Malmqvist: ”Aktierna är intressanta”

Roger Gardstig: Hej! Tack för dina analyser som är väldigt informativa och pedagogiska. Har bland annat Loomis, Securitas, SOBI och funderar på att plocka in Astra i rekylen. Dessa borde kunna ha en chans i stöket. Vilka sektorer tycker du är intressanta just nu?

Peter Malmqvist: Hej Roger! Jag tycker lönsamma bolag i ”exportsektorn” är mest intressanta, eftersom de tjänar kopiöst på den ursvaga svenska kronan. Hur länge kronan kommer att vara svag (och kostnaderna i Sverige följaktligen låga) styrs av Riksbanken. Så länge de håller lånekostnaderna lägre än alla andra länder i världen, undantaget Schweiz, kommer svenska storföretag att låna i svenska kronor och utländska kapitalförvaltare att spekulera i den stora ränteskillnaden mellan Sverige och andra länder. Då hålls kronan svag. Jag har inte några uppfattningar om enskilda svenska företag (som AZN), men försöker göra vissa rankingar, baserade på olika parametrar. I en av dess föll inte Astra Zeneca väl ut – svag vinstutveckling (inkl e.o-poster) och bra kursutveckling de senaste året gav en dyr aktie.

Janås: Varför köper vi dåliga företag dyrt utomlands och samtidigt säljer alla våra innovativa svenska företag billigt? Varför satsas inte våra pensionspengar i företag som långsiktigt ger arbete här i Sverige och varför satsar inte våra AP-fonder i svensk vindkraft och förnybar energi? Vore tacksam för ett svar. Mvh Janås PS Positivt att Peter Malmqvist har kommit till Aktiespararna.

Peter Malmqvist: Hej Janås! Företagsförvärv är en del av det globala maskineriet. Alla länders företag köper av varandra och alla köper dyrt, ännu dyrare om de köper börsföretag, eftersom det alltid innebär en premie. Svenska företag är inte annorlunda här än andra länders, men jag tycker faktiskt att svenska företag, som grupp, verkar var bättre än många andra länders företag, på att få vettig lönsamhet i förvärven. En riktig väckarklocka var Fords köpa av Volvo och GM:s köpa av Saab. En annan väckarklocka är amerikanska GE, som under 25 år var världens okrönte förvärvskung, men numera kravlar i smutsen för att skala fram en långsiktigt hållbar kärna i allt de som de köpt. Jag tror att svenska företagsledare i allmänhet är bättre rustade att ta hand om förvärv än stora länders ledare, helt enkelt för att de är mindre ”politiska” i sin företagsledarroll och mer ”hands on”. Mindre Private Jets, kort sagt. Dessutom har vi en bra tendens att faktiskt inte vilja ha alltför stora företag under en hatt. Det blir ineffektivt. Stora länders företagsledare, även amerikanska, verkar mer räkna anställda och storlek, än effektivitet och avkastning. Jag är därför inte lika negativ till de förvärv som görs i svenska företag, men jag har en grundregel: Stora ”strategiska” förvärv av andra börsbolag är jag skeptisk till. Aktier i den typen av köpande bolag blir ingen bra affär. Den typen av förvärv tror jag är omöjliga att få lönsamma. 

Lars Carlsson: Brexit och pundförstärkning. Marknaden tror på en positiv lösning. Din kommentar?

Peter Malmqvist: Hej Lars! Det har kommit signaler via brittiska media de senaste två dagarna att en del av premiärminister May’s konservativa kollegor inte kommer att rösta emot hennes förslag. Det tror jag förklarar det du pekar på. Jag tror det är önsketänkande. EU-vänner och EU-motståndare verkar lika förbannade båda två, på det avtal som hon slutit med EU, varför det är svårt att se en majoritet för förslaget. I grunden tror jag hela situationen bottnar i att troligen nio av tio parlamentsledamöter inte tror att det går att genomföra en lyckosam Brexit. Den brittiska debatten året innan omröstningen i juni 2016, hölls i ett läge då Donald Trump var en konstig kille, med kul hår och en egen TV-show. Britterna trodde då att USA (som drar ungefär 7-8 procent av handeln) kunde kompensera för EU (som har ungefär 35 procent), eftersom de alltid haft ”ett speciellt förhållande”. Sedan blev den där kuliga killen president och började med att behandla brittiska politiker som småpojkar/flickor. Nu är det få som tror att britterna har något speciellt förhållande med USA, i alla fall inte med mindre än att brittiska politiker applåderar alla tilltag som den där killen med konstiga håret lägger upp på bordet. Nu pratar de mest extrema EU-motståndarna hellre om ett självständigt Storbritannien, fria att själva sluta sina avtal med vem de vill, än sitt speciella förhållande med USA. I själva verket inser alltfler britter att de är ensamma. Visserligen framskymtar Kanada och Australien i kulisserna, som några sorts partners, men de har bara någon procent var av britternas handel. De är irrelevanta. Nej, jag spårar panik i parlamentet, som jag inte kommer tror har löst sig till imorgon kväll, när omröstningen skall ske. Fortsatt svagt pund ligger i mina prognoser (mot euron). 

Tommy: Hej, vad tror du om olje och råvarubolag framgent?

Peter Malmqvist: Hej Tommy! Även detta svar hänger på min tro att USA:s president dämpar handelskriget med Kina (se tidigare svar). Då dämpas den akuta oron för tillväxten, vilket borde få fart på oljepriset. Eftersom det finns en ganska bra följsamhet mellan metallpriserna och oljepriset, borde detta även gynna metallföretag (gruvbolag). Om däremot USA intet trappar ner handelskriget, då kan du sätta ”inte” framförallt jag skrivit ovan. Det är tråkigt att så mycket hänger på en person, med det är en unik situation vi upplever. Jag försöker rätta mig efter den.

Gunilla Andersson: Peter, jag har mycket pengar i Kinafonder som jag ligger back på. Vad tror du om Kina?

Peter Malmqvist: Hej Gunilla! Kinafonder är extremt svårt. Det beror på att det är svårt att förstå vilken koppling bolagen i fonden har till fastlands-Kina, som ju är det område där den extrema tillväxten finns. Som framgår av mitt svar på annan plats, tror jag att USD:s president kommer att trappa ner handelskriget mot Kina. Då borde dina Kinafonder få en bra skjuts. Behåll dem. Jag har ett helt annat svar också. Det faktum att du ställer frågan, visar att du är bekymrad över dina Kinafonder. Du säger att du har "mycket pengar" i dessa (det är ju ofta då hjärnan börjar gå runt, runt, runt...). Om det är så, är risken att det börjar påverka din tillvaro på andra sätt. Då bör du minska innehavt. Jag anser att en reduktion på 20-25 procent, brukar ta bort en del av den akuta oro man ibland kan känna för placeringar som går fel (jag gör naturligtvis inga dåliga affärer, men jag har hört om andra – he, he, he..). Sälj dock aldrig allt, för om det vänder uppåt går hårt pressade placeringar snabbt upp och då blir du deppig av det skälet.

Johan Högberg: Hej Peter! Vad tror du om USD/SEK kommande året?

Peter Malmqvist: Hej Johan! USD/SEK måste delas in i USD mot resten av världen och SEK mot euron. USD håller sig stark under året (mot euron), om USA:s president gör en omvändning och trappar ner handelskriget med Kina. Jag tror det är möjligt, som framgår av ett annat svar. Då kommer räntorna att höjas, vilket bidrar till en stark dollar. Räntorna höjs för att tillväxten fortsätter att vara stark, vilket också är bra för dollarn. Om presidenten går åt andra hållet, då går dollarn ner mot euron. Svenska kronan går upp mot euron (och följaktligen mot USD) om Riksbanken fortsätter att höja räntorna. Det förutsätter en inflation på ungefär nuvarande nivå, vilket jag inte tror kommer inträffa. Skälet är att oljepriset är ganska lågt i ett årsperspektiv och det drar ner den internationella inflationen, liksom den svenska. En fortsatt låg styrränta håller då ner kronan mot euron. Om jag däremot tittar på långsiktiga trender, borde en det kosta ungefär 6:50-7 kronor att köpa en dollar och det borde kosta ungefär 8:50-9 kronor att köpa en euro. Följaktligen är kronan mycket svag, vilket gynnar svenska exportföretag. Trots kursraset i fjärde kvartalet, borde därför verkstadsaktier vara vinnare med ovanstående årsprognoser.

031-spararen från Örgryte: Hej, Peter! Hur ser du på den makroekonomiska utvecklingen just nu och dess påverkan på börsen 2019?

Peter Malmqvist: Hej 031:an! Jag är faktiskt ganska optimistisk till utvecklingen under våren. Jag tror den amerikanske presidenten tvingas tänka om, vad gäller Kina-tullarna. Han har visat sig mycket påverkbar, vad gäller nedgångar på aktiemarknaden, att han nog är ganska omskakad av höstens händelser. Vi får se den 2 mars. Om han inte svänger om är jag extremt pessimistisk. Ett utökat handelskrig kommer att sänka världsekonomin och då är det dags att sälja sina aktier igen. Därför hänger nästan hela mitt scenario på USA:s president. Den andra huvudfrågan, som pressar Europa, är Brexit. Här är jag mycket pessimistisk. Det finns nämligen inget utfall som enar den brittiska nationen. Det nuvarande avtalet har väckt så förödande publik kritik, från både Brextieers, som Remainers. Det har skapat en spricka i det brittiska samhället som kommer ta många år att få ihop igen, oavsett utfall. Prislappen heter ett svagt pund och svag tillväxt. Den snabbaste lösningen vore ett nytt Brexitval, som röstade kvar nationen i EU. Det tror jag faktiskt blir fallet. Det fixar inte spänningarna, men gör att företagen och privatpersoner vet vad som gäller. Om Theresa May’s avtal röstas igenom imorgon, blir det halvkris och om britterna går in i ett avtalslöst tillstånd med EU efter den 29 mars, blir det totalkris. Då skulle jag sälja en hel del aktier. 

Matilda: Varför är bilmarknaden så omtalad just nu? Hur mycket betyder det som sker på den för aktiemarknaden?

Peter Malmqvist: Hej Matilda! Bilmarknaden är alltid intressant. Den är ett av naven i den globala ekonomin. Bilar och bildelar är den näst viktigaste handelsvaran, världen över, efter olja. Bilmarknaden driver fram teknologi, materialteknik, energieffektivitet, produktionsmetoder och mode (ja, faktiskt) på ett sätt som ingen annan industri. Jag följer den mycket noggrant och har gjort sedan mitten av 80-talet. Bilmarknaden står nästan alltid i fokus, men det är två trender som gjort att det skrivits om den mer än tidigare. Dels problemet med den globala uppvärmningen, som verkade ha kommit en bra bit på väg mot en lösning, genom allt bättre dieselmotorer. Dels det ofattbara fusk som Volkswagen (och som det verkar, även andra tillverkare) genomfört vad gäller NOX-testning av dieselavgaser (avslöjandet ofta kallat ”dieselgate”). Det dödsskallemärkte dieselmotorn, efter tio års kraftfull expansion, vilket skapade mycket stora problem för, särskilt de tyska biltillverkarna. På mycket kort tid (vilket inte lyckats, riktigt) har tillverkarna fått gå över till främst elhybrider, baserade på bensinmotorer. Jag bedömer att det skapa mycket stor osäkerhet kring bilföretagens aktier. Jag är däremot mer tveksam till de enorma resurser som satsas på renodlad eldrift, eftersom min bedömning är att vi inte har kapacitet för detta. Det krävs t ex ungefär tio gånger så mycket aluminium i en renodlad elbil, som i en vanlig förbränningsbil (batterilådan blir själva ramen i bilen) och det klarar vi inte att få fram i stor skala. Totalt sett bedömer jag bilföretagen vara på väg att klara den akuta dieselkrisen, varför jag tycker att aktierna är intressanta som placering.

Gustav: Hej, Peter! Vilka värderingsmått tycker du är mest intressanta att använda sig av i samband med analys av en aktie?

Peter Malmqvist: Hej Gustav! Jag jobbar själv väldigt mycket med p/e-tal och vinstprognoser ett år framåt i tiden. Jag är mest entusiastisk till bolag som ligger kring genomsnittet (som idag är ungefär 14), plus/minus 2 enheter och har en genomsnittlig avkastning på eget kapital (ungefär 14 procent idag). Jag tycker det är intressant att följa dessa bolags kvartalsrapporter och jämföra med de prognoser, som jag själv (eller om det finns) andra analytiker har lagt på bolaget. Sviker bolaget tre kvartal i rad, skulle jag sälja och omvänt om de överraskar positivt. Tyvärr hinner jag inte göra den här typen av analys på särskilt många bolag, men om jag koncentrerade mig mer på enskilda aktier, är det denna metod som skulle dominera.

Transistor: Jag har ett sommarhus med 30 procent belåning och en lägenhet i mindre stad i Sverige som jag nyligen köpt. Hur orolig bör jag vara för bostadsmarknaden och amorteringskravet? Hur långt kommer priserna falla?

Peter Malmqvist: Hej Transistor! Just nu tycks det som att uppgörelsen med S skulle ta bort avgiften på Uppskovsbeloppet och det bedömer jag som mycket positivt för bostadsmarknaden och byggandet. Det är dock möjligt att en efterföljande starkare bomarknad tvingar Riksbanken att höja räntorna snabbare än vad de flesta idag tror (som är att de egentligen inte höjer något mer). Då börjar det bli klart bekymmersamt. Vi bör ha en låneränta på 3-månaders bostadslån som ligger kring 3-3,5 procent, enligt mina beräkningar. Om vi skulle landa där, då kommer vi får tydliga nedgångar i bostadspriserna. Detta trots att bankerna, som det verkar, är ganska tuffa i sina kreditbedömningar av enskilda engagemang. Jag har i mina långa prognoser, inom 2-3 år, att bostadsmarknaden kommer att orsaka en inhemsk lågkonjunktur. Det kommer att ha negativ effekt på de många bolag som är beroende av den inhemska marknaden.

Johannes By: Peter, äger du några aktier? Hittar inget i tidningen?

Peter Malmqvist: Hej Johannes By! Nej, jag äger inga aktier i enskilda bolag. Jag jobbar endast med fonder. Det finns två skäl. Jag hinner inte dyka ner tillräckligt djupt i enskilda bolag, vilket gör att jag inte har någon direkt fördel framför andra placerare. Jag analyserar breda börstrender och anser då att mina möjligheter till meravkastning är bäst, om jag har en strategi som bygger på ”i eller ur” börsen. Det andra problemet är att jag skriver om så mycket att jag inte vill råka hamna i ett läge, där jag skrivit något om ett bolag eller nämnt ett bolag tillsammans med en grupp av bolag, som sedan får en positiv kursreaktion och jag samtidigt äger aktien. Att bli beskylld för att skriva artiklar i syfte att gynna mina egna placeringar, skulle vara en katastrof för förtroendet för det arbete jag lägger ner.

Annie L: Vad tror du om regeringen?

Peter Malmqvist: Hej Annie! Jag trodde inte att L och C skulle våga bryta blockpolitiken, eftersom de alltid varit icke-socialistiska partier. Jag bedömer att osäkerheten till följd av detta ökar och att det är negativt för börsen. I förhållande till exempelvis de utspel som den amerikanske presidenten gör, nästan varje vecka, är dock denna risk relativt liten. Presidenten och Brexit anser jag vara en större osäkerhet än den brutna blockpolitiken, i alla fall just nu.

Dag: Företagsobligationer - vad är det som lockar där?

Peter Malmqvist: Hej Dag! Företagsobligationer kan vara ett bra komplement till aktier, eftersom en portfölj av obligationer kan ge en ganska hygglig och stabil avkastning. Jag skulle dock vara försiktig med att gå in i enskilda obligationer (kräver dock ganska stora belopp) utan istället gå in i en riskspridd fond. Ett problem är att det är svårt att nå en vettig avkastning i dagsläget, eftersom mycket kapital har gått in i sektorn och pressat ner räntorna på företagsobligationerna till låga nivåer. Jag är inte jätteentusiastisk till dessa just nu.

Stefannie: Hej Peter! Jag tänkte på den här överenskommelsen som S+MP+C+L hoppas få igenom, finns det något speciellt i den som kommer påverka mig som aktiesparare?

Peter Malmqvist: Hej Stefannie! Jag fäster mig vid två faktorer. Avgiften på uppskovsbeloppet är tänkt att tas bort. Detta skulle vara mycket bra för bostadsmarknaden och för byggföretagen på börsen. Avgiften tas ut som en sorts fastighetsskatt på hela realiserade vinsten och blir därmed ett betydande belopp för de flesta, särskilt unga, som bytt bostad ett par gånger. Den andra faktorn är negativ. Uppgörelsen är historisk. Den traditionella blockpolitiken bryts. Den har uppfattats av många som ganska trygg och förutsägbar. Nu blir det betydligt svårare att analysera svensk politik och det skapar ökad osäkerhet. Jag ser dessutom en risk att Liberalerna och Centerpartiet blir stora förlorare i nästa val, på samma sätt som MP blev förlorare i det senaste valet på sitt samarbete med socialdemokraterna. Om dessa två partier åker ur Riksdagen, skulle det skaka om svensk politik i grunden.