Heta investeringar i hållbar bransch
Klockan klämtar för klimatet. Efterfrågan på energi ökar snabbare än sol och vindkraft. Här är tipsen som hjälper dig att investera i hållbar energi.
Är du hållbar lille vän? Frågan blir allt mer angelägen för att vi ska leva med gott samvete och anseende. Den är outgrundlig och ångestframkallande.
Många som köpte en miljöbil för några år sedan, och premierades för valet, dömdes ett par år senare ut som miljöbovar. Den som i dag köper en elbil uppmärksammas på att vårt elnät via undervattenskablar är uppkopplat mot den koldioxidstinna, tyska brunkol som tidigare ägdes av Vattenfall. Ju fler elbilar på svenska vägar desto större behov av brunkol. Tysklands över 100 brunkolsverk ska avvecklas men successivt under perioden 2022–2038.
Samvetet kan dövas genom klimatkompensation. Det är särskilt populärt bland flygresenärer. I en vända till Palma släpps 409 kilo koldioxid ut enligt kalkylatorn som Transportstyrelsen hänvisar till. Ett par klimatkompenserande hundralappar skickas till nätsidor för vidare befordran till trädplantering, solceller och andra projekt i länder som Indien. Hur stor del som försvinner på vägen dit och vilken nettoeffekten blir på plats är svårbedömt.
Statsanställda som flyger i tjänsten vill kompensera med slantar från statskassan. Det gäller inte ännu. Men SAS lämnar redan en ångestdämpande, förvisso opersonlig, slant när eurobonusmedlemmar flyger.
Att köpa utsläppsrätter från EU:s system och registrera dem som förbrukade i syfte att krympa utrymmet för koldioxidutsläpp var en begåvad möjlighet för privatpersoner och andra att kompensera på. Men det visade sig att systemet var riggat. Industrin fick tillgång till fler rätter än den behövde. Effekten uteblev och Naturskyddsföreningen, som agerat mellanhand, gav upp i fjol.
Hushåll sparar sedan länge på el genom att släcka lampor, sänka värmen, spara på varmvatten, installera luft- jord- eller solvärme. Men, lille vän, det blir inte så lönsamt eftersom elbolagen flyttar avgifterna från rörliga till högre och fasta.
Enligt FN:s Parisavtal från 2015 har länderna gjort åtaganden för 2020 och framåt. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 45 procent, jämfört med 2010, fram till 2030 och nå noll (netto) 2050 för att målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader ska nås.
Målet anses inte omöjligt men även om vi klarar det är de negativa effekterna, enligt FN, betydande: Polarisar och glaciärer smälter, havsnivån stiger och 70–90 procent av alla korallrev dör. Smärtgränsen, alltså värre, enligt Parisavtalet var 2 grader fram till nästa sekelskifte.
På decembermötet i Katowice enades länderna om regelverken för att infria Parisavtalet. Ett bekymmer för många är att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Chansen att klara smärtgränsen anses vara 5 procent. Tågresande, 15-åriga Greta Thunberg steg fram i Katowice. Hon höll ett närmast revolutionärt tal mot världsledares gröna ekonomiska tillväxt och vuxenvärldens slapphänthet. Alla måste förstå att krisen redan är här och vi måste dra i handbromsen nu.
– År 2078 firar jag min 75-årsdag. Om jag har barn kommer de kanske att tillbringa den dagen med mig. De kommer kanske fråga mig om er och varför ni inte gjorde någonting medan det fortfarande fanns tid att agera.
Nobels fredspris går nog till Sverige i år. Före dess, i september, hålls ett nytt FN-möte och där har generalsekreterare António Guterres flaggat för att ambitionerna behöver höjas och åtgärder tidigareläggas i vad som ska beskrivas som en tävlan mellan länder, företag, städer och medborgargrupper.
Om ”made in USA”, ”made in China” eller enskilda varumärken bojkottas av konsumenter på grund av bristande klimatåtgärder kommer måltavlorna att agera även om ledare som Donald Trump är skeptiska. USA lämnade Parisavtalet 2017. Ivanka kan komma att behöva ta tydligt avstånd från pappa och inför valet 2020 bejaka demokraternas ”Green New Deal”.
Det råder inget tvivel om att hållbarhet ligger alltmer i tiden. Som investerare finns effektivare och mer intressanta sätt att bidra på än att köpa fribiljetter på nätet. Att satsa på trenden är rätt, i dubbel bemärkelse: etiskt och ekonomiskt.
Generellt handlar det om tre områden: förnyelsebar energi, energieffektivisering och växande skog. Den som på tekniksidan träffar rätt gör en lönsam insats för miljön. Men det är lite grand som med biotech: sannolikheten för att ett enskilt bolag med ung teknik lyckas är låg.
En portfölj med flera aktier, eller en fond, löser det problemet. Styrkan i trenden gör allt från konsultbolag till konsumentvarumärken som hakar på till intressanta aktieinvesteringar. Greta har rätt: agera nu.