Aktiespararna

Kostsam kamp om kassakon

Av Redaktionen
12 juni 20183 min lästid
Frågan är hur mycket storbankerna är beredda att släppa ifrån sig av marknaden för att försvara sina mycket höga marginaler.

Efter uppmärksamheten kring sajten Enkla, bolag som Hypoteket, Avanza med sitt Stabelo, Nordnet och den gamla jordbruksfinansiären Landshypotek, är det lätt att få intryck att storbankernas mycket viktiga och lönsamma bolåneaffär är i gungning.

Att bankerna numera måste släppa ifrån sig den information de har om sina kunder till konkurrenterna sänker också tröskeln för dem som vill in.

Med tanke på lönsamheten är det nästan konstigt att inga nya aktörer hittills fått fäste på den svenska bolånemarknaden. De mindre nischbankerna som Skandia­banken, Länsförsäkringar Bank, Danske Bank och statliga SBAB har visserligen vuxit lite snabbare än marknaden som helhet.

Sedan 2010 har deras marknads­andelar ökat med 4 procentenheter. Andra nischbanker, som Ikano och ICA-banken, som också erbjuder bolån har knappt kommit någonstans. Samtidigt har inte en enda etablerad internationell aktör tagit sig in på marknaden.

Men utmaningarna ska inte underskattas. Uppläggen är kanske mindre bra än vad de ser ut vid ett första ögonkast. Enkla, som drivs av bolaget Simplex AB, och som har fått mest publicitet har tagit på sig den största utmaningen. De ska, efter amerikansk modell, värdepapperisera sina lån.

Förutom att detta är ett hyfsat juridiskt komplicerat och initialt kostsamt upplägg, så ska de också försöka skapa en marknad för dessa obligationer. Försök gjordes redan i mitten på 90-talet, där bland annat SEB var med, men den marknaden självdog. Även på andra europeiska marknader, som Holland, har det visat sig mycket svårt att sälja in dessa obligationer. För kunderna måste den begränsade löptiden som Enkla erbjuder, 3 år, vara ett stort aber. Vad händer om Enkla inte kan ta upp nya lån?

Hypoteket, som ägs av Schibsted, har en annan modell där de överlåter lånen till en bolånefond som finansieras av några pensionsfonder, som de inte vill berätta vilka de är. Löptiden är här 15 år. Fördelarna för finansiärerna är att de får en högre avkastning än den negativa ränta som de får om de köper bankernas obligationer. De tar emellertid på sig kreditrisken och de får en mindre likvid tillgång.

De övriga utmanarna som Avanza med sitt Stabelo, Nordnet och Landshypotek bygger på den traditionella bankmodellen, varför de helt enkelt är beredda att ta en lägre lönsamhet än storbankerna för att prisa sig in.

Samtidigt är det svårt att se att dessa skulle kunna rubba storbankernas positioner i grunden. Deras bolåneverksamhet är redan i dag en lågkostnadslåda.

Om de skulle se att fördelarna med att värdepapperisera sina lånestockar, som Enkla, så har de den möjligheten också. Och då att göra det i skala som kan skapa en marknad. Den stora utmaningen för bankerna är mest hur mycket de är beredda att släppa ifrån sig av marknaden för att försvara sina mycket höga marginaler.


Dela med dig