stora lån de i själva verket har”, säger Fraser Perring som – vilket redan nämnts – hävdar att SBB:s belåningsgrad snarare ligger mellan 65 och 70% samtidigt som bolaget rapporterar en belåningsgrad på 42% i första kvartalet och 46% i andra.
Viceroy menar att SBB har ”hackat” sin belåningsgrad sedan runt år 2019 genom att ge ut hybridobligationer för att refinansiera säkrade skulder och obligationslån. SBB klassificerar hybridobligationer som eget kapital vilket innebär att de inte ingår i täljaren vid beräkning av belåningsgraden (total skuld delat på substansvärde). Enligt Viceroy påminner hybridobligationer om skulder – om man ser till kassaflödet – och att de därför bör hanteras som skulder.
”Du kan sätta läppstift på skuld och kalla det eget kapital, men du måste fortfarande betala ränta (eller vad du nu vill kalla det)”, skriver Viceroy.
SBB kontrar med att det inte är kontroversiellt att behandla hybridskulder som 100% eget kapital, och att bolaget aldrig hymlat med att man gjort på det sättet.
Sveriges svar på Islands kollaps
För Fraser Perring är kursraset i SBB ett kvitto på att han har rätt om bolaget. Och han är inte nådig i sin kritik mot bolagets ledning.
”Ilija Batljan är en serielögnare” säger han.
”Vänta så ska jag skicka en lista på alla hans lögner”, fortsätter Perring.
Det blir tyst i luren. Några sekunder senare plingar det till i telefonen. Listan på påstådda lögner är lång. Enligt punkt nummer tolv har SBB lånat 1 miljard kronor för att betala tillbaka obligationslån. Men i själva verket gick bara 250 miljoner till att betala av på lånet och resten användes till rörelsekapital.
”Detta stämmer inte”, meddelar SBB:s IR-chef Marika Dimming via mejl och fortsätter ”ni sprider narrativet utan att kolla fakta.”
Du säger att Ilija Batljan är en serielögnare och skriver på twitter att han är Sveriges version av Islands kollaps. Så här öppet konfrontativa brukar blankare inte vara?
”Men det är fakta!” utropar Fraser Perring och låter återigen genuint upprörd.
”Det kanske verkar konfrontativt för dig. Men orsaken till att Island kollapsade var att de hade lånat för mycket pengar. Han (Batljan, reds anm) har gjort precis samma sak i Sverige – medan han ljög om det. Isländarna ljög i alla fall inte om det – så vitt jag vet.”
Ilija Batljan å sin sida, skräder inte heller orden.
”Det här är ingen lek, utan handlar om väldigt organiserad verksamhet som verkar innehålla kriminella inslag (…)”, har Batljan sagt till Fastighetsnytt.
Batljan skriver på twitter att en viktig fråga är vilka hedgefonder som hade er rapport innan publicering och var i maskopi mer er. Samarbetar ni med andra blankare?
”Kan han bevisa det?”
Men är det sant?
"Nej, det Batljan säger är helt och hållet påhittat."
Anmälan till FI
Kampen förs inte bara i affärspressen och sociala medier. Två dagar efter det att Viceroy publicerade sin blankarrapport, meddelade SBB att man lämnat in en begäran till Finansinspektionen om att inleda en granskning av blankarnas agerande och ”samordna granskningen med Ekobrottsmyndigheten vid behov”.
Finansinspektionen har inte gått vidare med SBB:s anmälan och några uppgifter om att EBM gått vidare med en förundersökning finns inte. Men frågan är var gränsen går. När blir det olaglig marknadsmanipulation?
”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.
Är du rädd att ni riskerar gå över gränsen och göra något olagligt?
”Nej, vi håller bara fast vid vår åsikt”, säger Fraser Perring.
”Gå och fråga samma sak om ABG:s rapport med en riktkurs (för SBB, reds anm) på 65 kronor. Är det kriminellt att ge ut en rapport med en riktkurs på 65 kronor när de vet – eller borde veta – att riktkursen borde vara väsentligt lägre?”
Samtidigt finns det andra som menar att Viceroy agerar nära gränsen för det tillåtna – och kanske till och med passerar den.
I mars 2018 meddelade Reuters att tyska åklagare ska undersöka ”möjlig marknadsmanipulation” av aktier i ProSiebenSat 1 Media efter en kraftig kursnedgång efter en kritisk rapport från Viceroy Research.
Vad hände med undersökningen?
”De lade ner den.”
Hösten 2021 lämnade den österrikiska fastighetsmagnaten Cevdet Caner in en brottsanmälan mot Fraser Perring med anledning av en rapport som riktar sig mot honom såväl som mot fastighetsföretaget Adler Group.
Vad hände med brottsanmälan?
”De avvisade den.”
Förra året bötfällde Sydafrikas finansiella tillsynsmyndighet FSCA, Viceroy och dess partners för "skadliga" och "falska" påståenden om sydafrikanska banken Capitec. Bötesbeloppet uppgick till motsvarande 30 miljoner kronor.
Viceroy hade anklagat banken för att vara en “predatory lender” och för att använda sig av “loan shark tactics”. FSCA noterade att blankarrapporten utlöste ett kursras på närmare 25%.
Fraser Perring säger till Aktiespararen att Viceroy har överklagat böterna, och i media har blankarfirman försvarat sin Capitec-analys med näbbar och klor.
Tar den mediala och juridiska smällen
Efter Capitec och Steinhoff hade Viceroy rört upp så mycket sydafrikanskt damm att BLSA, en sammanslutning av Sydafrikas största företag, bestämde sig för att beställa en rapport om Viceroy av researchfirman Intellidex.
Rapporten målar inte helt oväntat upp en mindre smickrande bild av Viceroy. Men en del av informationen bekräftas även av andra källor.
Fraser Perring presenteras som en före detta socialarbetare som fick sparken 2014. Efter en utfrågning av ”Health and Care Professions Council” i Storbritannien befanns Perring skyldig till tjänstefel och oärlighet när han försökt dölja detta tjänstefel.
Perring jobbade som barnskyddsombud vid Lincolnshire County Council och underlät att kontakta ett fosterbarns ”utökade familj” för att ordna ett alternativt omhändertagande.
”Jag uttryckte oro över att vissa myndighetspersoner tillät att barn bodde tillsammans med personer som var i riskzonen gällande att utnyttja barnen sexuellt. Och istället för att göra det rätta och beskydda barnet, attackerade de mig”, säger Fraser Perring.
Senare kom parterna, Fraser Perring och Lincolnshire County Council, fram till ett förlikningsavtal som ska ha gett Perring 24 000 pund.
De pengarna blev startkapitalet för blankningsaffärerna, säger Perring.
Har du någon utbildning i finansiell analys?
”Nej, jag är självlärd.”
Inte heller Perrings kollegor, Gabriel Bernarde and Aidan Lau, synes ha varit särskilt etablerade i branschen när Viceroy publicerade sin första rapport i december 2016.
Bernarde och Lau var mellan 22 och 23 år gamla när blankningsaktören sjösattes. Aidan Lau har inte angett någon annan arbetslivserfarenhet än Viceroy på sin Linkedin-sida. Gabriel Bernarde har jobbat närmare fem år på finansiella rådgivningsfirman Ferrier Hodgson, först som junior revisor och sedan som analytiker.
Rapporten ger också ett möjligt svar till en fråga som har diskuterats på Aktiespararens redaktion: Varför listas inte Viceroy bland de största blankarna? De hörs och syns ju mest av alla.
”Vi kan inte definitivt avgöra hur Viceroy tjänar pengar på sitt arbete. Som en oregistrerad enhet skulle Viceroy inte kunna öppna konton hos välrenommerade mäklare för att möjliggöra någon betydande handel som den utger sig för att göra”, skriver rapportförfattarna och spekulerar i att huvudmännen handlar i eget namn.
Men att personerna bakom Viceroy skulle handla i sina egna namn, förnekar Fraser Perring.
”Vi har ett Viceroy-konto.”
Men hur mycket kapital Viceroy själva har att spela med är oklart. Viceroy research LLC registrerades först i maj 2019 I Delaware, USA, där årsredovisningar inte behöver vara offentliga. Om Viceroy research tillhandahåller en årsredovisning kan Aktiespararen inte hitta den.
Författarna spekulerar också i att Viceroys ”grej” är att generera publicitet och vara den aktör som tar den mediala och juridiska smällen, och som andra mer diskreta blankningsaktörer kan gömma sig bakom. När de mer etablerade blankningsaktörerna sedan tjänar pengar på att Viceroys slår hårt på den mediala trumman, får Viceroy betalt.
”Bullshit!” säger Fraser Perring om påståendena i Intellidex-rapporten. ”Det är ett stycke som betalats av Capitec (den Sydafrikanska banken, reds anm) och en tidigare affärspartner som inte betalade sina räkningar.”
Bitcoin är shitcoin
På twitter presenterar sig Fraser Perring som en ”persecuted” analytiker. Men än är han inte redo att byta jobb.
Har ni hittat ert nästa ”offer”?
”Ja, tre stycken.”
Vad kan ni säga om dem?
”De är baserade i Europa. Det är det enda jag säger.”
Har ni stängt era positioner i SBB?
”Näpp.”
Vad väntar ni på?
”Jag anser att SBB är värt 6 till 8 kronor – på en bra dag.”
När jag ändå har dig på tråden - vad är din syn på Bitcoin?
”Jag kallar det för ”shitcoin”. Det är ett fullständigt jävla bedrägeri. Om du inte kan se det, inte röra vid det och enda syftet är att försöka ersätta centralbankerna – it’s a piece of shit.
Det sägs att ni har blankat Tesla?
”Ja. Det är ett skitföretag. Innovationen är fantastisk medan genomförandet är väldigt dåligt. Elon Musk borde vara teknisk chef, inte vd eller ordförande.”
Har du sett filmen The Big Short (som handlar om hur ett antal personer satsade på att amerikanska bostadsmarknaden skulle krascha)?
”Yep. Det är en briljant film som summerar allt. Du gör så mycket research som möjligt. Och håll dig till fakta. Har du inga fakta som talar för blankning – blanka inte aktien.
Blankarna i The Big Short mådde väldigt dåligt under en period – till dess det visade sig att de hade rätt.
”Ja, men det gör vi också. Det är samma med oss.”