Lista: Aktierna som gynnas av höga elpriser

Basindustrin brukar drabbas när konjunkturen viker, men i den här krisen har flera svenska bolag fått en strukturell fördel med anledning av att el- och gaspriser gått genom taket.

Vissa bolag är nämligen till stora delar självförsörjande avseende energi, andra ligger i norra Sverige och kan dra nytta av den goda tillgången på el från vattenkraft.

SCA

”Om man vill investera i energiproducerande industri med lite storlek – då är faktiskt SCA ett alternativ. Totalt sett producerar bolaget ungefär lika mycket energi som ett kärnkraftverk”, säger Oskar Lindström, analytiker på Danske Bank.

Främst handlar det inte om att SCA tjänar stora pengar på att sälja energi direkt – även om bolaget faktiskt säljer en viss mängd bioenergi och el till nätet.

”De högre energipriserna tvingar de energikrävande pappersproducenterna på kontinenten att höja priserna på papper. SCA, som till stor del är självförsörjande på energi, har inte fått motsvarande kostnadsökningar. Så SCA får betalt bland annat i form av högre papperspriser”, säger Oskar Lindström.

Enligt statistik som Nordea sammanställt är SCA ett av Nordens mest energiintensiva företag (se tabell), men med en självförsörjandegrad på över 80%.

Enligt årsredovisningen för 2021 producerade SCA 1,4 TWh elektricitet varav 0,4 TWh såldes externt. Bolaget producerade också 11,7 TWh bioenergi, varav närmare 80% användes i bolagets egna anläggningar och drygt 20% levererades till externa kunder.

Dessutom sålde skogs- och pappersmassabolaget 0,47 TWh fjärr- och spillvärme. Östrands massafabrik levererar exempelvis fjärrvärme till Sundsvalls och Timrås fjärrvärmenät.

Stora Enso

Snart kommer Stora Enso – när bolaget enligt planerna sålt av fyra pappersanläggningar – ha en självförsörjandegrad avseende den totala energin på runt 80%. Tittar man bara på elektricitet väntas skogsindustribolaget bli självförsörjande till 97% under 2023 då det nya kärnkraftverket Olkiluoto 3 beräknas tas i kommersiell drift i slutet av december.

Via skogsindustribolaget kan investerare nämligen bli delägare i ett kärnkraftverk. Stora Enso äger 15,6 % av finska energiföretaget Pohjolan Voima som i sin tur äger kärnkraftverket Olkiluoto. Genom sitt ägande har Stora Enso rätt att till anskaffningsvärde få 8,9 % av den elektricitet som produceras vid kärnkraftverket samt 20,6 % av elektriciteten som kommer från företagets vattenkraftanläggningar.

BillerudKorsnäs

Bolaget har en något lägre självförsörjandegrad än exempelvis SCA – ”bara” runt 43%. Egenproducerade biobränslen står för majoriteten av den egna energiproduktionen. Men bolaget producerar även stora mängder ånga och elektricitet.

Totalt används mer än 16 TWh energi. Cirka 1 TWh av energiproduktionen säljs till externa parter i form av fjärrvärme, ånga och el. Vid produktionsenheten i Gävle finns samarbetsarrangemanget Bomhus Energi, som levererar fjärrvärme till externa parter. En andel av den fjärrvärme som koncernen säljer till externa parter utgörs av spillvärme från bolagets produktionsprocesser.

Holmen

Bolagets självförsörjandegrad avseende el uppgår till drygt 50%.

”Vi använder restprodukter i våra kartong- och pappersbruk. Dessutom är vi hel- eller delägare i 21 vattenkraftverk. Det största är Harrsele i Umeälven. Vi har också två vindkraftparker – en i Uppland och en i Västerbotten. Den senare invigde vi i våras. Vad gäller egen vatten- och vindkraft producerar vi drygt 1,7 TWh i år”, säger Per Mårtensson kommunikationschef på Holmen.

”Det är alltid bra att ha kontroll över råvarorna – oavsett om det är skog eller energi. Och i ett läge när råvarupriserna stiger är det så klart ännu viktigare.”

Holmen planerar också att öka elproduktionen.

”Vi skulle jättegärna vilja bygga mer – framför allt vindkraft som vi kan bygga på vår egen mark. Vi har flera projekt på gång men tyvärr är tillståndsprocesserna så långa att det inte går så snabbt som vi skulle vilja.”

Är den långsiktiga planen att bli helt självförsörjande?

”Självförsörjande är inget mål i sig. Men vi vill öka den egna energiproduktionen. Hur mycket – det har jag ingen siffra på”, säger Per Mårtensson.

Boliden

Gruv- och smältverksföretaget Boliden har utvecklats bättre än många konkurrenter.

”Smältverken - framför allt zinkproduktionen – är oerhört energiintensiva. Och vi har under lång tid jobbat med långsiktiga elavtal vilket emellanåt kostar pengar men som i den här situationen är väldigt bra. Det är ganska många konkurrenter i Europa som antingen fått reducera sin produktion eller stänga ned den helt”, säger Klas Nilsson, kommunikationschef på Boliden.

Hur långa avtal pratar vi om?

”Det är olika, men det är alltifrån några år till 15 år. Vi har bland annat gått in och köpt substantiella delar av olika vindkraftsparkers produktion. Sådana avtal har vi både i Finland och Sverige.”

Att Boliden har stora delar av verksamheten i norra Sverige är också en fördel i dagsläget.

”Där är energisituationen något bättre. I norra Sverige har vi Boliden-området, Rönnskär och Aitik. Vattenkraften är väldigt viktig. Exempelvis har vi en kabel som går direkt från ett vattenkraftverk till Aitik i Gällivare. Det är likadant när vi tittar på Norge där vi har ett zinksmältverk strax söder om Bergen. Så vattenkraften har tjänat elintensiv industri väl. Våra konkurrenter har inte alls samma situation.”